En postbåt gjord av en aspstam (Åbo stads hist. museum). Båten har medar för att kunna dragas över isen. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Från 299 kr
Det andra bordet spännes ut. på bilden syns tydligt ställningen på de olika långa stöttorna, vilka spänner ut bordet. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Sedan borden spänts ut, lägges ovanpå stlöttorna stora stenar, vilkas uppgift är att pressa ut bottnen och göra den bredare. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Ostjakisk reseäsping från floden Vach. Vid rodd med enladog paddelåra sitter åtminstone de sibiriska folken på äspingens botten, varvid tyngdpunkten kommer att ligga lågt och farkosten blir stabilare. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Ostjakisk fiskeäsping. en jämförelse med den halvfärdiga äspingen från Satatkunta, fig. 14 visar att överenstämmelsen i konstruktion är påfallande stor. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Wockatzgården År 1935. Mors minne, drevs av Gävleborgs läns barnavårdsförbund som mödra- och spädbarnshem, öppnade 1935. Wockatzgården hade tidigare varit bostad för rektorn Justus Wockatz vid Folkskoleseminariet i Hagaström och lämnades som gåva av honom när seminariet upphört.
En del båtmästare prövar bordens tjocklek genom att slå på dem med yxan eller genom att känna med fingrarna. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Gustafsson & Söner skeppsvarv Landskrona Klamaj järn. Användes vid drevning av större fartyg, tillsammans med nagelklubba. Gåva till Edvin Gustafsson av en gammal timmermann. E.G. har tre såna klamaj - järn.
Sluparna Karin, Gerda och Ella från Lungön, tillhörande bröderna Johan, Viktor och Andreas Pettersson lastar grus vid Notsand, Gånsviken, Härnö klubb omkring 1915. Fotot gåva av E.V. Pettersson, Lungön 1952.
En Votjatisk äsping från distriktet Sarapul. Den har endast ett spant, vilket blott i ena ändan är fäst vid skrovet. Foto i Finlands Nationalmuseums samlingar. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Delfinen. sjösatt 1915. Grupp av besättningen vid 37 mm kanonen, provisorisk [monterad], sedermera ersatt av 57 mm Ubkan (den första ubåtskanonen). Kanonen medtogs med hjälp av repet kring konen vid dykning. Gåva dir. O. Almgren 2/4 1946.
Två syrjänska äspingar, den ena med lösbord. Spanterna har med näverband fästs vid utsprång, som lämnats i skrovets yta. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Statens Järnvägar, SJ Järna station "Jerna station" ca:kl 7 År 1881 .Året för Kung Gustafs giftermål. Foto Bröderna Bresky mästersamuelsgatan 71 Stockholm. Orginalbild:M2 113/37 Gåva av Stationsinspektor NAW. Hammarsköld, Järna 18x24 (157x221)
Corps de logiet. St. Dala säteri är byggt på 1740-talet av dåvarande ägaren Peter Tham. Konstsmidd brunn framför, gåva av prins Eugen. Kanoner är uppställda på en mur. Har haft patronsrätt för tillsättande av kyrkoherde i Dala pastorat.
Livsmedelsdemonstration i Falköping inför stadsfullmäktige. På trappan står stadsfullmäktiges ordförande rektor Hagberg, borgmästare Koch, veterinär Kylén och disponent Victor Karlson. Talare är hr Ernst Sandell och framför honom står handl. Fredrik Westlin. Gåva till Falköpings Stadsarkiv.
Planteringsförbundets park. Medverkande i Planteringsförbundets sommarfest 1897. Från vänster fröken Hildur Peterson - Nyborg, stationskrivare Karl Lagergren, fröken Hilma Ericson gift Forsberg, köpman Viktor Strömberg. Gåva och namnuppgifter av fru Sigrid Lundin, Falköping.
Bro vid Saltsjöbaden bron byggd 1898. Bilden är en gåva av TH Övering med maka enligt testamente 1940 till Sjöhistoriska museet som i sin tur gav den till Tekniska museet 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.