Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.

Från 299 kr

Masse har tagit en bild av dessa hus som stod i vinkel mot ladugården, tröskhuset längst till höger slöt an mot ladugårdens lada. Småbodarnas ålder är svar att avgöra, det går inte att se om de är inpanelade bulhus eller om de är byggda av resvirke. En sektion av spåntaket har förnyats, då bör bodarna ha varit omkring 30 år och då är vi nere på omkring 1885 och det är i tidigaste laget för resvirkesbyggnader i Lau. Men dasset på gaveln är nog i resvirke. Vad övriga småhus använts till är oklart, en del har säkerligen varit vedbod, se Bild 896. Dörren med svaip tyder på en fähusdel, kanske gris- eller lammhus. Framför står en modernitet, en slåttermaskin!

Från 299 kr

Masse har gått in på åkern och tagit denna bild av Anton, inte August, Hallgrens bostadshus till vänster och Arvid Södergrens till höger. Hallgrens hus är ett gammalt inpanelat bulhus, bestående av ett rum på var sida om skorstenen, en sk ofullständig parstuga. På framsidan fanns en liten farstu och bakom skorstenen ett fd obetydligt kök. För att få ett bättre kök har man gjort ett bakbygge bakom vardagsstugan, bakbygget innehöll säkert också ett brygghus längst ut på gaveln. Till höger ser vi Arvid Södergrens nya och moderna bostadshus uppfört i resvirke med liggande panel och taket täckt med papp. Huset är byggt i vinkel och har många och stora fönster. I bakgrunden skymtar Hallbjäns utskiftade gårdspart.

Från 299 kr

En närbild på en idryssja på åbrinken nedanför Nybro. Ryssjan har dubbla kammare, det främre för större fisk och ett inre för mindre. Bredvid ligger arm- och stjärtstakar. Man ser hur stolparna är arrangerade, så det genom stjärtstakens ring går att skjuta ut och ner ryssjans stjärt i vattnet och sen binda staken i stolparna. På andra sidan ån syns flera anläggningar för ryssjor. Bilden är tagen i april när iden som bäst gick upp i ån för att leka. I bakgrunden ses en mycket enslig boplats. Här nere nära stranden måste det ha varit extremt stormutsatt utan ett enda träd som skydd. Troligen har någon fattig fått bygga sin bostad här av ett gammalt bulhus med en liten ladugård.

Från 299 kr

1880 köpte Johan Allmodin från Havdhem och hans hustru Anna född Hemström från Fröjel en bit jord från Bjärges Jakobssons, den gård som revs och styckades upp vid skiftet. Allmodins uppförde då denna manbyggnad, vilken de måste ha köpt och inte nybyggt, för det är ett bulhus av sen 1700-talstyp, men med moderna fönster, flackare tak än ursprungligt, veranda och nytt köksbakbygge. Det här var ett ställe med ungefär 10 hektar mark och man bör ha behövt försörjning utifrån för att klara sig. Allmodins sålde stället 1904 till Karl Johansson från någon mindre boplats under Mattsarve och hans hustru Rebecka född Danielsson från Gannor, troligen dotter till Johan Allmodins syster. Johanssons fick 6 barn, sonen Algot tog över föräldrahemmet och bodde där till sin död 200? Stället är nu fritidshus.

Från 299 kr

Detta lilla ställe bebyggdes omkring 1830 av Jacob Hansson, som fått lite jord från sin föräldragård vid Snausarve Södergrens part. Manbyggnaden på bilden är ett inpanelat bulhus, vilket kan härstamma från ovannämnda tidpunkt. Troligen är huset en s k ofullständig parstuga: Det består av två rum på var sida om en skorstensstock i mitten. Möjligen finns ett litet kök på 1-2 kvadratmeter bakom skorstenen. Ett alldeles nytt tillbygge syns på baksidan. 1924 uppfördes en ny manbyggnad i resvirke, vilken alltjämt finns kvar. Till stället fanns en liten ladugård av okänt utseende. Miljön ser ganska fattig ut. Vad man odlar i förgrunden är oklart, det kan vara potatis. Sven Mattisson från Blekinge var gift med Maria Jakobina, barnbarn till Jacob Hansson.

