Axel Sparrs speceriaffär i bostadsområdet Lindhem omkring 1915. Fotografen hade för bilden ställt sig på vad som kom att bli Duvgatan och vänt sig mot affären utmed Blomgatan, där affären bar gatunummer 8, vilket idag motsvarar Vretagatan 1 A. Huset i bakgrunden hade adress Blomgatan 10.
Från 299 kr
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
Gårdsinteriör från förra sekelskiftets Linköping. En påskrift ger oss adressen S:t Larsgatan 13, men med hänsyn till stadens revideringar av gatunummer måste en reservation lämnas. Bland möjliga platser passar miljön ändå bäst in på dagens nr 13, dåvarande nr 27, och vi hamnar då i änkefru Tåhlins trädgård.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 5 i Linköping. Här dokumenterad 1967 efter beslut om renovering. Efter insatsen kom gården tillsammans med Hunnebergsgatan 7 och 9 få ny funktion som hantverksgårdar med butiker. Det spritputsade huset i bildens bakgrund bar gatunummer 3 och kom upplysningsvis att rivas 1974.
För många nu äldre Linköpingsbor är Astas Matsalar bekant. En enklare servering vid Storgatans östra delar med dåvarande gatunummer 17. Någon fruktbar granskning av rörelsens historia har inte varit möjlig för denna uppgift, vi kan inte ens presentera "Asta", som rimligtvis stod bakom rörelsen en tid. Från 1935 drevs den emellertid av fru Nanny Svensson. Här en dokumentation av vad som fanns kvar av inredning 1964, kort före fastigheten revs.
Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. Det närmaste huset uppfördes i jugendstil 1905 efter ritningar firma Pihlström & Eklund i Norrköping. Bortom reser sig två sammanbyggda femvåningshus i nationalromantiskt snitt. De bägge husen stod färdiga 1914 respektive 1915. Ritningarna utfördes av Johannes Dahl, Stockholm. Den låga byggnaden med gatunummer 11 inrymde vid tiden Systembolagets butik. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning av butikslokalen.
Vy från platsen för f.d. Dagas Café på bebyggelse vid Frölundagatan i Mölndal, 1970-tal. I ovankant till höger skymtas Fässbergs kyrka. Huset närmast kallades, enligt inkomna uppgifter, "Biljarden" och hade gatunummer 26. I källaren fanns Lambros Tapetserarverkstad. Genom lövverket (björkarna på målare Walls tomt) skymtar Joel Jacobssons Järn i Järnhandlarrondellen. Mitt i bild syns ett vitt hus, det hade Bergmansgatan som adress och kallades troligen för Italia.
Centrumhuset under byggnation vid Frölundagatan i Mölndals centrum på 1970-talet. I bakgrunden till vänster ses även bebyggelse vid Storgatan. Byggnationen i bildens högra sida: närmast kanten: långa huset med gatunummer 20 och 22. Därefter Lyckan, nr 24. Stora fyrkantiga gaveln: "Biljarden" kallades huset och borterst syns Joel Jacobsons Järn. I horisonten skymtar Idrottshuset. Det röda huset till vänster, innehöll under sin tid Dolemans Bageri, Berghedes Blommor och Kiosk, senare även efterföljaren till Joels Järn.
Eric Johansson, känd som "Bossa-Eric". "Bossa-Eric" föddes på Backagården i Träslöv 1891. Först var han kreaturshandlare och slaktare och stod med en bod på torget. År 1945 övertog han Café Solviken i Apelviken, vilket han ägde t o m 1960. Omkring 1950 öppnade han även antikvitetsaffären Fyndboden på Borgmästaregatan i Varberg (gatunummer okänt). Eric var styrelseledamot av Varbergsortens Allmänna Sjukkassa och Varbergs Fastighetsägareförening samt revisor i Varbergs Renhållningsförening. Han och frun Hanna fick nio barn, bland dem Sven Bossmark, Liss Bossmark och Bengt Bossmark. Namnet tog de utifrån faderns koppling även till Bossgården i Träslöv. Eric Johansson själv titulerade sig som köpman, var bosatt på Liedbergs väg 2 i Varberg och Hedvägen 5. Han avled 1961.
"Min bostad, Klostergatan 12", upplyser kuvertets påskrift för denna tagning. Efter en genomförd adressändring i Linköping hamnar vi på dagen gatunummer 54 och dåtidens kartmaterial upplyser om husets läge in på gården nära Trädgårdsföreningens växtcentrum. Huset var således ett exempel på den utvidgning av staden mot söder som blev möjlig efter Drottninggatans utläggning vid mitten av 1800-talet. Utmed gatans södra sida fylldes tomterna snabbt med ståndsmässiga hus och utvecklingen kom att fortskrida med exempelvis en förlängning av Klostergatan. Vid Klostergatan 54 kom gatuhuset att dröja till några år in på 1900-talet och då var bildens gårdshus sedan en tid redan på plats. Sannolikt som en planerad förtätning av området. Vems "bostad" som påskriften avsåg måste vi dessvärre lämna obesvarad. Foto omkring 1910.
Vy mot det så kallade Treportshuset i Linköping. Namnet hade huset fått genom sin komplicerade byggnadshistoria där två enskilda byggnader sammanbyggts och skapat behov av passeringar till åtminstone tre lägenheter. Tiden för bilden är några år in på förra sekelskiftet och husets adress var då Klostergatan 40, sedermera ändrats till gatunummer 24. För den skarpögde ger Folkets Hus affisch-tafla några tidsbilder som kan förtjäna att bli räddade från glömska; Den 25 juli detta år skulle det hållas sommarfest vid Flistad brunn, och den vid tiden populära bondkomikern Josef Ulin annonserar för uppträdande med sin rollfigur "Jan i Grebo". Biografen Continentals kungörelse daterar bilden till perioden 1907-1910. Mycket lite är känt om biografen, annat än att den låg invid Ågatan och var i drift under nämnda år. Ett mer seriöst budskap annonserar Karl Holmsten som åkt ända från Sundsvall för att hålla föredrag om den brännande emigrationsfrågan. Lång tid efter dessa tilldragelser kom Treportshuset att flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping. På platsen kom byggmästare Gösta Lindsten att uppföra det som i folkmun kort och gott brukar kallas Lindstens-huset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.