En sjätteklass på Engelbrektsskolan. Bakre raden, från vänster: Peter Håkansson, Christina Linde och Ann Eriksson. Mellersta raden, från vänster: Mikael Eriksson, Kent Kjerling, Peter Borell, Ulf Andersson, Lars Hellsing, Annikka Hurskainen, Marie Josefsson, Lena Nilsson, Lena Birgitta Larsson, Heli Aho, Kalervo Aho och Regina Nyman (stående, längst till höger) Sittande, från vänster: Krister Nilsson, Stefan Johansson bakom ryggen på Anders Palmkvist, Monica Nordlander, Arne Asplund, Maud Andersson (bakom skrivmaskinen), Maria Sahlén, Dan Gambré och Håkan Claesson. De befinner sig i ett klassrum med skolbänkar, skolväskor, teckningar på väggen och ett skåp med pärmar. Bilden är tagen i samband med att skolan har anmält sig till att delta i tävlingen Fyrklövern, som sänds på TV. Femton elever, ur tre sjätteklasser, valdes ut att delta.

Från 299 kr

Sittande 1:a raden fr v: Barbro Fredriksson, Lisbeth Frohm, Johnny Bystedt, Kurt Nässén, Gullevi Ågren, Margareta Holmberg, Gunnel Nilsén, Birgit Nyberg, Margareta Eriksson, Lena Wallenborg, L-O Adolfsson, Roger Josefsson, Bo Samuelsson, Leif Larsson, Olle Gustavsson, Birgitta Eriksson, Inga-Lill Hjalmarsson, Eva Rahm, Hans Nordlander, Catharina Norrman. Stående 1:a raden fr v: Ingegerd Reinelius, Eric Åhlander, Åke Bergabo, Christina Norbrand, Britt-Marie Pettersson, Monica Holm, Tord Gustafsson, Marit Sikström, Sonja Dahl, Åke Håkansson, Jill Samuelsson, Gerd Engström, Lars-Erik Johnsson, Birgit Johansson, Elaine Fjellman, Ulf Bolin, Hjördis Matthias, Gun Svensson, Acke Johansson, Anna-Britt Ulvheim, Astrid Qvandt, Bo Froby, Siri Lindau, Elisabet Brandt Inger Johansson, Eva Oldén. Stående 2:a raden fr v: Margareta Randolph, Maj_britt Bolin, Inger Jansson, Gunilla Wallung, Anette Wikman, Conny Sandström, Birgitta Berntsson, Margareta Theorell, Hans Gustafsson, Lena Brorsson, Nina Golub, Anna-Märta Hansson, Ilari Hattakka, Inga-Lill Häggman, Martin Jansson, Iris Puukko, Leif Eriksson, Gunilla Hämäläinen, Barbro Westerlund, Ann Holstensson, Maija Komujärvi, Ove Johansson. Stående 3:e raden fr v: Anita Andersson, Widar Georgsson, Gun Olsson, Christina Österberg, Ewy Strandberg, Ingamay Augustsson, Gull-Britt Lindqvist, Chatarina Lindström, Gunilla Wallinder, Käthe Lindberg, Annica Grönberg, Helena Stenborg, Mari Thunberg, Pia Holmström, Gunilla Alnemo, Britt-Marie Lindkvist, Birgit Vestergren, Anne-Marie Kihlberg, Lisbeth Wallin, Maj-Britt Edlund, Kajsa-Lena Wedin, Marita Elfsberg, Gun-Karin Alenius, Ingalill Peterson, Marianne Möllerstedt, Kerstin Berggren, Ei-Britt Westbom, Elvy Pettersson, Gunilla Wid, Elisabeth Melin, M Albertsson, Gunborg Smith, Carina Wallén, Stig Andersson. Stående 4:e raden fr v: Gunilla Ljunggren, Gun Andersson, Ing-Marie Eriksson, Eva Persson, Gunilla Wiberg, Karin Söderström, Elisabeth Hellkvist, Eva Lundgren, Eira Märkälä, Margareta Ydringer, Monica Lagerström, Gunilla Johansson, Eva Hollstein, Anne-May Pettersson, Göran Eriksson, C G Nilsson, Johnny Pekkala, Inger Lindbom, Ingeborg Stenlund, Majken Jacobsson, Ingrid Ernås, Viola Hägglund, Eva Walter, Lennart Ulin.

Från 299 kr

Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.

