Nya Åminne
Från 299 kr
Trevlig att kunna lyfta fram ett anspråkslöst hus som fått behålla sin plats i centrala Linköping. Gårdshuset till fastigheten S:t Larsgatan 40 är dessutom egenartat med sina tre våningar trots det lilla formatet. Byggnaden uppfördes sannolikt i samband med gatuhusets tillkomst vid förra sekelskiftet.
Parti av Apotekaregatan i Linköping. Närmast Apotekaregatan 8 som länge inrymde den i staden välkända musikaffären Baumgardts Piano, vid sidan av Herta Wallmans långvariga modebutik. Elin Wallin hade startat firman och hennes goda renommé fick Herta att behålla namnet. Foto 1972.
Så här kantade av bandtunar såg alla vägar och marker ut förut. Medan skiftet pågick lagade man inte tunarna om man slapp, de skulle ju ändå flyttas när markerna hade fördelats färdigt. Masse har dubbel exponerat, men valt att behålla bilden.
Det forna stallet till Linköpings gamla komministergård står i delar kvar i skrivande stund. Dess öde torde diskuterats när Östgötagatan drogs genom området och ersatte Kattbrunnsgatan med en något mer ostlig riktning. Resultat blev att behålla stallet men en nödtvungen halvering av byggnaden måste till och den nya gaveln fick byggas snedställd mot den nya gatan. Vy från nordost 1929.
Reklambild för Beckers färg. "Det börjar våras och många griper efter penseln. Allt fler vill behålla den "naturliga" träfärgen på sitt hus. Det moderna träskyddsmedlen av exponyl-typ framhäver träets lyster samtidigt som de ger ett fullgott skydd mot väder och vind, sol och kyla, röta och mögel".
Begravningståg på vägen utanför Betania och Rosenhill, Ullersäter, före avfärd till Fellingsbro kyrka. Förr var det vanligt att samlas till minnesgudstjänst i Betania kapellet innan man åkte till själva jordfästningen. Det var också vanligt att behålla de döda hemma på gårdarna tills begravningsdagen. Fellingsbro gravkapell byggdes ju inte förrän 1932, enligt sockenhistorien.
Stenkyrkan i Öjaby uppfördes under 1400-talet. Sakristian tillkom vid 1600-talets mitt och strax därefter ett vapenhus av trä. Det senare ersattes av ett vapenhus i sten år 1779. I mitten av 1800-talet fanns planer på att Öjaby församling tillsammans med grannförsamlingen i Härlöv skulle bygga en ny kyrka, men Öjaby valde att behålla sin gamla kyrka. Den 29 mars 1906 eldhärjades kyrkan. Branden startade i ett uthus till den närbelägna skolan men spreds med vinden även till kyrkan. En hel del inventarier hann räddas, men kvar efter eldsvådan stod bara de medeltida murarna. Det kyrkorum som sedan återskapades fick en prägel av jugend och nationalromantik, men har under senare år omgestaltats. 1942 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö.
Våxtorps kyrka och kyrkogård, fotograferat från väster. Kyrkan har ursprung i 1200-talet. Det breda tornet i väster med trappstegsgavlar, här under renovering, antas härröra från senmedeltid, men fick sin nuvarande, historicerande utformning efter en brand 1884-85. Kyrkan har varit knuten till Vallens slott i närheten, som hade s k patronatsrätt ända fram till 1922, då sådan rätt avskaffades i Sverige. Tidigkristna stormän uppförde egna kyrkor till sina gårdar och hade därmed rätten att själva välja präster och förfoga över kyrkans inkomster. Sådana enskilda kyrkoägarna kallades "patronus". Patronatsrätten kunde vara antingen reell, och följa med egendomen, eller personell och därmed följa en viss släkt. Det förstnämnda blev vanligast i Sverige. Under press från katolska kyrkan modifierades rätten med tiden. Den blev antingen förenad antingen med rätten att uppbära kyrkans inkomster (och därmed även skyldigheten att underhålla dess skick), eller rätten att välja präst (kyrkoherde). Till skillnad mot i Sverige lät man vid reformationen under 1500-talet i Danmark kyrkorna behålla sin andel i tionden och övriga ägodelar. Så kom det sig att den "lukrativa patronatsrätten" senare endast förekom i Halland och övriga forndanska landskap.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.