KURJ lok 7. KURJ lok12. Enda ordinarie tåg möte under dagen. Tåg nummer 6 inkommer på Karmansbo station med lok 12. Fotot taget från lok 7. KURJ, Köping - Uttersberg - Ryddarhyttans Järnväg. När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag ,KUJ, köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, URJ av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ..
Från 299 kr
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Statens Järnvägar SJ C2b 329, på Norra Järnvägsbron på sträckan mellan Stockholm Central och Riddarholmen.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Statens Järnvägar SJ C2b 329, på Norra Järnvägsbron på sträckan mellan Stockholm Central och Riddarholmen.
Statens Järnvägars station Eslöv omkring 1905. Persontåget på bilden är ett tåg från Landskrona & Helsingborgs Järnvägar, L&HJ, draget av lok nummer 14 "R Tornerhjelm". Det ursprungliga stationshuset från 1858 ombyggdes 1866 och fick det utförande som bilden visar. Det revs 1914 och ersattes av ett nytt.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Gärds Härads Järnväg, GHJ, 1883 tillkom linjen Everöd - Åhus. Banans signatur blev GJ för att inte förväxlas med CHJ, då man menade att GHJ skulle kunna läsas fel. Att sedan Gotlands järnväg hade samma signatur verkade inte vara något problem. Stationen radikalt ombyggt 1923. Två vw bilar bubblan har nummer L78733.
Stationshus från 1875, Delvis ombyggt, sålt 1974 till privatbostad. Kvar år 1991 var även godsmagasin, uthus och lastkaj. Väntkur uppförd på 1970-talet. Persontågsuppehållen indragna fr 23 maj 1971. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Saab står på plattformen med nummer L48019.
Bebyggelse efter Ahllöfsgatan. Det närmaste huset, med dubbeldörr och spröjsade fönster, bär nummer 13. Vägen är plogad och snön ligger mot huskanten. I bakgrunden syns tornet på Sankt Nikolai kyrka. Till vänster, i bild, skymtar ett par bilar. Fotografens skugga ses på vägen.
Flygeln: brygghuset. Tegelgolv. Väggar nakna med spår av vitkalkning. Rummer innanför är snickarstuga, bjälktak, rörspis. "Utrivet. /Ö.M."
Brobygge för dubbelspåret över kanalen mellan Rönninge - Ström. i bakgrunden syns Södertälje Södra järnvägsstation som nummera heter Södertälje Hamn.
Malmskillnadsgatan 30. Nya Norr. Växelbord av järn, med automatisk fördelning och 3 00 nummers jacklistblock (år 1927) .
Avskrivet från medföljande papper: "Gamla torget och Störtfjället sedda från Fäberget. Fotografi från 1870-talet (publicerat i Faesbiaergha nummer 5, 1935, sidan 35). Skrivet av lokalhistorikern dr. Lars Gahrn. Fotografiet visar en avfotograferad tavla som den lokale konstnären Knut Berg har målat. Hans signatur syns längst ned till höger i bild tillsammans med ett nummer. Det står: "K Berg 13". Vad talet står för är oklart. Viktualieföreningens affär och sedermera brandstation och garage för polisbilar, syns till vänster i periferin. Forsebron syns till vänster på bilden och vid foten av den syns baksidan av det hus som har varit spruthus för Mölndals brandkår fram till 1935, innan man flyttade verksamheten. Till vänster om det järnstaket som leder till Forsebron, ser vi delar av ena kortsidan till byggnad 213.
Väversunda södergårds grenadjärtorp nummer 41 i väversunda socken. Vid andra Livgrenadjärregementet, Vadstena kompani. Idag Skedet 116, Borghamn. På bilden syns Gustav Emil Lindén (1880-1966) med familj. Han var född i i detta torp, där hans far Gustaf Adolf Lindström (1852-1929) var grenadjär sedan 1874. År 1899 blev Gustav Emil Lindén antagen som soldat och övertog sin fars nummer och torp. Han gifte sig 1902 med Gärda Matilda Eriksson (f. 1881). På fotot syns även deras dotter Svea Elvira (f. 1910), sonen Karl Erik (f. 1917) och i mammans knä sitter dottern Göta Ingegärd (f. 1924). De hade haft ytterligare tre barn som gått bort i tidig ålder. Familjen flyttade från torpet 1937 men Gustav Emil Lindén tog avsked först 1941. Foto troligen 1924. Orig. text: "Väversunda södergårds grenadjärtorp i Väversunda socken." "vid andra Livgrenadjärregementet Vadstena komp ( 8...(?))" "No 41. Gustaf Emil Lindén skrevs in den 10 juli 1899 tog avsked 1941 "det är min familj som är på kortet" "återsändes"
Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
grupporträtt, kvinnoporträtt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.