Hjälmare docka
Från 299 kr
Gumlösa
Säterbo 13:1
Fide 28:1
Julita 82:1
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
Här ser vi ladugården från öster. Masse har tagit en bild från vägkanten. Även på denna sida ser ladugården ankommen ut. Den har säkert ursprungligen haft agtak, men ganska tidigt tycks man ha bytt till spån och då valmat övergången mot tröskhuset. Från vänster har den nog innehållit vagnbod med blind baksida, lammhus med hoindlucka, hönshus med hönslucka, kohus och stall med gödseldörr, ladportar och lada med vädringslucka.
Stångån med Kinda kanal från Stångebro med kameran riktad söderut. Vattendraget delade i historisk tid Linköpings stad från dess omland i öster. Det förklarar bebyggelsemönstret som avspeglas i bilden från 1906. Ännu var Tannefors-sidan mot ån i det närmaste obebyggd med undantag av industrier och mer funktionella anläggningar. I bilden ses roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Strandzonen till höger var däremot tidigt bebyggd. Närmast delar av fattigvårdens anläggning.
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Vallens slott strax norr om Våxtorps samhälle. Slottet ligger på en liten lövträdsklädd holme i Storsjön med en numera torrlagd vallgrav åt fastlandet i öster. Den trelängade stenbyggnaden hyser rester i bottenvåningen och flyglarna från den medeltidsborg som uppfördes av dansken Peder Laxmand på 1300-talet. Nuvarande utseende tillkom vid en återuppbyggnad år 1801, sedan slottet härjats av brand 1800. Fotografiet förmodas vara från 1880-talet och slottet ses från sydväst. (Se även bildnr E2686, F8727)
Arjeplog 2703:1
Text i fotoalbum: "VII. Från kavalleristriderna den 20. juni och gen. maj. Creutz' rekognoscering den 22 juni. Stora ovragen öster om landsvägen vid Pobivanka. Det svenska kav. anfallet den 20. juni har gått fram jämväl här. Ryskt kavalleri befann sig enl. Creutz' rekognoscering här den 22. juni "betande sina hästar"."
Text i fotoalbum: "VII. Från kavalleristriderna den 20. juni och gen. maj. Creutz' rekognoscering den 22 juni. Fältet öster om Pobivanka. Del af "stora ovragen". Den 20. juni gingo delar af svenska kavalleriet fram öfver detta område. Fienden förföljdes tvärs öfver stora ovragen ända till Petrovka."
Med ledning av påskriften porträtt av Palne De Laval. Född 1804 på familjens gods Rävsjö säteri i Fivelstad socken öster om Vadstena. Redan i unga år lämnade han dock Östergötland för ett liv i statens tjänst och främst bosatt i Falun. Från 1840 gift med Sara Märta Christina Wigander. Foto omkring 1865.
Museiparken i Linköping i en tid av förändring. Ytan har börjat röjas för etableringen av bygget som ska uppföra stadens nya konserthus. Vy mot öster från en position utmed Konsistoriegatan nära korsningen av Östgötagatan. I bildens vänsterkant ses en skymt av Östergötlands museum och i fonden husraden längs Gråbrödragatan. December 1984.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.