2002-01-24,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götanlands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnadsminne 1980. Artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Från 299 kr
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götanlands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
2002-01-18,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland. Känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Artikel hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562 Elna Fagerström drev fotoateljé i Skara.
2001-12-21,AS.Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt denkvarblev till 1864. D. blev byggnadsminne 1980. Artikel hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980.
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu-varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Artikel hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798 Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
Schebo schatullet, samma föremål med öfversta lådan uttagen och ställd lutande mot schatullet. Innehåll: en stor samling toalettföremål i olika utföranden. Etuiet skänkt till Brukspatron August Michaelsson på 1840-talet av Joseph Rodgers & Sons Sheffield. Föremålen är gjorda av stål, framställt av avllonjärn från Schebo Bruk. Den engelska firman köpte till väsentlig del sitt behov av järn från Schebo. Ägare 1936: Ingenjör Carl Michaelsson.
Utsikt mot söder från resterna av bron till kolhuset för smält- smedjan. Längst till höger i dungen låg smältsmedjan.I förgrunden kolhuset, rivet. Ovanför dammen synas husen vid bruksgatan, det längst till höger och tvärs för gatan kallas prästgården, där fordom kapellpredikanten bodde. Mitt på bilden nav. smedjan, som till sitt omfång motsvarar gamla stångjärnssmedjan.
I samband med att Ingenjörvetenskapsakademin (IVA) anordnade en IT-festival den 21 oktober 1994, öppnades en utställning på Tekniska Museet under titeln "Industriell systemteknik". FFNS (Fernström, Falk och Nordström) är ett av Sveriges största och ledande arkitektföretag. Med hjälp av en pekskärm kan besökaren rita sitt eget hus.
Dokumentation av KTH-NOC gjord 2003 av Peter du Rietz och Nisse Cronestrand. KTH skulle flytta hela sitt server rum till nya lokaler och detta var ett historiskt avstamp i svensk datahistoria därför gjorde vi denna dokumentation. Mycke sladdar är det.
Utsikt från "Sven Dyring", Murbergsviken, mot SO. Strandpartiet mellan udden mot Murbergsviken och söderut mot det område där kolkajen och kolmilorna låg ska ha fått sitt namn efter ett fartyg, "Sven Dyring", som skall ha strandat eller gått på grund där.
Sollefteå kyrka. På platsen fanns under medeltiden en gråstenskyrka, som hörde till de äldre i Ådalen och som torde ha tillkommit under 1200-talet. Den behöll sitt lilla rakslutna kor tills kyrkan ombygdes på 1770-tallet. Byggmästare var stadsbyggmästare Daniel Hagman i Sundsvall
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.