Porträtt av handlare Carl Jacob Jacobsson. Född i Godegård 1817 kom han till Linköping 1834 för att driva köpmanskap på dåvarande adress S:t Kors 1-2. Från 1861 gift med Clara Maria Sandberg. Från 1867 bodde paret i gården S:t Kors 16, där Jacobsson även drev handel till sin död 1883.
Från 299 kr
Foto med vy av Strömsdal taget från isen på Sandfjärden i Sankt Anna. Utanför hemmet skymtar figurerna av förre skepparen Anders Österman och makan Ida. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva den handelsbod som syns till höger invid strandkanten nedanför hemmet.
Porträtt av makarna Peter Johansson Bergh och Hulda Chatarina Lindgren. Han var bördig från Söraby i Kronobergs län, hon från Västervik. Maken etablerade sig redan 1868 som fotograf i Linköping och kom att driva sin verksamhet med stor framgång fram till sin död 1898.
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Ett ansikte från en verkligt svunnen tid visar Johan Andersson i Sätra, Vånga socken. Född 1809 som son till bonden Anders Johansson och makan Brita Jonsdotter. Från 1840 gift med Johanna Hansdotter. Makarna kom att driva Johans gårdsarv till deras ålderdom.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Aftontidningen, 12-1946: Blommande blåbärsris inomhus ersätter dyr tulpan. Året Runt, Nr. 24, 1946: Ska vi driva tulpaner i år? Året runt, 1946: Plantera syrenhortensia!
Kraftstationen vid Abisko , som byggdes för att driva bergborren mm. vid tunnelns byggande. Vattnet i jokken var som synes mycket rikligt , men sinade fullständigt ut efter sommaren så att ån var fullständigt torr under större delen av året .Vattnet kom från den smältande snön på berget , kraftstationen var därför oandvändbar och togs snart bort.
Familjen Wilander samlad framför Jöns Wilanders café i Rödboharen, Norrsundet. Från vänster: hustrun Sofia, okänd flicka i vit klänning, barnen Anna Sofia, Karl Gustaf och Astrid Elisabet, Jöns Wilander själv och därefter två okända kvinnor. Caférörelsen såldes 1908 till konsumtionsföreningen, som fortsatte att driva den fram till 1920-talet.
Dokumentation av Kalles Kaviar. På tunnan ligger en "däxel". Detta redskap har ett mångsidigt användningsområde. A. För att öppna trätunnor genom att slå upp det övre laggbandet och bända upp tunnbotten (locket). B. För att tillsammans med en "drevholt" driva fast laggband och ev. bukband för att tillförsäkra att tunnan blir tät. C. För att knacka ur "sprundset" eller tunnproppen vid förlakning.
Ungdomsportätt av Henric Westman, här som student i Uppsala 1875. Son till makarna Leonard och Ida Westman, född Werner, på Valla väster om Linköping. Senare i livet kom Henric att ärva gården och driva den med gott omdöme. På ålderns höst donerade han gården med mark till Linköpings stad att förvalta i Westman-Wernerska fonden, vars betydelse för kulturlivet i Linköping kan inte överskattas.
Porträtt av fru Alma Hugo. Född i Norrköpings Sankt Olai församling 1877. Gift 1910 med kontorschefen och sedermera textilingenjören Åke Hugo. Från 1916 bodde makarna en tid i Göteborg. Åter i Norrköping kom maken att driva en agenturrörelse för råvaror till textilindistrin. Vid Almas frånfälle 1949 bodde paret vid Västra Nygatan 9.
Lars Åhgren föddes och växte upp i Skänninge, där fadern vid sidan av handlare var rådman. I 20-årsåldern flyttade han till Stockholm och tog i förstone tjänst som biträde hos handlare Knut Bernhard Beronius. Efter ett tiotal år blev han egen och kom tillsammans med brodern Carl driva bosättningsaffären Bröderna Åhgren vid Norrmalmstorg.
Gustaf Kindstrand hann endast driva sin speceriaffär utmed Storgatan i Linköping i två år. Här en bild i samband med öppnadet 1902. Redan sommaren 1904 avled han i sviterna av cancer. Butiken hade tidigare drivits av Claes Sjöberg där Kindstrand länge haft tjänsten som bokhållare. Vid sidan av matvaror saluförda han enligt skyltfönstrens annonsering även flock och fjädrar för stoppning såsom vin, vilket var möjligt även inom privat handel till motbokens slutliga införande 1919. Vi ser honom i dörröppningen i kretsen av medarbetare.
Vy mot kvarteret Dukaten i Linköping. Närmast till vänster ses det så kallade Sundbergska barnhemmet. Initiativet hade tagits av garvare Gustaf Sundberg och dennes maka Carolina Wilhelmina som förlorat sitt enda barn, den blott 12 år gamla Gustaf Viktor. Av parets kvarlåtenskap bildades Sundbergska stiftelsen som kom att driva två barnhem, ett för flickor invid Barnhemsgatan och ett för pojkar i byggnaden på bilden, vilken stod färdig 1891. Villan till höger uppfördes av bankdirektör Bernhard Söderbaum och stod klar år 1900.
Porträtt av målarmästare Anders Thorselius. Inflyttade till Linköping 1808 för att bosätta sig och driva verkstad i den nya stadens Tannefors kvarter nr 11, inom nuvarande kvarteret Dykaren. Oklart om han inflyttade från Klockrike eller Stockholm. Båda orterna nämns i källorna. Oavsett vilket blev han kvar på adressen till sin död 1853. Då hade han länge fungerat som skråets ålderman. Målarmästaren förblev ogift genom livet.
Ursprunget till Kosta glasbruk var det glasbruk som löjtnant Lars Johan Silfversparre anlade i Johanstorp i Lenhovda socken. Kommunikationerna var emellertid dåliga och 1740 fick han därför flytta bruket till Dåvedshult. Han lyckades dock inte driva det på egen hand utan sålde hemmanet till de före detta generalerna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein. De fick glasbruksprivilegierna överflyttade på sig. År 1741 inleddes byggnationen av det nya bruket som fick namnet Kosta efter inledningsbokstäverna i de båda ägarnas efternamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.