Från 299 kr

Sittande 1:a raden fr v: Barbro Fredriksson, Lisbeth Frohm, Johnny Bystedt, Kurt Nässén, Gullevi Ågren, Margareta Holmberg, Gunnel Nilsén, Birgit Nyberg, Margareta Eriksson, Lena Wallenborg, L-O Adolfsson, Roger Josefsson, Bo Samuelsson, Leif Larsson, Olle Gustavsson, Birgitta Eriksson, Inga-Lill Hjalmarsson, Eva Rahm, Hans Nordlander, Catharina Norrman. Stående 1:a raden fr v: Ingegerd Reinelius, Eric Åhlander, Åke Bergabo, Christina Norbrand, Britt-Marie Pettersson, Monica Holm, Tord Gustafsson, Marit Sikström, Sonja Dahl, Åke Håkansson, Jill Samuelsson, Gerd Engström, Lars-Erik Johnsson, Birgit Johansson, Elaine Fjellman, Ulf Bolin, Hjördis Matthias, Gun Svensson, Acke Johansson, Anna-Britt Ulvheim, Astrid Qvandt, Bo Froby, Siri Lindau, Elisabet Brandt Inger Johansson, Eva Oldén. Stående 2:a raden fr v: Margareta Randolph, Maj_britt Bolin, Inger Jansson, Gunilla Wallung, Anette Wikman, Conny Sandström, Birgitta Berntsson, Margareta Theorell, Hans Gustafsson, Lena Brorsson, Nina Golub, Anna-Märta Hansson, Ilari Hattakka, Inga-Lill Häggman, Martin Jansson, Iris Puukko, Leif Eriksson, Gunilla Hämäläinen, Barbro Westerlund, Ann Holstensson, Maija Komujärvi, Ove Johansson. Stående 3:e raden fr v: Anita Andersson, Widar Georgsson, Gun Olsson, Christina Österberg, Ewy Strandberg, Ingamay Augustsson, Gull-Britt Lindqvist, Chatarina Lindström, Gunilla Wallinder, Käthe Lindberg, Annica Grönberg, Helena Stenborg, Mari Thunberg, Pia Holmström, Gunilla Alnemo, Britt-Marie Lindkvist, Birgit Vestergren, Anne-Marie Kihlberg, Lisbeth Wallin, Maj-Britt Edlund, Kajsa-Lena Wedin, Marita Elfsberg, Gun-Karin Alenius, Ingalill Peterson, Marianne Möllerstedt, Kerstin Berggren, Ei-Britt Westbom, Elvy Pettersson, Gunilla Wid, Elisabeth Melin, M Albertsson, Gunborg Smith, Carina Wallén, Stig Andersson. Stående 4:e raden fr v: Gunilla Ljunggren, Gun Andersson, Ing-Marie Eriksson, Eva Persson, Gunilla Wiberg, Karin Söderström, Elisabeth Hellkvist, Eva Lundgren, Eira Märkälä, Margareta Ydringer, Monica Lagerström, Gunilla Johansson, Eva Hollstein, Anne-May Pettersson, Göran Eriksson, C G Nilsson, Johnny Pekkala, Inger Lindbom, Ingeborg Stenlund, Majken Jacobsson, Ingrid Ernås, Viola Hägglund, Eva Walter, Lennart Ulin.

Från 299 kr

Denna part av Bönde kom enligt Lauboken till 1741, då Rasmus Olofsson ärvde denna gårdsdel av sin far Olof Rasmusson. Han gifte in sig på Mattsarve 1742 och sålde då gårdsparten till sin svärmors Mallena Jakobsdotters sedan 1725 nye man Nils Persson från Hablingbo, Mallena hade dött och Nils tog med sig de tre barnen Per född 1726, Olof född 1729 och Elin född 1730 till Bönde. Nils gifte om sig samma år som gårdsköpet med pigan på gårdsparten Anna Stensdotter och fick med henne barnen Christina född 1743, Nils född 1745 och Mallena (!) 1749. Christina gifte sig 1765 med Rasmus Olofssons son Olof Rasmusson på Mattsarve, banden mellan dessa gårdar var således starka! Nils Perssons son i första giftet Per Nilsson ärvde gården, gift första gången med Valborg Olofsdotter från Hallbjäns och andra gången med Elisabet Persdotter från När. Äldsta dottern i första giftet Mallena (!) Persdotter född 1761 tog över, gift första gången med Lars Nilsson från Fie och andra gången med Johan Eriksson född 1762 från Rudvier i Alskog. Mallena dog och Johan gifte om sig med Stina Olofsdotter född 1775 från Mattsarve. Från detta äktenskap tog sonen Johannes Johansson född 1802 över, gift 1831 med Anna Maja Christiansdotter född 1803 från Kauparve. Äldste sonen Johan Johansson ärvde gårdsparten, gift första gången 1856 med Cajsa Johanna Nilsdotter född 1831 från Anderse och andra gången 1870 med "pigan från Bönde" Gertrud Rudin född 1844 från Hemmor. Johan Johansson sålde gården omkring 1870 och byggde en stuga invid ån från Garde, se Bild 683. Gårdsparten köptes av Petter Ahlberg och hans fru Helena Jakobsdotter från När. Frun dog och Petter gifte om sig med Anna Katarina Hansdotter född 1860 från Snausarve. Deras son Emil Ahlberg född 1898 blev den siste ägaren, han dog ung och gården revs omkring 1930. Bilden visar en mycket gammal manbyggnad, uppförd på 1700-talet. Huset är långt och slutet, fönstren sitter nära gavlarna, typiskt för 1700-talshusen. Ytterdörren är av svaiptyp, delad vågrätt och det är mycket gammalmodigt. De höga väggarna tyder på att huset ursprungligen haft ett flackt flistak. En stenhusresolution finns för Bönde 1771, vilket stämmer bra med husets utseende. Problemet är att resolutionen står på Carl Jakobsson och han bodde på grannparten, se Bild 678. Flygeln är också mycket intressant. Det är som synes ett bulhus, som kan ha varit en liten manbyggnad. Här är det nog ändrat till brygghus mfl funktioner. Personerna är troligen Petter och Anna Katarina Ahlberg med tvillingbarnen Emil och Anna.

