Härolds invigning. Maj 1956.
Från 299 kr
Balltorp, miljö. I bakgrunden syns affärs- och kontorsbyggnader.
En affärs- och kontorsbyggnad.
En affärs- och kontorsbyggnad. Gamla vattentornet syns i bakgrunden.
Kortet visar en del av Trädgårdstorget, fotografen står med ryggen mot Brita Johnsons modeaffär, idag, 2000-05-24, Hennes och Mauritz. Kortet tas snett över S:t Larsgatan och bort mot Badstugatan och Café Drott. I bakgrunden ser man även Drottninggatan skymta.
S:t Larsgatan 13-15, sett från Kungsgatan. Centralmagasinet och cigarraffär i den lilla byggnaden.
Bilden visar S:t Larsgatan och Storgatan. Fotografen står på S:t Larsgatan och fotograferar ner mot Trädgårdstorget. Det torn med markis och balkonger man ser på höger sida, tillhör Östgötabankens kontor, på andra sidan Storgatan ligger Anna Pettersson, garnbyte och trikåaffär samt ett parfymeri. Till vänster i bild Trädgårdsföreningens frö- och blomsterhandel. Till höger i bild Tornbergska gården även kallad Götahuset. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Jonn O Nilssons palats år 1898. Del av Stora torget med Storgatan till höger. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Vintervy utmed Ågatan i Linköping. I fonden skymtar läroverkets gymnastiksal till vänster och Biskopsgården vid gatans högra sida.
Orig. text: A.B. Nordiska Kompaniet, 3 jan. inredningen hos Ekdahl o Hällborn. Ekdahl & Hällborn, A.-B., Herrekipering och Herrkonfektion.
Orig. text: Manufakturlagret Göta. Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak. 1959 donerades byggnaden av Thulebolagen till Gamla Linköping.
Tanneforsgatan sedd mot Stora torget från Klostergatan. K. A. Hagberg Garnaffär och Spåres Leksaker ses i byggnaderna till höger i bild.
Stora torget sett mot Jonn O. Nilsons palats. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.