Ett oskarpt men smått historiskt ögonblick för Valla friluftsområde i Linköping. Takstolarna är resta på områdets första ditflyttade hus, det gamla häradsskrivarebostället från Stratomta strax öster om Linghem. Här på sin första placering i skogskanten till Vallaskogen. I ett senare skede har husets flyttats inom friluftsområdet. Foto 1948.
Från 299 kr
Omgivningen vid vad Linköpingsbor minns som T 1 bar ännu lantlig prägel vid fotografiets tillkomst. Regementets kaserner stod klara 1911 för Östgöta trängkår, som i slutet av 1920-talet uppgick i Svea trängkår och som vidare kom att betecknas T 1. Här en vy från öster när regementet stod nyuppfört.
Linköping 1964 med omfattande rivningar i det blivande handelsområde som planerades runt det samtidigt tillkomna Lilla torget (Gyllentorget). Här en vy mot Repslagaregatan 25 utmed gatans östra sida och som kom att ersattas med dagens affärs- och kontorslänga med samma adress. Vy mot öster från Göran Dyks gata.
Anundsjö socken. Klocken: Den så kallade Fridéns stavargransgallring. Söder om 1904 års bränna, öster om Klocksvägen. Tagen från den lilla stigen på norra sluttningen: Delvis gallrat 1904. Cirka 95% utgallrat, troligen ej mindre. Foto: 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 23 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Utsikt från Linköpings domkyrka mot öster. Året är 1930 och stadens rådande karaktärsbyggnader är sedan länge eller nyligen uppförda. Men ännu har några kvarter kvar sina hus som inte kommer att kunna möta tidens krav. Bland andra kvarteret Baggen i kyrknockens riktning och kvarteret Apoteket bortom domkyrkoparkens grönska.
Storgatan mot öster från Borggården. Till vänster skymtar Linköpings högre allmänna läroverk, sedermera Linköpings stadshus, med välklädda läroverksgossar på rast. Till höger ligger Herman von Lingens gård, som denne ägde under åren 1784 och 1820. Gården flyttades till Gamla Linköping 1958.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Domprostgården i Linköping omkring 1945. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet genom landskamrer Johan Olog Hertzmans försorg. År 1897 blev den domprostgård. Bilden visar fastighetens ursprungliga läge. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Den så kallade Domprostgården i Linköping uppfördes ursprungligen i början av 1800-talet av och som bostad till landskamreren och kammarrådet Johan Olof Hertzman med familj. Under åren 1863 och 1890 tillhörde gården familjen Lagerfelt, först 1897 fick huset funktion som stiftets domprostgård. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Ekensbergs varv 1970. Varvsområdet sett mot öster, med Mörtviken till höger. I förgrunden bogserbåten EKENSBERGS VARV (1891, urspr. WIDAR), bakom denna oidentifierad pråm från Skånska Cementgjuteriet ("SGC"). I bakgrunden kan urskiljas bogserbåten BRAGE (urspr. LINGARÖ) och pråmen MONARK (urspr. lastångfartyget MASILIA).
Planen framför verkstaden sedd från öster. I bakgrunden en förrådsbod och en gammal upplagd fiskebåt. Detalj med förrådsboden och fiskebåten. Vid bodens dörr båtbyggare Madsen med fru, docent Hasslöf, museumsinspektör Henningsen och ingenjör Crumlin-Pedersen. Christian Madsens båtbyggeri. Foto N(ils) Nilsson aug (19)64. Danmark, Själland, Lynaes.
Stationen. Vagnshall Banhall fanns från 1881. Överbyggnaden till vändskivan ritat av överdirektören H Elworth. Strax öster om stationen finns den högsta punkten på det svenska järnvägsnätet, 601 m ö h . Stationen anlades 1880. Tåghallen, till skydd emot snön, byggdes 1882. Järnvägsbostäderna äro moderna. Tvåvånings stationshus i trä
Bäckefors bruk. Bruket från början i öster. Till höger utmed fallen ligger först en förrådsbyggnad sedan gamla brygghuset, ankarsmedjan och metallverkstaden. Det långa taket framför kullen tillhör ett kolskjul framför vilket Spiksmebynninga synes. På kullen mitt för ankarsmedjan ligga Herrgårdsbynninga och två arbetarbostäder varav gavelhuset till vänster är Engelska bynninga. Längre till vänster skymtar taken på ladugården och lador.
Östra Storgatan åt öster från Hovrättstorget i Jönköping. De flesta husen tillkom efter branden år 1790. I nr. 44, huset närmast till höger bredvid teaterhuset, hade Jönköpings Arbetar- och Biblioteksförening ett läsrum. Föreningen grundades år 1900 och uppgick texton år senare i stadsbiblioteket.
Hospitalsgården i Jönköping fotograferad från öster. Här syns baksidan av det stenhus som brukar kallas Johan III:s hospital och som ofta sagts vara Jönköpings äldsta byggnad. Arkivhandlingar visar dock att det uppfördes först på 1770-talet, som bostad för hospitalets syssloman eller föreståndare.
Kyrkogatan nr 3 och Oxtorgsgatan nr 4 i Jönköping. Huset mot Kyrkogatan har flyttats från Öster, enligt uppgift var det ursprungligen stadens fattighus. Jönköpings mekaniska snickerifabrik drevs av ingenjör G. E. Odéen. Där tillverkades byggnadssnickerier och parkettgolv. I bakgrunden skymtar Länsfängelset.
Sommaren år 1916 var den tyska cirkusen Carl Hagenbeck på besök i Jönköping. Den blev förlagd till området strax öster om Södra skolan på Torpa. Framför lejonburen står fyra män från cirkusen. Längst till höger står möjligen cirkusdirektören själv, Lorenz Hagenbeck (1882-1956).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.