Från 299 kr

Masse har varit i Lau över nyår och tagit lite bilder. Här är det manbyggnaden och gårdsägarna på sunnkörkes norra part om blivit förevigade. Vi ser den omkring 1850 moderniserade manbyggnaden med tegeltak och tidsenliga fönster. Ytterdörren är däremot den gamla från 1773 som man återanvänt. Flygeln är nyare, 1870-80 med långsmala fönster med takfoder och spåntak. På 1730-talet ägdes hela Sunnkörke av Mattias Michelsson gift med Beata Olofsdotter, se Bild 1110. De fick 5 barn och gården delades mellan bröderna Lars och Oluff på 1740-talet, men efter endast några år tog systern Catarina över södra parten och brodern Mattias Mattson den norra. Mattias född 1729 gifte sig 1758 med Christina Tomasdotter född 1737 från Hallsarve och de fick 3 barn. Det var Mattias och Christina som byggde stenhus 1773 och fick 20 års skattebefrielse för det. Sonen Mattias Mattsson född 1770 tog över 1797, gift 1796 med Anna Catarina Persdotter född 1771 från Kauparve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Mattias Mattsson född 1797 blev ägare och brukade den till 1848. Denne Mattias Mattsson var ogift och parten togs över av systern Catarina Mattsdotter född 1806, gift med Per Tomsson född 1823 (!) från Kulde på När, där de bodde fram till övertagandet. De fick inga barn, så de sålde parten 1876 till Anton Persson född 1851 från Smiss, vilken just 1876 hade gift sig med Olivia Laurin född 1850 från Husarve på När. De fick dottern Lorentina Persson samma år och hon tog över 1906, gift med Vilhelm Larsson född 1875 från Nygårds i Garde. De förnyade hela ladugårdsbeståndet fullständigt 1912-13, se Bild 1119, 1122, 1123. 1930 köpte Ragnar Johansson född 1905 från Bjärges parten och drev den vidare. Han blev sambo 1945 med Rut Stenbacka född 1916 från Vasa i Finland. 1965 köpte Helge Karlsson 1940-1990 parten, sambo med Rut Stenbackas dotter Eva Jakobsson född 1944. Det blev yngste sonen Morgan Jacobsson född 1976 som tog över. Gården är utarrenderad sedan 1990 till Dotes på Gannor. På bilden ser vi Anton Persson 53 år och hans hustru Olivia Laurin 54 år, samt mågen Vilhelm Larsson 29 år och dottern Lorentina 28 år.

