Neg nr 285, Täljning av ämne till framknaft. Foto 21.8 1962.
Från 299 kr
Neg nr 284, Täljning av ämne till framknaft. Foto 21.8 1962.
Neg nr 208. En mindre gran hugges till ämne för framknaften. Foto 14.8 1962.
Neg nr 200. Ämne till baknaft hugges ur gran med vidsittande rotben. Foto 14.8 1962.
Neg nr 199. Ämne till baknaft hugges ur gran med vidsittande rotben. Foto 14.8 1962.
Lilla smedjan. Smeden John Dahlgren, född 1866, smider ut ett lie-ämne under en vattenhjulsdriven hammare.
Gusums bruk. Knappnålstillverkning. Spinning av spiral, som sönderklippt i längder on två varv utgör ämne till nålarnas huvuden.
bilder, påsiktsbild, fotografi
Neg nr 209. En mindre gran hugges till ämne för framknaften. Stam och rotben bildar nära rät vinkel. Foto 14.8 1962.
Författaren och lyrikern Stig Carlsson (Carlson), Stockholm. Lyrikafton på Falbygdens museum torsdagen den 25 Januari 1968. Ämne: Dikter i vår tid.
Skioptikonbild, ett experiment: Bilden på fartyg uppdelad i två halvor, ena halvan förstärkt med sublimat (kemiskt ämne som avsatt sig efter sublimering# kvicksilverklorid.
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens missionsinstitut i Johannelund. Årskonferens med 1000 deltagare,
Johann Sigurjónsson: Allan Ryding 1913. Allan Ryding. Född 1882, död 1943. Johann Sigurjónsson. Född 1880 Island, död 1919 Danmark. Författare och dramatiker. Bärg Eivind och hans hustru (1911) skådespel med isländskt ämne i fyra akter.
Stenhuggare Sten Andersson "Lusakungen", fotograferad av sonen Ingmar Falkehag. Bild 1: Sten Andersson 2 - 3: Borrrning i berget med borr och borrhammare 4: Ritsning med ritsmejsel och mejselhammare 5: Huggning av bredkilshål. Pikmejsel och mejselhammare. 6:Huggning av bredkilshål. Flatmejsel och mejselhammare. 7: Kilning, bredkil, bleck och slägga 8: Huggning av bredkilshål med brysthacka. 9:Ritsning, ritsmejsel och mejselhammare. 10: Med spett säras stenblocken. 11: Paus i arbetet. Ämenen till smågatsten "lus" i lager bakom stenhuggaren. 12: Ritsning av ämne, arbetsbord är en "putstunna" 13: Ritsning av ämne, bredmejsel och putshammare. 14: Delning av ämne, lusabräck. 15-16: Ritsning, bredmejsel och putshammare. 17: Delning, lusabräck. 18: Paus - mästare och gesäll. Sten och sonen Ingmar 19: Putsning med putshammare. 20: "Lus" första sortering 21: Delning av större bit till storlek 8x10 cm - smågatsten - "lusabräck" - delning.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till golv i Stora hallen. Nedre delen av hallen: Järn, Koppar, Zink, Bly, Mangan, Silver, Nickel. Södra delen av hallen: Kobolt, Svavel, Guld, Kvicksilver, Kisel, Lerjord, Kalkjord. Cirkelsymboler för varje ämne. Plan. Stengolv, stora hallen. 46x 97 cm.Tusch och brun krita. Linjalritning. I Gust Clason 23 april 1899.
Thure Elgåsen, f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Hydrologi (nylat. hydrologi´a, av hydro- och logi), läran om vattnet på jordens landområden, dess kretslopp, förekomst, fördelning och beskaffenhet. I äldre tid användes även termen hydrografi, vilken i dag endast betecknar kartläggningen av hav, sjöar och vattendrag. I denna artikel presenteras dels hydrologin som ämne, dels hydrologins historia. I separata artiklar behandlas vattnets kretslopp (se vatten) och dess huvudkomponenter avrinning (se även avrinningsbildning), avdunstning och nederbörd. Läs mer om Hydrologi i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206973 Nationalencyklopedin 2002-08-21
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.