Bild 1:Vedklyvning i Stubbhult. Lars Wikander i gul väst hjälper Ulf Källqvist. Bild 2:Den som lärt upp Ulf Källqvist när det gäller att använda vedklyven är Bertil Ahlberg i Stubbhult. Bild 3: Ulf lär i sin tur ut vedklyvningens moment till nästa generation. Här instrueras Jesper och Joakim Sundgren.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 16 i Linköping. Fotoåret 1961 stod tomtens andra, kända generation hus på platsen, en påbyggnad mot västra gaveln till Hunnebergsgatan 14. Den tillbyggda huskroppen hade ersatt ett av de många ålderdomliga trähus som fordom kantat gatan. Under senare delen av 1970-talet kom turen till bildens hus att lämna plats för en ny huslänga.
Fuji
Thure Elgåsen. f. 1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övriga upplysningar se personarkiv i Västergötlands museum. Vecchi, Guido,1910-97, violoncellist. Veccchi var 1936-76 konsertmästare i cellostämman i Göteborgs symfoniorkester, men framträdde också ofta som solist och kammarmusiker. Han ansågs som en av Sveriges förnämsta cellister i sin generation, känd bl.a. för sina tolkningar av ny svensk musik. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=340337
Klavreströms bruksherrgård. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. Det var också han som lät uppföra den nuvarande herrgårdsbyggnaden för sin sons räkning, löjtnant J L Aschan.
Klavreström. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Vid Ågatans östra ände mot Hamngatan låg fastigheten Ågatan 2 till åtminstone det sena 1930-talet. Invid, bortom i bilden, låg det liknande bostadshuset Hamngatan 16. De bägge husen speglade en tidigare generations stadsbebyggelse och som länge hukade invid den nya tidens storskalighet. Brandväggarna talar sitt tydliga språk om en planerad utvidgning. Foto 1929.
Stugan Karlshamn under gården Landsnäs i Malexander. En av oräkneliga enkla bostäder i landet för äldre tiders småfolk. Just denna dock bemärkt som Näta-Klaras stuga och notabel av det faktum att bostadens sista nära 100 år inte inhyste en enda mansperson. Från att Eva Persdotter blivit änka 1852 följde hennes dotter, dotterdotter och ännu en generation kvinnor på platsen. De tre förstnämnda utan att ha burit sina barn inom äktenskap. Dotterdottern var nämnda Näta-Klara. Sitt smeknamn bar hon för sin skicklighet att binda fiskenät. Född i stugan 1850 kom även Näta-Klara att följa familjens historia och vid fyllda 27 år nedkomma med egen (oäkta) dotter. Barnet skulle dock bryta raden av ensamhet och gifta sig med en skräddare på orten. Näta-Klaras egentliga namn var Klara Karlsdotter. Den lilla stugan revs en tid efter hennes frånfälle 1938.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.