Från 299 kr

Denna gårdspart kom till omkring 1720 då Catarina Bertelsdotters och Per Olofssons båda döttrar Kerstin och Carin delade den då ännu odelade gården mellan sig. Kerstin Olofsdotter gift 1712 med Christen Jacobsson från Hummelbos i Burs blev ägare av denna part. Deras äldste son Per Christensson född 1716 gift med Annica Persdotter tog över gårdsparten och de byggde 1773 ett stenhus som de fick 20 års skattebefrielse för. Per och Annica fick 6 barn, varav äldste sonen Per Persson född 1746 ärvde parten, men han dog tidigt och hans änka gifte om sig till Botels. Då delade bröderna Olof Persson född 1756 och Christen Persson född 1760 gårdsparten mellan sig och Olof flyttade ut och byggde upp sin part ner mot stranden söder om Smiss. Christen gifte sig 1785 med sin syssling Christina Mattsdotter född 1764 från Hallsarve och de fick två barn. Christen dog tidigt och Christina gifte om sig 1795 med Daniel Jakobsson från Gumbalde. Dottern Anna Cajsa Christensdotter född 1787 från första äktenskapet ärvde parten. Hon gifte sig 1821 med den 9 år yngre Gustav Jakobsson född 1796 från Bönde och de fick 5 barn och av dessa tog äldste sonen Jakob Petter Gustavsson född 1825 över. Jakob Petter blev gift med Dorotea Birgitta Larsdotter född 1824 från Bönde och de fick 5 barn. Jakob Petter dog 40 år gammal när alla barnen var små och Dorotea Birgitta brukade gården själv tills äldste sonen Gustav Petter Jakobsson född 1848 tog över. Gustav gifte sig 1876 med sin svägerska Johanna Catarina Engström född 1846 från Glammunds i Akebäck och de fick dottern Augusta 1877, gift 1897 med Arvid Olsson till Bjärges. Gustav dog redan 1884 och Augusta och Arvid tog över gården och införlivade den med Bjärges varvid denna part upphörde. Huset på bilden var troligen rätt nytt, byggt omkring 1870. Änkan Johanna Catarina bodde troligen kvar en tid, men huset skadades av brand och revs 1905, året efter denna bild togs. Stenen återanvändes troligen i det nya hus Theodor Thomssom byggde samma år på tomten, se Bild 840. Grannparten varifrån Theodor kom skymtar svagt till höger. Till vänster kan man ana Smiss och i bakgrunden ligger Lausviken. Bilden är tagen uppifrån backanten.

Från 299 kr

Den förste kände ägaren av gården var Jacob Snouollsarve 1523. 1570 ägde Mickell Sneuoldzarve gården. 1648 var Oluf Snosarffwe ägare och 1653 Joen Peersson. Någon gång därefter delades Snausarve i två parter mellan Jacob Olofsson 1604-1699, troligen son till Oluf, och Anders Hansson 1610-1690, de stog som ägare både 1670 och 1681. Denna part ägdes fram till omkring 1690 av Jacob Olofsson, vars son Olof Jacobsson stod som ägare 1694, då han gifte sig med Margareta Christesdotter från Fie. De fick 5 barn, varav äldste sonen Jacob Olofsson född 1696 tog över parten. Han gifte sig första gången 1724 med Annika Jacobsdotter från Sjonhem, men hon dog efter två år. 1727 gifte Jacob om sig Maria Nilsdotter från Kauparve och de fick 7 barn. Dottern Beata Jacobsdotter född 1736 blev näste ägare, gift 1751 med Olof Andersson född 1728 från grannparten. Av deras 3 barn blev det ende sonen Anders Olofsson född 1764 som kom att bli ägare. Han gifte sig 1791 med Anna Lena Johansdotter född 1769 från Bosarve på När och de fick 6 barn. Deras äldste son Olof Andersson född 1793 tog över och gifte sig 1820 med Christina Rasmidotter född 1797 från Mattsarve. De fick 5 barn, men inget tog över och parten såldes till Lars Larsson på granngården Goks. Lars Larssons dotter Catarina Christina Larsdotter född 1849 fick denna Snausarvepart i arv 1873 av sin far. Catarina gifte sig 1866 med Lars Hansson Lauström född 1843 från Sunnkörke. Av deras 3 barn blev det dottern Amanda Larsdotter född 1868 som tog över parten, gift 1894 med Elias Hansson 1863-1908 från Bofride i Alskog. De fick två barn och det blev sonen Ernst Hansson född 1896 som blev näste ägare. Han gifte sig 1920 med Olivia Paulin 1898-1844 från Linde och de fick 3 barn, varav dottern Elsa Hansson 1921-2010 blev näste ägare. Hon gifte sig 1939 med Sigvard Lundin 1915-1995 (?) från Flenvike i Hangvar och de fick 3 barn. Yngsta dottern Birgit Lundin född 1944 tog 1979 över parten, gift med Rolf Ebbesson född 1943 från Kristianstad och de är ännu ägare. På bilden finns familjen Elias och Amanda Hansson med barnen Ernst och Annie, men vilka de är av dessa personer har ännu inte gått att bestämma. Manbyggnaden höjdes nog och byggdes om till detta utseende 1883. Papptaket och veranda är nog nya på bilden. T v skymtar brygghuset.

