Läggared
Från 299 kr
Hospitalskyrkan invid Hospitalstorgets södra sida. Vid tiden för bilden stadd i förfall eller möjligtvis under påbörjad rivning, varför bilden kan antas vara tagen kort före kyrkans demolering 1897. Tills dess hade upplysningsvis Östergötlands museum från 1886 disponerat kyrkobyggnaden för sina samlingar. Beslutet att riva kyrkan väckte debatt i Linköping. Bland förslagen fanns att förlägga stadens brandstation till området. Flertalet kvarstående byggnader från hospitalepoken fanns att tillgå och själva kyrkan nämndes kunna bli ett förnämligt redskapshus med plats för stall och "slangtorkningsinrättning i tornet". Av förslagen för återanvändning blev som bekant intet. En hållen tomtauktion vanns av byggmästaren Anders Ohlsson, som vidare lät uppföra det imposanta Hospitalstorget 2 på platsen.
Inglinge hög ingår i ett gravfält från järnåldern, som ligger strax väster om Ingelstad i Östra Torsås socken, Småland. Omkring 130 fornlämningar finns i området, bland annat fem gravhögar, över hundra runda, rektangulära och ovala stensättningar samt två skeppssättningar. I de enstaka gravar som blivit utgrävda har fynden bestått av vikingatida spännbucklor och någonstans inom gravfältet upptäcktes på 1700-talet, ett svärd från bronsåldern. Den största gravhögen, Inglinge hög, är 37 meter i diameter och höjden är 6 meter. På dess topp finns en rest sten och ett gravklot med ornament i svag relief.
Telefonstation. 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas, Gävle en av de mest framsynta städerna på området. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt torn år 1900. Även Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. Året efter att bilden togs flyttades delar av stationen till Televerkets nya hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Gefle Dagblad.
Doktor Johan Severin Almers gravplats på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård. Almer blev Varbergs stadsläkare år 1903 och 1904 uppförde han en liten träpaviljong i Lilla Apelviken för att där behandla barn som hade körteltuberkulos, s k skrofulösa barn. Allt eftersom uppfördes fler byggnader på området och på 20 år hade patientantalet gått från tjugo till över tusen. Märkligt nog kom kyrkogården att invigas med Almers egen begravning den 25 augusti 1927. Han dog på sin 66-årsdag den 13 maj det året. (Läs mer i artikeln här på DigitaltMuseum "Kustsanatoriet Apelviken")
Sommarstuga med fastighetsbeteckning Gårda 2:45 och adress Varvsvägen 13 i Gårda, Lindome, i Mölndals kommun. Fotografiet är taget under slutet av 1960-talet. I trädgården ses Margit Johansson med svärdottern Monica. Stugan uppfördes år 1944. Den införskaffades år 1965 av Harry och Margit Johansson som bodde på Eklandagatan 54c i Göteborg. Den tidigare ägaren hette Asp. Köpeskillingen var då 16 000 kr. Byggnaden var en sommarstuga utan isolering, men var utrustad med både vedspis i köket och öppen spis i stora rummet. Ett mindre sovrum fanns också samt ett utedass. Vägen fram till stugan var en enda gyttjepöl på våren. Det bodde då tre permanentfamiljer på området. Resten av tomterna bestod av sommarstugor.
Sommarstuga med fastighetsbeteckning Gårda 2:45 och adress Varvsvägen 13 i Gårda, Lindome, i Mölndals kommun. Fotografiet är taget en vinter under slutet av 1960-talet. Stugan uppfördes år 1944. Den införskaffades år 1965 av Harry och Margit Johansson som bodde på Eklandagatan 54c i Göteborg. Den tidigare ägaren hette Asp. Köpeskillingen var då 16 000 kr. Byggnaden var en sommarstuga utan isolering, men var utrustad med både vedspis i köket och öppen spis i stora rummet. Ett mindre sovrum fanns också samt ett utedass. Vägen fram till stugan var en enda gyttjepöl på våren. Det bodde då tre permanentfamiljer på området. Resten av tomterna bestod av sommarstugor.
Byggspecial Oxhagen 11 februari 1966 En liten baby ligger i en spjälsäng i området Oxhagen i Örebro i en barnkammare. I sängen finns lakan, täcke och kudde samt en nalle i ena hörnet. Babyn är klädd i en liten vit dress. Barnets mamma står vid huvudänden av sängen och klappar det på huvudet. Hon är klädd i ett mörkt linne utan ärmar, en kort, ljus kjol samt lågklackade pumps. Ett runt bord står nära sängen. På detta sitter en liten docka. En annan stor docka sitter på en stol till vänster på bilden. En tavla hänger över sängen föreställande ett rådjur.
Vårdarinnor i köket på avdelningen Försöket på Stretereds skolhem, 1926. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
En arbetselev utanför "Gamla försöket" på Stretereds skolhem med ängarna mot Sporred i bakgrunden, 1926. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
Personal i ring kring en flaggstång utanför "Gamla försöket" på Stretereds skolhem, cirka 1930. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
Baksidan av byggnad som tidigare inrymt Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered, fotograferad i oktober 2008. På bilden syns sammanbyggningen som utfördes i mitten av 1960-talet mycket fint. Verkstad och tillverkning flyttade huvudsakligen över till nya huset, med stora stickmaskiner som sydde mönster etc. på sängens övre del. I bakgrunden ses nybygge som sakta men säkert tar över området. Samtliga byggnader revs under sommaren 2009. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.
Haverö 126:1
Åkernäs
Tärna 665:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.