NOJ lok 11. Ånglok med personvagnar. Loket tillverkades ca 1860 av Manning Wardle och Co Leeds i England, tillverkningsnummer MW 325. Första namnet var Clark.1870 såldes till NOJ, Nässjö - Oskarshamns Järnväg fick littera NOJ 11, och nytt namn Storebro. Blev skrotat 1928.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ N5 1784 och E-lok med persontåg på Nässjö järnvägsstation. Det främre ångloket byggdes 1929 av Motala Verkstad för Nässjö-Oskarshamns Järnväg och hette då NOJ 31. Förstatligades 1946 och fick då littera SJ N5 1784. Skrotades slutligen 1971.
Elfkungen på okänd plats, kanske nedströms slussarna i Trollhättan. Byggd 1881 av Oskarshamns mekaniska verkstad som Blekinge. Kom till Göta älv 1888 och blev omnamnad till Elfkungen i samband med att hon blev inköpt av Elfkungens ångbåts AB, Vargön Vänersborg. Ombyggd vid Eriksbergs mekaniska verkstad 1905. Ombyggd igen 1925, med nytt däck och nya överbyggnader samt blir vitmålad. Såld till skrot 1937.
SS Drotten vid kaj i Kalmar. Drotten byggdes på Oskarshamns varv och gjorde sin premiärtur i mars 1928. Hon seglade sedan för Gotlandsbolaget till 1964 då hon såldes till Vikinglinjen. Drotten skrotades 1979 men en propeller står i Visby hamn. Bilden är tagen från Barlastholmen.
Sif Brigg, 380 bruttoton. Byggd i Italien 1878 ("Atalanta"). Sedermera under fransk flagg ("Hector"). Åter till Italien 1895 ("Lazzaro-Anna"). Inköpt till Sverige 1900 av Fredr. Ohlsson, Timmernabben, och döpt till Sif. Befälhavare: F. Österström, J.A. Andersson, N.G. Ohlsson, K.A. Hällqvist. Påseglad och sänkt 1911 på Nordsjön. Teckning av J.H. Götherström. Se "Vår gamla segelflotta", VII, Oskarshamns Tidning 10/8 1934.
Skonarskepp, 298 bruttoton. Byggt 1894 å Äspö, Figeholm, efter ritning av C G Hasselbom vid Oskarshamns varv. Redare R. Löfstedt. Befälhavare P. L. Johansson 1894-1896, P. E. Wikholm 1897. Såld till Danmark 1897, därifrån till Brantevik 1908. åter till Danmark 1916. Sänkt av en tysk u-båt på Atlanten 1917. Teckning av J. H. Götherström. Se "Vår gamla segelflotta XIX, Oskarshamnstidningen 22/3 1935.
Tärnan av Timmernabben. Skonertskepp, 390 br.ton. Byggt 1874 Gamla varvet, Göteborg. Först riggad som slättoppare. Såld till Norge 1894. Därifrån 1898 köpt av Fredrik Ohlsson i Timmernabben med Emil Löfgren som befälhavare till 1912, därefter K.A.Hällqvist. Såld till Halmstad 1916, därifrån till Norrtälje och 1927 till Finland. Upphuggen 1933. Teckning av J.H.Götherström. Se "Vår gamla segelflotta." Oskarshamns- Tidningen 17/8 1934.
Vy av Oskarshamns varv omkr.1905. 1. Hus i Gröndal 2. Två träpontoner, f.d. Neptunbolagets (sedemera kasserade) 3. Varvsområdet slutade här,strax ovanför porten. 4. Varghagen (för kasserad plåt) 5. Kajen. 6. Två bostadshus (Tomtebo) färdiga 1899 för varvsarbetare. 7. 16 familjers hus. Lägenhet 1 rum+kök. En del familjer hade 8 barn. I regel var det 4-5 barn i varje familj. Brunn fanns men ej rinnande vatten. Brunnarna finns kvar. 8. Snickeri (nuv.kontoret)- undervåningen är modellverkstad. Övervåningen Snickeri (under Snickeriförråd) 9. Fartyg under reparation vid kajen. Fartyget t.h. ligger under saxkranen. 10. Båt på liten slip (egentligen bädd) revs före 1912. 11. Kvarnstubbe. 12. Gamla förrådsbyggn. (två vån.) med kontor och ritkontor i ena ändan av övervåningen. 13. Pannverkstad-bortom den kopparslagareverkstad (revs 30-40 talet) 14. Skorsten för spantugn. Låg utanför båtskjulet-Rökkanalen ledde dit. 15. Båtskjulet. 16. Fartyg upplagda i väntan på reparation eller av annan orsak (dåliga frakter) 17. Varvsområdet slutade här. 18. Refoto SSHM 1969 efter foto tillh. Oskarshamns varv.Neg.17341A.
Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.