Från 299 kr

Brita Christina Larsdotter (1805-1888) från Halvands i Garde var gift med båtsman Lars Ahlsten Glömsker. När hon blev änka gifte hon om sig med Nils Larsson Ahlström född 1806 från Gyle i Ala. De bosatte sig här 1852, var de bodde förut är inte känt, möjligen vid Bönde. De fick tre barn, varav dottern Helena Maria (1840-1902) tog över. Hon gifte sig 1863 med Anders Petter Andersson Häglund (1835-1920) från Hemmor. De fick 4 barn, men ingen tycks ha tagit över. Efter Anders Petters död revs gårdplatsen bort. Bilden är tagen från gamla Bjärgeskvior, som gick från kastalruinen snett upp över backarna mot kapellet vid Bjärges. Bakom bandtunar ser vi manbyggnaden, brygguset och ladugården. Manbyggnaden är 1700-talsmässig, en parstuga något mindre än genomsnittet. Baksidan är blind som det brukar vara på 1700-talshusen, längs väggarna på baksidan stod sparlakanssängarna och då kunde man inte ha fönster där, bara till kammaren mitt i huset. Fönstren är av 1800-talstyp. Före spåntaket hade huset sannolikt faltak. Brygghuset är ett reveterat bulhus eller ett pinnmurshus, vilket sistnämnda har tunna stenväggar i bulfälten i stället för bular. Det ser ut som om man har pinnat upp hela gavelspetsen med sten också. Faltaket och den höga skorstenen är ursprungliga. I bakgrunden skymtar ladugården med sitt faltak.

Från 299 kr

Det här är ytterligare ett av småställena nedåt Nybro eller Lillbro som det också kallas (?). Platsen bebyggdes 1889 av Nils Johannes Nilsson Hallander, son till Nils Matsson och Greta Stina Olofsdotter på Hallsarve Karlssons part. Nils var född 1836 och blev gift 1878 med Hedda Christina Gustavsdotter född 1852 från Mattise på När. De fick inga barn och sålde därför stället 1912 till Mattias Öström född 1881 från När. Samma år som Mattias Öström köpte stället gifte han sig med Agda Jakobina Josefina Jakobsson född 1890. Hennes far Eodor Jakobsson var född 1866 vid Granatska Nybygget Ingemar Nilssons part och modern Josefina kom från Rikvide på När. Fadern drunknade innan dottern föddes. Mattias och Agda (?) fick tre barn, varav sonen Erik Öström född 1926 tog över stället 1950. Manbyggnaden på bilden kan vara byggt av Nils Hallander 1889 i den tidens stil, ett resvirkeshus med liggande panel och spåntak, senare papp. På bilden är huset 14 år gammalt och Nils Hallander sittande på trappan är själv 67 år, han byggde således huset på äldre dagar.

Från 299 kr

Denna boplats ligger inte alls vid Mattsarvegrannlaget, utan mitt emot Lau fd kvarn vid stora landsvägen. Tidigare tillhörde fastigheten Allmänningen, vilken i sin tur kan ha uppstått ur Lau prästgårds fd marker. På 1700-talets andra hälft bodde här klockaren Lars Mattisson Ahlström, gift 1763 med klockardottern Bohl Båtelsdotter. De fick sönerna Lars och Båtel och det blev Båtel Larsson Ahlström född 1778 som tog över stället. Han gifte sig med Anna Maria Jakobsdotter Laugren född 1785 och de fick 4 barn, varav sonen styrmannen Lars Båtelsson Ahlström född 1816 blev näste ägare 1864. Han gifte sig omkring 1840 med Christina Gertrud Lönngren född 1818 från När och de fick 5 döttrar. Yngsta dottern Matilda Larsdotter Ahlström ärvde fastigheten. Om hon var gift är okänt, men hennes son Emil Larsson född 1890 blev näste ägare 1925. Emil blev gift 1916 med Emili Josefina Nilsson född 1896 från Utalskog i Alskog. De fick dottern Edit Matilda 1916 och hon gifte sig med Anton Johansson vid Bjärges i Garde och bosatte sig där. Emil Larsson var byggnadssnickare och byggde ett nytt bostadshus i cementhålsten 1946, det som står på fastigheten idag. När Emil dog omkring 1970, sålde Emili stället som fritidsbostad till Willy Ludvig. 1981 köpte Nils och Maj Lindström från Hallsarve fastigheten när de överlämnat gården till sonen Bo Lindström. 2008 köpte Lotta Hanell stället av Maj Lindström, som då flyttade upp till lägenheterna vid skolan. På bilden ser vi baksidan av manbyggnaden, en liten parstuga troligen från 1800-talets mitt, sammanbyggd med en yngre flygel.