Från 299 kr

Denna boplats kom till omkring 1865 då Hans Löfgren född 1834 från Hemmor köpte en avsöndring från Hemmor och bebyggde dess tomt. Hans var gift med Anna Brita Nilsdotter född 1841 från Vastäde i Hablingbo och de fick 3 barn. Dottern Amanda Löfgren född 1872 tog över stället, gift 1894 med drängen August Johansson född 1862 från Nässjö. De fick 3 söner, varav yngste sonen Albert Löfgren född 1910 blev näste ägare 1931. Albert var målarmästare och biodlare. Han rev troligen bostadshuset och byggde ett nytt kortare och högre hus, men bakbygget behölls. Han byggde också en ny ladugård 1946. 1983 köpte bröderna Kjell Lindén född 1955 och hans fru Anne född Näsström född 1955 och Göran Lindén född 1947 och hans fru Ulla-Britt född Johansson 1947 från Stockholm fastigheten av Abert Johanssons dödsbo. De delade fastigheten på så vis att Kjell och Anne fick bostadshuset och Göran och Ulla-Britt ladugården, vilka de byggde om till en permanentbostad. Båda familjerna bor alltjämt här. På bilden ser vi bostadshuset med köks- och brygghusbakbygge, troligen ett inpanelat bulhus. Framför det står familjen Löfgren och dessa skulle kunna vara från vänster: sonen August Löfgren 36 år, mågen August Johansson 42 år, dottern Amanda född Löfgren 32 år, dottersonen Viktor Johansson 8 år, fadern Hans Löfgren 70 år och modern Anna Britta Nilsdotter 63 år.

Från 299 kr

Brita Christina Larsdotter (1805-1888) från Halvands i Garde var gift med båtsman Lars Ahlsten Glömsker. När hon blev änka gifte hon om sig med Nils Larsson Ahlström född 1806 från Gyle i Ala. De bosatte sig här 1852, var de bodde förut är inte känt, möjligen vid Bönde. De fick tre barn, varav dottern Helena Maria (1840-1902) tog över. Hon gifte sig 1863 med Anders Petter Andersson Häglund (1835-1920) från Hemmor. De fick 4 barn, men ingen tycks ha tagit över. Efter Anders Petters död revs gårdplatsen bort. Bilden är tagen från gamla Bjärgeskvior, som gick från kastalruinen snett upp över backarna mot kapellet vid Bjärges. Bakom bandtunar ser vi manbyggnaden, brygguset och ladugården. Manbyggnaden är 1700-talsmässig, en parstuga något mindre än genomsnittet. Baksidan är blind som det brukar vara på 1700-talshusen, längs väggarna på baksidan stod sparlakanssängarna och då kunde man inte ha fönster där, bara till kammaren mitt i huset. Fönstren är av 1800-talstyp. Före spåntaket hade huset sannolikt faltak. Brygghuset är ett reveterat bulhus eller ett pinnmurshus, vilket sistnämnda har tunna stenväggar i bulfälten i stället för bular. Det ser ut som om man har pinnat upp hela gavelspetsen med sten också. Faltaket och den höga skorstenen är ursprungliga. I bakgrunden skymtar ladugården med sitt faltak.

Från 299 kr

Lysaren vid Nabbu fiskeläge Jakob Petter Andersson Lyberg född 1818 på När bodde i en stuga ungefär vid infarten till den norra av de två sammanliggande Kauparveparterna. Han var gift 1851 med Maria Catarina Olofsdotter född 1820 från Hemmor. Deras dotter Maria Elisabet född 1853 gifte sig 1881 med båtsmannen Karl Albrekt Karlsson Sjöpilt född 1853 från Dalbo på När. De fick 5 barn, vilka alla flyttade till andra platser. När Maria Elisabet dog 1903 gifte Karl om sig med änkan Josefina Jakobsson som bodde i stugan på bilden och flyttade dit. De fick dottern Astrid 1906, vilken gifte sig till När. Josefina omkom i en eldsvåda. Denna boplats finns inte längre kvar. Den låg nära Närkån, vilken syns i förgrunden. Stugan är ett inpanelat bulhus, kanske från 1700-talet, vilket man sannolikt fått köpa från någon gård när man byggde ett nytt större hus där. Ladugården är byggd av resvirke med spåntak vid 1900-talets början, kanske av Karl Sjöpilt. Inte heller den gamla boplatsen uppe vid Kauparve finns kvar.

