Äspingens sjövärde ökas med lösbord, som fästes i skrovet med båtspik. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Från 299 kr
Tväryxans användning vid urholkningsarbetet. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Båtämnet har tjärats invändigt och värmes nu upp för att sedan spännas ut. Obs vidjebanden i ändarna och de tydligt synliga hyvelspåren. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Äspingen tjäras. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
En postbåt gjord av en aspstam (Åbo stads hist. museum). Båten har medar för att kunna dragas över isen. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Ostjakisk reseäsping från floden Vach. Vid rodd med enladog paddelåra sitter åtminstone de sibiriska folken på äspingens botten, varvid tyngdpunkten kommer att ligga lågt och farkosten blir stabilare. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Ostjakisk fiskeäsping. en jämförelse med den halvfärdiga äspingen från Satatkunta, fig. 14 visar att överenstämmelsen i konstruktion är påfallande stor. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Vogulisk fiskeäsping från floden Konda i västra Sibirien. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Äspingens insidor hyvlas med skavhyvel. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Två syrjänska äspingar, den ena med lösbord. Spanterna har med näverband fästs vid utsprång, som lämnats i skrovets yta. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Äspingen är så lätt, att t.o.m ett barn kan lyfta den. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. Tryckt i Folk-Liv 1947
Äspinge kyrka
Järnvägsstationen i Ålberga.
Stationen i Ålberga.
Kuddby järnvägsstation.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.