Från 299 kr

Denna idylliska bild visar två boplatser söder om den kvarvarnde Hallbjänsparten, den ladugårdsgavel som skymtar längst till höger tillhör södra Mattsarveparten. Den hitre boplatsen kom till omkring 1850 som en avstyckning från den nordligaste Hallbjänsparten, då en son därifrån, Jakob Larsson född 1829, fick en bit jord att bygga på av sin far. Jakob tog sig namnet Hallgren och gifte sig 1853 med Lena Jacobsdotter född 1826 från Alva. Det kan vara de som byggde huset vi ser på bilden, men det verkar ålderdomligare med sitt sidförskjutna fönster och sina proportioner, så det kan vara ett äldre bulhus som de köpt och flyttat hit. Jakob och Lena fick döttrarna Christina Katarina 1853 och Anna Margareta 1857. Jakob drunknade redan 1860 och Lena gifte om sig 1862 med Anders Olofsson född 1831 från Mattsarve och de fick dottern Maria Olivia 1863. Ingen av döttrarna ärvde stället, utan det gjorde Anna Margaretas son Anton Hallgren född 1887. Han gifte sig 1912 med Linda Olsson född 1891 från Hallsarve och de fick tre barn. Anton dog 1927 och Linda gifte om sig 1929 med Reinhold Hansson vid Snausarve och flyttade dit. De fick två barn tillsammans, Sigrid Greta Johanna 1930 och Robert Villy 1933. Inget av barnen tog över boplatsen vid Hallbjäns och byggnaderna revs omkring 1935. Personerna på bilden kan vara Linda Hallgren 21 år med sonen Lennart 1 år på armen, Lindas mor Anna Margareta Hallgren 55 år och Lindas far. Bostadshuset i bakgrunden uppfördes av Arvid Södergren och var nybyggt när Masse tog denna bild.

Från 299 kr

Detta lilla stenhus med köksbakbygge uppförde skomakaren Lars Andersson omkring år 1900. Hans mor Maria Christina Ahlström var kommen från en boplats vid f d Allmänningen, numera under Mattsarve, mitt emot f d Lau kvarn vid stora vägen. Hur Lars fick köpa denna magra jordplätt uppe på ancyllusvallen är ännu inte känt. Lars bör ha varit född på 1860-talet, han dog 1922. Lars fosterson Emrik Ahlström sålde fastigheten till Lau Friförsamling av Svenska Missionsförbundet, vilka innehade den till 1950-talet, när de sedan sålde till nuvarande ägarna som nyttjar fastigheten som fritidshus. Huset är byggt i parstugeform och det är egentligen märkligt att man uppförde en så pass gammalmodig typ av byggnad så sent. Det borde ha varit ett snickarglädjehus. Men Lars hade kanske inte tillgång till så mycket virke som krävdes, medan stenen var gratis. Snickarglädjen fick inskränka sig till en enkel veranda. Taket är klätt med papp i lodstående vådor likt många andra hus i socknen vid denna tid. I bakgrunden skymtar uthusen. Vid tomten står en bandtun mot hagen t h och framför huset har Lars satt upp en slantun. I förgrunden har Masse medvetet låtit en s k halvtun framträda. En sådan tun består av en låg stenmur, på vilken man ställer en s k räcktun med vågrätt liggande virke. Sådana tunar var ganska vanliga förr, men är nu nästan helt borta. Tunen är här i dåligt skick. Stendelen finns kvar än idag, men invuxen i buskar. Den sk Backvägen som går från Körkakarskväiar i väster till Käldvägen i öster skyms av halvtunen.

Från 299 kr

Porträtt av operasångaren Gustaf Sandström. Född den 7 juni 1826 i Klockaregården, Linköping som son till organisten Nils Peter Sandström och Christina Maria Rosengren, samt bror till kompositören Carl Israel Sandström. Studerade vid Linköpings trivialskola och gymnasium innan han gick med i Anders Gustaf Wallins resande teatersällskap under åren 1845-1851. Efter detta reste han till Danmark där han utbildade sig i sång hos Henrik Rung vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han var med i danskt sångsällskap en tid innan han återvände till att uppträda med det resande teatersällskapet, nu lett av Oscar Andersson som sommaren 1853 hyrde Humlegårdsteatern i Stockholm. Sandströms sångröst i Johann Nestroys sångfars Talismanen eller De bägge rödhåriga i rollen som Titus Brandstock väckte uppmärksamhet hos Kungliga Teaterns direktör, friherre Knut Filip Bonde. Han erbjöds därför att debutera vid den kungliga operascenen den 25 november samma år i rollen som Miller i Nürnbergerdockan. Detta uppträdande gav honom stor framgång och även anställning vid den Kungliga teatern. De kommande 22 åren uppträdde han i en mängd stora roller, bl.a. Ashton i Lucia di Lammermoor, Jakob i Josef i Egypten, Capulet i Romeo och Julia och många fler. Sandströms sista uppträdande skedde den 18 augusti 1875 som Valentin i Faust där han i rollen yttrade de kusliga orden jag dör som en käck soldat. Två dagar senare tog Gustaf Sandström livet av sig med hjälp av en revolver, detta efter att ha lidit av nedstämdhet och hypokondri under en längre tid.