Från 299 kr

På bilden ser vi gårdsparten från åkern i sydost. Manbyggnaden har ännu inte fått sitt bakbygge. Bilden domineras av den stora ladugården i sten med högt foderloft och många spröjsade fönster, som här bara är ett par år gammal. Den innehöll fähus vid varje ände och lada i mitten. När man slutade med korna 1947 byggde man successivt om ladugården till lagerhus för den grönsaks-, frukt- och bärodling man gick över till. Till vänster står en liten vedbod i resvirke under spåntak. Till höger skymtar en liten stuga som låg invid vägen och infarten till denna gårdspart. Det var sannolikt ett 1700-tals bulhus med faltak och ett litet bakbygge under snedtak. Här bodde Jakob Petter Andersson Lyberg född 1818 från När och hans fru Maria Catarina Olofsdotter född 1820 från Hemmor. Lyberg var en tid lysare vid Nabbu fiskeläge. Dottern Maria Elisabet född 1853 gifte 1881 med båtsmannen Karl Albrekt Karlsson Sjöpilt född 1853 från Dalbo på När. De fick 5 barn, alla gifte sig till andra håll. När frun dog gifte Karl Albrekt om sig med änkan Josefina Jakobsson boende nere vid Nybro och flyttade dit. Stugan övergavs och revs bort. En annan intressant detalj skymtar längst till höger: Det är det båda väderkvarnarna ovanför de östra Kauparveparterna. Den vänstra var en stor holländare med nedervåning i sten och 8-kantigt tornhus byggd 1878 och riven under andra världskriget (?). Till höger om denna anar man Hallsarve lilla stolpkvarn mitt för där vägen idag går ner mot Hammaren. Det verkar inte finnas några närbilder på kvarnarna.

Från 299 kr

F d båtsmannen, soldaten i flottan, Lars Georgius Glans flyttade hit 1907, då hans son Oskar Pettersson hade köpt tomten samma år, kanske av Oskar Jakobsson, skolmästaren Lars Ahlströms son Johan Ahlströms måg på Bjärges, f d Annexen, se Bild 583, 584, 585. Marken tillhörde före skiftet Sunnkörke, men tillskiftades Annexen, varvid f d Ahlströms part blev ägare. Varför Oskar Pettersson med familj och far, kanske också mor köpte denna tomt och flyttade hit i stället för att köpa in båtsmanstorpet som såldes samma år är okänt. Det är också inte känt om denna plats verkligen var obebyggd innan Oskar Petterssons köp. Bilden av ger intryck av en etablerad tomt med staket, träd mm. Manbyggnaden på bilden köpte Oskar Pettersson på När och flyttade hit 1908. Huset är ett bulhus i enkelstugans plan och innehöll farstu, ett rum och ett litet kök. Senare byggdes huset på med ytterligare ett rum och glasveranda. Huset finns ännu kvar. Loftet var säkerligen inte inrett för bostadsändamål, utan användes bara till förvaring. Huset är troligen från 1800-talets början, senare inpanelat och försett med större fönster och papptak. Bilden föreställer troligen Lars Georgius Jakobsson Glans, 77 år, eller är det den faktiske ägaren sonen Oskar Pettersson, 44 år?

Från 299 kr

Detta ställe, som en liten gård kallas på Gotland vars avkastning inte är tillräcklig att leva på, bytte ägare omkring 1916, då Lars Östman sålde det till Gottfrid Tingström från Ardre, vars fru kom från Snausarve Södergrens part. Om alla Östmans 10 barn var utflugna när stället såldes är oklart, yngsta barnet var då 15 år. Sonen Emil och hans hustru Emma köpte granngården Gumbalde 1915 och Lars Östman flyttade med dit, kanske också fler ur familjen. På bilden ser man att den ofärdiga skorstenen på bakbygget från 1912 på Bild 586 är uppbyggd. Kanhända var bakbygget ett bulhus som Östmans flyttade med sig från Snausarve när de byggde här 1877 och att de först bodde i det medan de uppförde stenhuset? Skorstenarna behövde kanske bara lagas, men biten ovanför taket är helt förnyat med silikattegel enligt tidens mode och det är gjort här. Man har tätat vid skorstenarna med plåt. I övrigt ser miljön mycket torftig ut. Kvinnan på bilden måste vara Gottfrid Tingströms hustru Anny född Hansson från Snausarve, 26 år och deras son med hittills okänt namn som sitter på slantunen.

