Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Från 299 kr
Vy över Gripsholms slott. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Detta är Ankarsrums kolhus vid Hummelstad, Långsjöns övre ända, Hallingebergs socken, "Hummelsta kolhus" kallat. Nu för länge sedan rivet. Nya vägen går delvis fram där. På vintrarna fylldes kolhusen med träkol från milorna, och när våren kom pråmades de ner till bruket över Långsjön. Man ser ingången från backen t.h., och nedanför lite av Långsjön där pråmarna lades intill landgångarna och fylldes. Det var den pråmflotta som nu ligger kvar på Långsjöns botten." Erik Lehman 1939.
Det lilla gröna huset bakom Tripp-trapp-trull. Här bodde sjökapten Claes Emil Holmgren i 55 år, fram till sin död ??. Här fostrade han och hustrun elva barn varav nio överlevde fadern. Hustrun avled 1938. Claes Emil var till sjöss större delen av sitt liv och ägde bl a den sista kalmarbyggda träskutan, Astrid, som färdigställdes 1903 och senare seglade under namnet Falken II. Hon sprängdes 1968.
Vykort, "Gatan, Onsala." Utanför den uppslagna dubbla porten till höger står en liten gosse. Gården Gatan är urprungligen från 1600-talet och det var här kaparen Lasse i Gatan växte upp. Modern Kerstin Larsdotter gifte om sig, efter att Lasses far Anders dött, med överstelöjtnanten J B Callén. Han stod som ägare till sin död 1751. En pietetsfull renovering gjordes omkring 1970 då takmålningar från 1600-talet togs fram och konserverades.
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
Barnen är 11 år gamla och har just uppfört ett julspel för föräldrar och släktingar, vid jul på Flickskolans teater. Lärarinna var Ruth Eriksson. Stående från vänster: Inga Svensson, Kerstin Svensson, Irene Carlsson, Birgit Roos, Mary Byfält. Mellersta raden från vänster: Gunvor Bengtsson, Birgit Lindberg, Birgit Svensson, Ulla Östlund. Längst fram, från vänster: Karin Larsson, Anne Maj Grangeus, Marianne Börjesson, Siv Christoffersson, Margret Mårtensson. (Se även bild GB2_3696)
Barnen är 11 år gamla och har just uppfört ett julspel för föräldrar och släktingar, vid jul på Flickskolans teater. Lärarinna var Ruth Eriksson. Stående från vänster: Inga Svensson, Kerstin Svensson, Irene Carlsson, Birgit Roos, Mary Byfält. Mellersta raden från vänster: Gunvor Bengtsson, Birgit Lindberg, Birgit Svensson, Ulla Östlund. Längst fram, från vänster: Karin Larsson, Anne Maj Grangeus, Marianne Börjesson, Siv Christoffersson, Margret Mårtensson. (Se även bild GB2_3698)
Studenterna Anders Lindahl (till vänster) och Walter Fredriksson går igenom fynd från de arkeologiska utgrävningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Undersökningarna vid Rumlaborg återupptogs nästa varje år fram till och med 1942. Anders Lindahl var vid fototillfället fil. stud. i arkeologi och han kom att fungera som projektledaren, Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlströms, närmaste man vid flera av undersökningarna. Byggnaden de sitter i är projektets fälkontor, lusthuset på toppen av borgkullen vid Rumlaborg.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1938. Fotot är taget mot söder och i förgrunden kan stockrester ses, lite längre fram även rester av en pålrad. I bakgrunden står tre män, vid sidan av pumpen som användes för att hålla schaktet någorlunda torrt. Rester efter pålrader påträffades även vid andra delar längs med borgkullens kant i samband med de arkeologiska undersökningarna, som bedrevs av Huskvarna hembygdsförening mellan åren 1931-1942.
Brefkort, "Västra delen af byn a godset Tjolöholm i Halland." Bilden visar arbetarstugorna omgärdade av staket och vägen som leder fram till dem, kyrkan och Storstugan. De är i typisk nationalromantisk stil; timrade, stråtak, höga skorstenar, gavelprydnader och småspröjsade fönster. Efter filantropiska ideal hade alla i byn egen trädgård och hönshus. Arkitekten var densamma som till slottet, Lars Israel Wahlman, och byn var klar 1903. Fotografiet är sannolikt taget den närmaste tiden därefter.
Mangårdsbyggnaden på Mårtagården och till höger en ekonomibyggnad. Mellan byggnaderna leder en grind ut till trädgården, som omges av en stenmur. Bostadshuset uppfördes 1780 av skepparen Lars Ryberg med maka Anna-Britta Hansdotter. Gården var traditionellt kringbyggd med inkörsport fram till 1879-80. Gårdsbyggnaderna blev 1982 skyddade som byggnadsminne och 2003 bildades här, tillsammans med kaptensgården Apelhögen intill, Hallands första kulturreservat. Reservatet omfattar både omgivande marker och bebyggelse.
Vy över stadsparken i Kalmar, tagen från slottet. Stadsparken i Kalmar anlades 1870 sedan staden löst in den s k Brittellska gården från familjen Krusenstierna. Parken bekostades av grosshandlare Johan Jenasson vars byst finns i parken. Flera av byggnaderna på bilden finns kvar än idag. Lättast att känna igen är fängelset till höger och Tullbroskolan rakt fram. I fjärran till vänster skymtar Norrgård, nu en centralt belägen byggnad, 1890 en utpost mot nordväst.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Kvar i stan 26 juli 1967 En kvinna i en kort ärmlös klänning sitter ned nära några lådor på ett torg i centrala Örebro. En kaffetermos står framför henne. En man står invid henne och böjer sig fram och talar med henne. Han är klädd i långärmad mörk tröja, mörka byxor, mörka strumpor och svarta skor. I bakgrunden står en bil parkerad. En kvinna paserar kllädd i vit tröja, vit kjol och vita skor. Hon bär på en handväska.
Detalj av golvet i industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. På golvet ligger en plåtburk samt krossat glas. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Byggnads- och takkonstruktion med takfönster. Byggnaden är rejält nedgången och samtliga fönster är trasiga. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Vy från trapphus genom en dörröppning mot industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Byggnaden är rejält nedgången och väggarna är något nedklottrade. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Detalj av golvet, trasigt byggnadsmaterial samt resterna av ett par döda småfåglar. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.