Från 299 kr

Porträtt av fröken Maria Siegbahn. Född i Ölmstad församling 1804 som dotter till ingenjören tillika skolinspektorn Clas Erik Siegbahn och makan Anna Christina Liedbeck. Från november månad 1822 finner vi henne som demoiselle i häradsprosten Sandvalls hushåll i Järsnäs prästgård. Redan påföljande vår flyttade hon till Adelöv där kyrkoherdeparet Liedzén-Brun öppnat sitt hem. Därefter följde ett par decennier med liknande uppehällen på platser i Jönköpings län som här inte är platsen att närmare redovisa för. Vi stannar istället till vid nådens år 1847. Först då fick fröken Siegbahn östgötsk anknytning när något fick henne att som mamsell ta tjänst vid Renstad säteri i Svanshals. Nästa anhalt i länet för Maria blev Ödeshög där en yngre bror arrenderade Hedins färgeri, följt av flytt till ännu en bror, denne kyrkoherde i Skeda. Man skrev då år 1863 och här blev hon kvar tills broderns död 1892 och därmed tvingades hon flytta från tjänstebostaden. Sina sista år i livet tillbringade hon i Linköping. Där avled hon den 25 april år 1900.

Från 299 kr

Eleverna är placerade med början fr v i första raden: Kerstin Almén, Stockholm, f 1948 Eva Andersson, Trångsund, f Carnbrand 1949 Bengt-Erik Blomgren, Solna, f 1946 Mona Broberg, Stockholm, f 1944 B-Carin Engberg, Stockholm, f 1949 Anne-Marie Flodqvist, Södertälje, f 1948 Margareta Forsman, Enskede, f 1949 Eva Holmlund, Gällivare, f Haglund 1946 Inga-Lill Idebro, Kungälv, f 1949 Anna Lisa Jansson, farsta, f 1916 Annica Jansson, Stockholm, f 1947 Eva Johannesson, Stockholm, f 1948 Agneta Jönsson, Tumba, f 1950 Gunnel Karlsson, Enskede, f 1949 Björn Larsson, Stockholm, f 1937 Jan Olov Lundmark, Stackgrönnan, f 1946 Marianne Målqvist, Farsta, f 1948 Kerstin Nilsson, Visby, f Kolmodin 1946 Kerstin Norberg, Lidköping, f 1944 Solveig Pettersson, Stockholm, f 1946 Ringqvist, Anne-C, Solna, f Richardsson 1948 Ann-Charlott Stjärnberg, Lidingö, f 1949 Gunilla Strömberg, Stockholm, f Riemer 1948 Christina Söderkvist, Enskede, f 1947 Linnea Söderkvist, Enskede, f 1945 Bo Theorén, Gnesta, f 1950 Britta Vedestig, Malmberget, f Toolanen 1945 Jonny Vesstlund, Boden, f 1944

