Brev med anknytning till Christopher Polhem, sida ett av fyra. Kontrakt mellan Gabriel Polhem/Nils Sandelhielm och Anders Polhammar angående överlåtelse av andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1740 till slutet. (dat. 1740-01-11) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Från 299 kr
Brev med anknytning till Christopher Polhem, andra sidan. Kontrakt mellan Gabriel Polhem och Anders Polhammar angående överlåtelse av förstnämndes andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1736 till slutet. (dat. 1736-01-01) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, sida två. Kontrakt mellan Gabriel Polhem/Nils Sandelhielm och Anders Polhammar angående överlåtelse av andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1740 till slutet. (dat. 1740-01-11) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, första sidan av tre. Kontrakt mellan Gabriel Polhem och Anders Polhammar angående överlåtelse av förstnämndes andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1736 till slutet. (dat. 1736-01-01) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, sida fyra. Kontrakt mellan Gabriel Polhem/Nils Sandelhielm och Anders Polhammar angående överlåtelse av andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1740 till slutet. (dat. 1740-01-11) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, tredje sidan. Kontrakt mellan Gabriel Polhem och Anders Polhammar angående överlåtelse av förstnämndes andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1736 till slutet. (dat. 1736-01-01) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, sida tre. Kontrakt mellan Gabriel Polhem/Nils Sandelhielm och Anders Polhammar angående överlåtelse av andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1740 till slutet. (dat. 1740-01-11) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Stöpsjöhyttan som i 1606 års jordebok uppges vara skattlagd år 1601. Två hammarsmedjor uppfördes, den första på 1630-talet; den andra år 1655. Båda hamrarna blev utdömda 1689. Stöpsjöhyttan var igång till år 1882. Vid det vattenfall där hyttan låg fanns på denna tid även en såg och en kvarn.
Porträtt av Johan Lindeberg. Efter ett par års tjänst som landskontorist i Mjölby inflyttade han med samma titel till Linköping 1870. Efter en tid i nya staden tituleras han bankbokhållare och efter en tid i Vadstena inflyttade han åter till Linköping för tjänst som hypotekskamrer vid Östgöta Hypoteksförening. Han avled som ogift 1892.
Rådhustorget tillkom 1760 i samband med uppförande av ett nytt rådhus av trä på "den så kallade Tolfwers plats.... hvarest äfwen är tillfälle få ett wackert Torg". Torgplatsen utökades efter 1841 års brand ("Stadens Nya Torg"). Rådhuset byggdes år 1826, om- och tillbyggnad 1913. Byggherre var Falkenbergs stad.
Byggnadslov för rian, Rian 10, beviljades 1883-07-27 och 1899-07-31 för ett bostadshus till vänster om tullhuset från 1870 på Laxen 17. Brandförsäkring beviljades 1882-07-22 för den byggnad, en ladugård på Slottshagen 10, som synes framför spannmålsmagasinet, nuvarande museet. den redovisas på 1878, 1888 och 1913 års kartor. Fotot visar dock en längre byggnad och ett förskjutet läge österut. Falkenberg 1999-01-18 C.E.
Falkenbergs Smör & mjölkförsäljning. Mejeribyggnaden jämte tillbyggnad har inritats på 1878 års karta i efterhand. På bifogad kartkopia har försäljningslokalen markerats med rött liksom platsen för "smörtjärna" på tomt 109 & 110. (C.E.) Personer fr. v. J Andersson, E Johansson, N Schutt, H Svensson, K-E Schutt och K Nilsson.
0 1899 och är med på 1954 års karta och förslag till tomtindelning fastställd 26/6 1954. I mitten ett tullhus 1870-1935, öppnades 1/11 1870, museum 1937-1965, rivit 19/5 1965. Till höger mejeri 1929-1969, skorstenen höjdes 27/3 1935, byggnadslov 26/6 1929, rivet 16/9 1969. (C.E.)
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är rimligtvis 1950-tal. Till höger i bild reser sig det muromgärdade Linköpings länscellsfängelse. Fängelset var bland de allra första cellfängelser som uppfördes i Sverige och var ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anstalten togs i drift 1846 och var i drift till1966. Anläggningen kom att rivas 1969.
Ungdomsporträtt av Hilda Davidsson, Linköping. I hennes fall kunde det olyckligtvis inte annat bli. Redan vid 27 års ålder insomnade hon stilla och lungt i sviterna av maginflammation. I livet var hon dotter till klensmedsmästaren Nils Davidsson och makan Brita Christina. Foto omkring 1865.
Anundsjö socken. Klocken: Östra brännans västra del å en kulle c:a 50 m. från dalen botten. (1904 års bränna).. Rutsådd tallfrö från Ljusdal 1905. De flesta platserna förstördes genom uppfrysning. Ånyo sådd 1906. Hjälpsådd 1911. Hygget stängt 1906 och 1908. Foto: 29 september 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik Jämför no 24 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Anundsjö socken. Klocken: Den så kallade Fridéns stavargransgallring. Söder om 1904 års bränna, öster om Klocksvägen. Tagen från den lilla stigen på norra sluttningen: Delvis gallrat 1904. Cirka 95% utgallrat, troligen ej mindre. Foto: 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 23 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Anundsjö socken. Remmarbäcken: Stavargransbeståndet norr om Klockenvägen. Stavargransgallring 1912-1913. Jämför med bild n:o 15 i "Från svenska barrskogar (1897 års skogsutställningskatalog): "Tallskog dödad av inträngande sbårbildande smågran, margran." Foto oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 38 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.