Från 299 kr

Som synes ligger denna manbyggnad högt på Lausbackar. Det är långt till Bjärges, mellan bakbygget och skjulet skymtar Gumbalde. Varför detta ställe ligger under Bjärges är oklart. Denna boplats bebyggdes troligen 1877, då manbyggnaden på bilden uppfördes av Lars Östmans föräldrar Johan Petter Östman och Christina Maria född Lauberg, som flyttade hit från moderns släkt vid Snausarve Hanssons part. Manbyggnaden är en liten parstuga med troligen obetydligt kök bakom farstun. 1908 uppfördes bakbygget, som kom att innehålla nytt större kök samt brygghus. Detta bakbygge synes inte vara riktigt färdigt på bilden, skorstenen har ännu inte rests. Möjligen skulle bakbygget kunna vara ett gammalt bulhus, som flyttats hit för att få ovamnnämnda funktioner och då klätts in med liggande panel. Spåntaken är nya på bilden, manbyggnaden hade ursprungligen sannolikt faltak. Det här är en mager backe som det inte gick att leva på och Lars Östman försörjde sig därför som fjärdingsman, lokal polis. Personerna är inte lätta att identifiera, men Lars Östman, 58 år, står troligen längst t h. De två barnen kan vara Lars yngsta barn John, 14 år, och som kom att överta stället, och Frida, 12 år. Kvinnan kan vara Lars hustru Emma Christina född Mårtensson från Alskog, 55 år. Den långe mannen är möjligen sonen Emil, 25 år.

Från 299 kr

Här har Masse byggt upp bilden på ett fantastiskt sätt. Spitsplogen står med stöd aven liten käpp, så man tydligt ser dess form. Gräset utgör en diskret bakgrund förplogen. Plogen omramas av en vedbod med grenhögar och vedtravar och bakom dessa står ett par träd, varav det större är en oxel. Spitsplogen är ett sk sulårder som man från bronsåldern och framåt använt för brytning och luckring av åkerjorden, både på åkerns längd och bredd, varefter man harvade. Spitsplogen är symmetrisk och föser jorden åt båda sidor. Den består av järnskodd fot som fyser i marken. Den är fäst vid en böjd dragstång av självvuxet virke samt en lite styrstake baktill. Spitsplogen fortsatte att användas även efter det att vändplogen slagit igenom och då främst vid uppdragande av rader till potatis och senare till upptagning av dessa. Se Bild nr 9 och 12! Bilden är tagen på Jakob Karlssons, Fäi-Jakås, gård. Vedboden är ett bulhus klätt med bräder. Taket är täckt med spån. På nocken sitter en en fågelholk, något som förr var vanligt på hus och i träd. Bilden visar också en stor grenhög med ris och två s k flovedsstaplar, ved för den kommande vintern liggande på tork. Grenar högg man i bitar, även ganska grova sådana, medan floveden var så pass grov att den måste sågas, vilket tog längre tid. Ris och smågrenar samt tjocka bitar eldades i öppna spisen, medan medelstor rakvuxen ved användes till järnspisen och kakelugnen. Det gick åt stora mängder och ved var ofta en bristvara.

