Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. F d spruthuset. Byggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet och kallades spruthus efter de brandsprutor som stod uppställda i byggnaden. Senare har den användts som arrestlokal m m.
Från 299 kr
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Högvaktens södra sida. Högvakten från 1826 uppfördes efter ritningar av J. W. Gress.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Corps de garde. Vaktbyggnad. Huset byggdes på 1730-talet.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Bildhuggareverkstaden. Byggd 1782. Här arbetade amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström med linjeskeppens galjonsbilder och sniderier. Flyttad till sin nuvarande plats, söder om Kansligatan.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Från vänster: 1. Bildhuggarverkstaden, på gaveln ovanför ingången hänger en maskaron gjord i plast. Originalet förvaras på Marinmuseum i Karlskrona. 2. Snickeverkstadsbyggnaden, uppförd i början på 1780-talet. 3. Varvsporten nr 14.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Längst till vänster syns Mönstersalsbyggnadens sydostra hörna. Näst i bild: Ekipagekontoret. Gamla högvakten. Före detta spruthuset. Längst till vänster i bild: "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av dyra och de tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av de dyra och tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. MTB-hallen. Kombinerad MTB-hall och motorverkstad.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida. Östra banhuvudet. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt. I förgrunden: Vatten i Polhemsdockan.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Slitaget t v. byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Till höger: MTB-hallen.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona - Villa Näcken.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Granknäskjulet eller senare benämning knäskjulet. I denna byggnad handskades det med "knä" det var naturvuxna krokiga detaljer som användes vid skeppsbyggandet. Virkesskjul bakom granknäskjulet.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Inventariekammare 2, uppfördes för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarier då fartygen var avrustade för vintern.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. I bakgrunden: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697. I förgrunden: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Varvsport nr 14. Kansligatan.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Varvsport nr 14. Gavelröstet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.