Disponent A Wahledows villa i Berga by. Huset var senare Kalmars första Waldorfskola 1985-december 1990. Numera gulmålat. Huset tillhörde från början (tidigt 1900-tal) Berga bryggeri, och var då bryggmästarens bostad. Bakom i en länga låg bryggeriet, Berga Hembryggeri, som tillverkade svagdricka. Bryggaren hette Wickbom och var studentkamrat med Arne Fagerströms svärfar vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Foto 1945-08-30.
Från 299 kr
Ulvön. Unikt fiskeläge Norrlands största och äldsta fjärrfiskeläge av medeltida ursprung (Sedan 1500 talet Gävlebohamn) med kapell av stort kulturhistoriskt värde. Fast befolkning sedan 1800 talet. Flera av Lubbe Nordströms tidiga noveller utspelas i denna miljö. Hamn med långsmala tomter och karaktäristisk bebyggelsebild med kokhus från 1900 talets början. Kapell från 1622 rikligt inrett med många målningar från 1719.
Emil, skonertskepp, 340 br.ton . Byggd 1859 i Vegesack, förbyggt 1875. Ursprungligt barkskepp. Ex "Norma". Såld från Tyskland till Danmark 1875. År 1894 inköpt till Oskarshamn av AB Petre & Co. , Vid 1900-talets början såld till Roslagen. Förlist 1907. Teckning av J.H.Götherström. Se "Vår gamla segelflotta", XI, Oskarshamn-Tidningen 26.10.1934.
Trio: Barkskepp, 338 brutto ton. Byggd i Frankrike med namnet " Assurance". Sedemera under holländsk flagg "Kobe" och under norsk vid början av 80-talet. 1901 inköpt av C.J. Nilsson Skrikebo, Oskarshamn, och omdöpt till Trio. Befälhavare till 1911 E.E. Lindström, därefter O.W. Grönberg t.o.m. 1912, C.A. Oljekvist 1913. Strandad på Själland 1913 och upphuggen i Köpenhamn.
Vid gamla IK Hakarpspojkarnas stuga i Huskvarna. Det har varit märkestagning, skidlöparmärken var en klassiker. Åker man totalt 3 mil på två timmar så får man ett guldmärke. Från vänster med skidor och stavar står: Gustav Isaksson (1), Stig "Putte" Grytberg (2) och Fredriksson (3). Stig var skidledare när Hilmer Andersson var som bäst i början på 1950-talet.
Bostadshus och affärsbyggnad, Konsum. Nora, kvarteret Merkurius 1. Prästgatan 11. Tjänade som flicksskolans gymnastiksal förr. Här finns Konsum vid tidpunkten för bilden. 2016 är det åter träning i lokalen. Rådhuset, Prästgatan 13, som syns bakom var Folkskola i början (2016 är det socialtjänstkontor). juli - augusti 1954.
Forsbacka järnvägsstation, öppnades av Gävle-Dala Järnväg 1 december 1860, då under namnet Margretehill. 1 juni 1894 ändrades namnet till Forsbacka. I början av 1890-talet saknades plattformen som syns till höger här i bild, samt väggen på den lilla utbyggnaden framtill på stationen. Det stod då även en semafor vid främre hörnet av stationsplattformen, som här är borta. Bangård.
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Maria Tesch, f. 1850 d. 1936, drev fotoateljé på Nygatan 20 och 46 i Linköping 1873-1917. Filial i Eksjö. Firman överläts 1917 till Anna Göransson.
Brudparet Märta och George Johansson i Kvistegården, Daretorp. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Firman Ad. Lidwall i Tidaholm etablerades 1862. Mivis Lidwall f. 1856 och Adolf Lidwall drev den tillsammans med sin dotter Signe.
LSSJ lok nr.7. Loket tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg o hade då nr.2. Såldes 1909 av LSSJ, meningen var att det skulle användas på linjen Skara-Timmersdala. Loket är tillverkat vid Motala Mek. Verkstad 1903 m tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ 47. Under sin tid vid SAJ hade loket namnet "Varnhem". Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
Motiv från Lilläng. Hus vid Björkäng 2:5 "Björkängs Kvarn och Såg" intill Garhytteån. Huset är rivet, dock finns ruiner av kvarn och trädgården kvar. På senare tid användes huset av Centerpartisten Karl Albert Björkänge, "Karl Andersson i Björkäng". Sitt efternamn tog han i början av 1960-talet, efter att tidigare hetat Andersson.
Affischer på Hallsberg station. På Helsingforsaffischen syns de olympiska ringarna. Helsingfors tilldelades de olympiska spelen 1947, vilka sedermera hölls 1952. Bilden troligtvis tagen i slutet av 40-talet eller början av 50-talet. Affischer: SJ Familjebiljett Storstroemsbroen Holland Stockholm - med Sveriges statsbanor Besök Helsingfors - Nordens vita stad Cóte Basque Malborough Sounds New Zealand Skylt: SJ Skyddsrum
Järnvägsgatan vid mitten av 1880-talet. I samband med tillkomsten av Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg i början av 1870-talet öppnades 1872-1874 från Stora torget till stationen en gata, som fick namnet Järnvägsgatan. Åren 1874 och 1875 uppbyggdes vid dennas östra sida Stadshotellet å bilden, vilket senare undergått en del förändringar. I fonden ses läroverksbyggnaden och bakom denna det enda av kyrkans då kvarstående huvudtorn.
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798 Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798. Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
Högshult 1915. Robert G. och "Munter", som tjänade på gården i över 20 år. Från början travhäst. Han klarade vid ett tillfälle Älgarås-Korsvägen på 5 minuter enligt Robert. Blev betet dåligt, gick han ledigt över gärdesgården med ett språng. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Bleket. Flyttade till nuvarande plats år 1825. Här inrymdes vaxljusfabrik fram till början på 1840-talet för att finasiera den mindre lönande porslinstillverkningen. År 1881 startade snickarmästare August Lorang snickeriverkstad här som övertogs vid dennes död 1921 av sonen Gustav Lorang. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.