Från 299 kr

Om detta ställe har det hittills inte gått att få några uppgifter. Det måste ha legat neråt Nybrohållet tillsammans med de andra småställena, eftersom Masse tagit upp det under Kauparve. Bilden antyder ett platt och öppet landskap så som det var där nere förr. Längst till vänster skymtar ett annat litet hus. Om det går att identifiera kan man kanske dra slutsatser. Det här är en boplats för mindre bemedlade, rent fattigt skulle man kunna säga. Herrn i vita (!) skjortärmar och frun står framför en rätt skräpig boendemiljö, eller så har man dragit hem en väldig massa ris och bråte att elda med. Den lilla manbyggnaden är säkert ett 1700-tals bulhus, en enkelstuga med ett enda bostadsrum på gaveln och förmodligen ett minimalt kök i bortre vänstra hörnet. Ladugården i bulteknik under agtak består av en fähusdel till vänster och en laddel till höger. Ladportarna står på glänt så man kan se lite igenom ladugården. Något hänger på tork över en stång. Hur var det att leva här? Vem var Nils Närström?

Från 299 kr

Sjömannen Carl Daniel Hansson Norrby född 1820 från Gumbalde gifte sig 1844 med Christina Hansdotter från Snausarves ursprungspart. Tydligen var Carl Daniel ihop med Christina långt innan de gifte sig, för redan 1838 lär han ha byggt bostadshuset på mark tillhörigt hennes föräldrahem. De fick 4 barn, varav yngsta dottern Margareta Carlsdotter född 1855 tog över, gift 1881 med Carl Oskar Pettersson född 1852 från Hallsarve och de fick också 4 barn. Sonen Edvin Pettersson född 1885, tog sig namnet Norrby efter morfar, köpte stället av sin mor 1916 och byggde smedja där redan 1910. Han var gift 1912 med Olga Pettersson född 1889 från Garde. Även de fick 4 barn och det blev sonen smeden Evert Norrby som tog över, gift med Margit från När (?). På bilden ser vi bostadshuset som Carl Norrby byggde 1838, ett välbevarat bulhus under faltak. Det huset utgör ännu stommen i dagens hus, som mera har karaktären av snickarglädjehus. T h ser vi ett brygghus och sedan en liten bulladugård med en bod på borte gaveln. Smedjan är ännu inte byggd, uppfördes den på hösten?

Från 299 kr

Denna boplats kom troligen till omkring 1880 när Karl Larsson född 1861 inköpte detta bulhus och flyttade det till denna plats intill vägen mot Nybro vid Närkån. Karl var gift med Josefina Katarina Elisabet Ahlgren född 1856 från Visby. De fick 5 barn varav den yngste sonen Fridolf Larsson född 1884 tog över stället 1918. Han blev gift 1912 med Johanna Ahlsten född 1887 från Fröjel. De fick tre barn och av dem blev det dottern Gertrud Maria Elisabet född 1919 som ärvde stället. Hon gifte sig 1944 med Harald Vinberg född 1910 från Alskog och de fick tre barn. Johanna Larsson bodde här till 1960-talets slut. Risto och Edit Leino hyrde fastigheten 1970-71 och köpte den 1972 och använde den fram till 1990 som fritidsfastighet och sedan som permanentbostad. På bilden ser vi troligen Karl Larsson 43 år, dottern Helny Eugenia Karolina 9 år och hustrun Josefina 48 år. De andra 4 syskona är inte med. Bulhuset på bilden revs året därpå och man köpte ett större hus från När och flyttade hit. Det byggdes till med ett bakbygge 1944 och en ny ladugård byggdes 1939.

Från 299 kr

Här har Masse helt plötsligt fogat in en bild på det torp som han bodde i som fritidshus! Han och hans fru Majken född Sundahl hade köpt torpet 1907 av Hans Karlsson på Hallsarve, vän till Klintbergs. Hur Karlssons blivit ägare är oklart, men marken tillhörde ursprungligen Kauparve och hade tidigare möjligen hört till den part som Hans ursprungligen kom från. Fastigheten bebyggdes omkring 1860 av Nils Petter Persson född 1833 i Stånga, gift 1860 med Anna Greta Boddin född 1841 från Bönde. De fick tre barn, men ingen av dessa tog över stugan och därefter köpte Klintbergs den. Masse och Majken hade den till Majkens död 1933, då dottern musikläraren Maja Klintberg född 1889 ärvde den. Hon hyrde ut ladugården, som blivit ombyggd, till vandrarhem åt Svenska Turistföreningen. Maja sålde omkring 1947 torpet med tillhörande 12 tunnland mark, liksom Allmänningen som hon köpt året före till läroverksläraren Martin Klint i Visby. Hans son (?) Lars Klint med fru Lotten ärvde sedan fastigheten och därefter deras dotter Liselott med make Berni Gumauskas, vilka nu är ägare till fastigheterna. Till vänster ser vi Nils Petter Perssons lilla ladugård, troligen med kohus till vänster och stall till höger. Därefter ses några småbodar. Till höger ses bostadshuset, vilket kan vara ett 1700-tals bulhus i grunden, flyttat hit och inpanelat. Den stora oxeln mitt i bilden var vid förra sekelskiftet det enda trädet på denna dela av Laus backar.

