"Karantänsförläggning" på Kvarnbyskolan för flyktingar från koncentrationsläger i Tyskland 1945. Röda Korsets personal som lastar ur förnödenheter från en lastbil.
Från 299 kr
Röda korssyster överlämnar förnödenheter till skadade tyska soldater som är ombord på ett tyskt sjukvårdståg i Hallsberg under Andra Världskriget.
Röda Korssyster överlämnar förnödenheter till skadade tyska soldater som passerar Hallsberg ombord på ett tyskt sjukvårdståg under Andra Världskriget.
Oxspann, som forslade ved och andra förnödenheter från grannsocknarna till stadsborna var en vanlig syn i början av seklet. Foto från omkring år 1910.
Rödakorssystrar samt personal från Lottakåren på Hallsbergs station under Andra Världskriget redo med förnödenheter till krigsskadade, i samband med att ett tyskt sjukvårdståg ska passera.
Röda Korssystrar samt personal ur Lottakåren är redo att dela ut förnödenheter till skadade tyska soldater ombord på tyskt sjukvårdståg som ska passera Hallsberg.
Röda korssyster delar ut förnödenheter till skadade tyska soldater, som är ombord på ett tyskt sjukvårdståg i Hallsberg under Andra Världskriget.
Personal från Lottakåren samt Röda Korset överlämnar förnödenheter till sårade tyska soldater. Dessa är ombord på ett tyskt sjukvårdståg i Hallsberg under Andra Världskriget.
En rödakorssyster och en lotta överäcker förnödenheter till skadad tysk soldat ombord på ett tyskt sjukvårdståg i Hallsberg under Andra Världskriget.
Medlemmar ur Lottakåren och Röda Korset på Hallsbergs station, redo med förnödenheter som ska till skadade tyska soldater ombord på tyskt sjukvårdståg.
Örebro teater den 27 april 1937. En bild tagen ifrån teaterns scenhus bakom kulisserna. Här finns teaterns material som används till dekoren (teaterns scenbild), och en del annan rekvisita (tillbehör och förnödenheter) som behövs för teaterföreställningen. Genom att montera upp dekormaterialet på en rörlig vägg (platta) så får man en kuliss (en rörlig scenbild) som ensam eller tillsammans med andra kulisser skapar teaterns dekor.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
Enkelstugan var torparnas och hantverkarnas hus. Den består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. I rummet, som kallas storstugan, samsades familjen medan kammaren var förråd. Efter att det åter blev tillåtet med hemmansklyvning på slutet av 1700-talet blev enkelstugan mycket vanlig på landsbygden. Den var sedan medeltiden redan vanlig i städerna och inte minst i de norrländska kyrkstäderna. Denna stuga är byggd i början av 1800-talet och kommer från Lägdoms by i Säbrå socken där den kallades för Smedstorpet. Bredvid torpet står ett sk stolphärbre från Grössjö by från Bjärtrå. I härbren av detta slag förvarades säd eller andra förnödenheter för att skyddas från fukt och skadedjur. Härbret är ett av friluftsmuseets äldsta byggnader
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.