Detta bostadshus i kvarteret Vävstolen låg vid Grytstorget där statyn av Moa Martinsson idag står. Omgivningen finns kvar idag som västra delen av Industrilandskapet och inrymmer bland annat LiU - Campus Norrköping. Bevarade planritningar visar att byggnaden inrymde åtta enrumslägenheter med kök i två identiska våningar. Bilderna togs i samband med rivningsbeslut 1951.
Från 299 kr
Repslagaregatan 11 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar med två fönster bred frontespis mot gatan. God representant för stadsdelens putsarkitektur från 1800-talets senare hälft. Vid tiden för bilden huserade bageriet Bills Bagarbod i gatuplanet. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Miljön vid Stora torgets sydöstra hörn 1968. De lågskaliga husen utmed Tanneforsgatan skulle komma att rivas kort efter fototillfället.
Klostergatan 64 i Linköping. Villan uppfördes av lektor Karl Beckman för sin familj omkring förra sekelskiftet. Här som den tog sig ut 1974.
Parti av Vasavägen i Linköping. Vy österut från vägens skärning med Klostergatan. Till vänster det så kallade Miljonpalatset. Uppförd 1897-98 och var den byggnad som först anlades invid vägen. Till höger, bortom Sankt Larsgatan, ses Linköpings Litografiska och i fonden det så kallade Överstehuset invid sitt tvillinghus utmed Repslagaregatan. Året är 1907.
Parti av Sankt Larsgatan i Linköping. Närmast till vänster ligger A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär på gatans nummer 30. Den bortre uthuslängan tillhörde Tornbergska gården vid Storgatan 38. Vy från sydsydost.
Ett perspektiv från Linköping som kort efter bildens tillkomst inte längre var möjlig. År 1898 var ytan som vidare blev kvarteret Ekoxen ännu obebyggd, men inom kort skulle området exploateras. I det under decenniet uppförda flerfamiljshuset utmed Linnégatan bodde vid tidpunkten bland andra lasarettsläkaren Wilhelm Hallin. Sundbergska stiftelsens hus till höger om nämnda hade stått klart 1891, en märkbart påkostad satsning för att tjäna som stadens barnhem för pojkar.
Fotoåret 1974 planerades det för omfattande nybebyggelse i kvarteret Däckeln i centrala Linköping. Ännu vid tiden stod där hus som i ålder sökte sitt ursprung i det tidiga 1800-talet, möjligtvis ännu tidigare. Här gårdsinteriör från Nygatan 27.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Likt en solitär från 1800-talet har fastigheten Elsa Brändströms gata 8 hittills fått stå kvar trots omfattande exploatering i området. Uppförd under 1870-talet.
Parti av Bergslagsgatan i kvarteret Beckershov, Norrköping.
Höst i Mjölby något av 1960-talets sista år. Vy från Gästisparken mot stadens centrum med stadshuset i blickfånget.
Vy från Kungsbergets höjder mot Linköpings centrala delar. I förgrunden de vid tiden nyligen uppförda så kallade smalhusen i kvarteren Kometen och Kalfaktorn.
Nära Trädgårdstorget en bit ned utmed den ännu ack så trånga Nygatan, låg detta i omgångar utbyggda bostadshus. Den stadsgård det tillhörde hade sin huvudbyggnad belägen i hörnet mot Sankt Larsgatan och övriga bostadshus låg utmed gatan i sydlig riktning. Vy från västsydväst 1929.
Parti av Linköping i en tid då fotografer ännu väckte uppståndelse. Bortom barnaskaran hade vid tiden ett nytt kvarter hastigt tillkommit i stadens södra utkant. Som S:t Kors kvarter 90-93 var det bokfört, efterhand namngavs det Ekoxen med hus utmed Klostergatan, Linnégatan och mot Trädgårdsföreningen bakom bebyggelsen.
Skolgatan 15 i Linköping. Ett av mångtaliga exempel på hus som fått skatta för ambitionen att förtäta och modernisera stadsdelen Gottfridsberg.
En svunnen miljö dokumenterad kort före rivning. Gårdshuset till Storgatan 7 i Linköping 1956, där barnen ännu lekte fritt och tryggt. Båsen under det korrigerade taket tolkas tjänat som omlastningsplats för några i staden verksamma speditörer. De tycks dock kommit ur bruk och anekterats av gårdens barn.
Storgatan 7 i Linköping låg tills det revs vid gatans östra ände nära Hamngatan. Fotoåret 1956 var husets öde beseglat och det revs kort därpå. Rivningstomten kom att ge plats för det affärs- och bostadshus som ännu består och som initialt inrymde varuhuset EPA.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Kvarteret Bokbindarens sammanhållna träkåksbebyggelse var bland de sista miljöer av typen som revs i Linköping. Ett nytt polishus skulle uppföras men så mycket mer blev inte av platsen. I decennier en grusparkering och i senare tid ett torg som saknar lockelse. Ett bankhus har i senare tid uppförts i kvarterets östra del men dessa besöks som bekant alltmer sällan. En del av längan räddades dock för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Närmast dåvarande Ågatan 7.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.