Från 299 kr

Denna idylliska bild visar två boplatser söder om den kvarvarnde Hallbjänsparten, den ladugårdsgavel som skymtar längst till höger tillhör södra Mattsarveparten. Den hitre boplatsen kom till omkring 1850 som en avstyckning från den nordligaste Hallbjänsparten, då en son därifrån, Jakob Larsson född 1829, fick en bit jord att bygga på av sin far. Jakob tog sig namnet Hallgren och gifte sig 1853 med Lena Jacobsdotter född 1826 från Alva. Det kan vara de som byggde huset vi ser på bilden, men det verkar ålderdomligare med sitt sidförskjutna fönster och sina proportioner, så det kan vara ett äldre bulhus som de köpt och flyttat hit. Jakob och Lena fick döttrarna Christina Katarina 1853 och Anna Margareta 1857. Jakob drunknade redan 1860 och Lena gifte om sig 1862 med Anders Olofsson född 1831 från Mattsarve och de fick dottern Maria Olivia 1863. Ingen av döttrarna ärvde stället, utan det gjorde Anna Margaretas son Anton Hallgren född 1887. Han gifte sig 1912 med Linda Olsson född 1891 från Hallsarve och de fick tre barn. Anton dog 1927 och Linda gifte om sig 1929 med Reinhold Hansson vid Snausarve och flyttade dit. De fick två barn tillsammans, Sigrid Greta Johanna 1930 och Robert Villy 1933. Inget av barnen tog över boplatsen vid Hallbjäns och byggnaderna revs omkring 1935. Personerna på bilden kan vara Linda Hallgren 21 år med sonen Lennart 1 år på armen, Lindas mor Anna Margareta Hallgren 55 år och Lindas far. Bostadshuset i bakgrunden uppfördes av Arvid Södergren och var nybyggt när Masse tog denna bild.

Från 299 kr

Vid 1700-talets mitt bodde artilleristen Mattias Mattson Lyström och hans hustru Catarina född Hansdotter här inhysta i en stuga under Anderse. Deras son salpetersjudaren Lars Mattsson Lövgren född 1757, gift 1786 med Anna Mallena född Larsdotter 1765 från Garde tog över stugan. Sonen Lars Löfgren född 1798 blev Lau sockens skräddarmästare och föregångare till Hans Laurin, se Bild 647. Han gifte sig 1828 med Helena Elisabet född Hansdotter 1811 från Frendarve i Garde och fick på 1850-talet arrendera tomten på 50 år. De fick 8 barn, varav sonen Jakob född 1839 gift med Helena född Johansdotter 1836 från Silte tog över. Deras ende son Johan "Janne" Löfgren född 1870 och gift 1901 med Olivia född Jakobsson 1872 från När friköpte tomten och fick köpa till några tunnland jord. De fick barnen Annie 1904 och Gunnar 1907. Janne dog 1912, Annie 1939 och Gunnar flyttade till Canada. Liva bodde här som änka, och sedan stod fastigheten obebodd. Den är nu åretruntbebodd av en familj kommen från fastlandet. På bilden ser man manbyggnaden, vars äldsta del är ett inpanelat bulhus, kanske byggt av skräddaren Lars Löfgren på 1820-talet. Till det är fogat ett yngre bakbygge i sten innehållande kök och brygghus. Pojken som skymtar är Gunnar Löfgren 8 år, som sedan bosatte sig i Canada.

Från 299 kr