Från 299 kr

Bockerud. Ägare när Älgarås husförhörslängd börjar 1793: Kapten Ulric Hulting, född i Närke 8/3 1750, död i Bockerud 2/2 1830, ogift. Innehade Mellomgården 1775-87, blev kapten och chef för Skånings kompani 1785. Avsked 1792 och sedan bosatt på Bockerud. Bosatta på Bockerud: Lantjägmästare Georg L. Hulting, född i Närke 1751, död i Bockerud 28/7 1816. Hans hustru Fru Constantzia, född Jansson, född i Ramsnäs, Finnerödja 18/9 1759, död i Bockerud 25/4 1827. Söner: Carl Ulric, född i Ramsnäs 1780. Gustaf Wilhelm, född i Ramsnäs 1782. Otto Ludvig, född i Älgarås 9/1 1784. (född i Mellomgården) Sten Georg, född i Älgarås 11/5 1789 Döttrar: Ottilina? Christina, född i Finnerödja ? Carolina Matilda, född i Älgarås 1794. Flyttar till "Sörmeland" 1820. Constantzia Elisabeth, född i Älgarås 18/11 1795. Hon inflyttar från Hångsdala 1814, inflyttar från "Karlsskoga" 1818, utflyttar till Hova 1819. Var då ogift och har sedan dess inte bott på Bockerud. Kapten Ulric Hulting står som ägare till Bockerud vid sin död 1830. Sedan förekommer "brukare" med växlande namn, dock ingen Sjöberg, fram till 1836 då gruvfogden Anders Dahlgren tillträder. Bockerud upptages i jordeboken i Hova från år 1611. Överflyttat till Älgarås jordebok 1807. F.ö. Se Hova-Älgaråsboken. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Hovmantorps säteri är beläget i sydvästra Hovmantorp i Lessebo kommun, vid sjön Rottnen. Egendomen består av cirka tusen hektar sjö och tusen hektar skogsmark. Kräftfiske, jakt, skoglig verksamhet, turism och markförädling är några av gårdens många verksamhetsområden. Hovmantorp var ursprungligen två skattehemman, av vilka det ena såldes till Gustav Vasa 1558. 1646 köptes det av Håkan Nilsson Skytte. Det andra hemmanet fick på 1580-talet namnet Kårlanda, men förföll och underlades socknens prästgård 1623. 1653 togs det över av Bertil Skytte, som förut också köpt Hovmanstorp. Hemmanen slogs ihop, och 1666 blev Hovmantorp säteri. 1686 ägdes gården av Johan Paulin Olivecrantz, som stod kvar som ägare 1701. I jordeboken 1748 står Maria Christina Berghman, född Rudebeck, som ägare. Hennes man, häradshövdingen G. Berghman, hade köpt godset, troligen av Olivecrantz dotter. År 1782 ägdes Hovmantorp av lagman M. Hellenstierna, som var gift med en fröken Berghman. Senare uppgivna ägare är major Segerheim, gift med en fröken Hellenstierna, samt friherre F.V. von Liewen, gift med fröken Segerheim. Under 1800-talet har gården tillhört generallöjtnanten friherre Elof Rosenblad, död på gården 1838, samt hans son, kammarherren N.A. Rosenblad. 1856 såldes den till Johan Frederik Kjellson, och den har därefter varit i familjen Kjellsons ägo.

Från 299 kr

Hovmantorps säteri är beläget i sydvästra Hovmantorp i Lessebo kommun, vid sjön Rottnen. Egendomen består av cirka tusen hektar sjö och tusen hektar skogsmark. Kräftfiske, jakt, skoglig verksamhet, turism och markförädling är några av gårdens många verksamhetsområden. Hovmantorp var ursprungligen två skattehemman, av vilka det ena såldes till Gustav Vasa 1558. 1646 köptes det av Håkan Nilsson Skytte. Det andra hemmanet fick på 1580-talet namnet Kårlanda, men förföll och underlades socknens prästgård 1623. 1653 togs det över av Bertil Skytte, som förut också köpt Hovmantorp. Hemmanen slogs ihop, och 1666 blev Hovmantorp säteri. 1686 ägdes gården av Johan Paulin Olivecrantz, som stod kvar som ägare 1701. I jordeboken 1748 står Maria Christina Berghman, född Rudebeck, som ägare. Hennes man, häradshövdingen G. Berghman, hade köpt godset, troligen av Olivecrantz dotter. År 1782 ägdes Hovmantorp av lagman M. Hellenstierna, som var gift med en fröken Berghman. Senare uppgivna ägare är major Segerheim, gift med en fröken Hellenstierna, samt friherre F.V. von Liewen, gift med fröken Segerheim. Under 1800-talet har gården tillhört generallöjtnanten friherre Elof Rosenblad, död på gården 1838, samt hans son, kammarherren N.A. Rosenblad. 1856 såldes den till Johan Frederik Kjellson, och den har därefter varit i familjen Kjellsons ägo.

Från 299 kr

Bockerud. Ägare när Älgarås husförhörslängd börjar 1793: Kapten Ulric Hulting, född i Närke 8/3 1750, död i Bockerud 2/2 1830, ogift. Innehade Mellomgården 1775-87, blev kapten och chef för Skånings kompani 1785. Avsked 1792 och sedan bosatt på Bockerud. Bosatta på Bockerud: Lantjägmästare Georg L. Hulting, född i Närke 1751, död i Bockerud 28/7 1816. Hans hustru Fru Constantzia, född Jansson, född i Ramsnäs, Finnerödja 18/9 1759, död i Bockerud 25/4 1827. Söner: Carl Ulric, född i Ramsnäs 1780. Gustaf Wilhelm, född i Ramsnäs 1782. Otto Ludvig, född i Älgarås 9/1 1784. (född i Mellomgården) Sten Georg, född i Älgarås 11/5 1789 Döttrar: Ottilina? Christina, född i Finnerödja ? Carolina Matilda, född i Älgarås 1794. Flyttar till "Sörmeland" 1820. Constantzia Elisabeth, född i Älgarås 18/11 1795. Hon inflyttar från Hångsdala 1814, inflyttar från "Karlsskoga" 1818, utflyttar till Hova 1819. Var då ogift och har sedan dess inte bott på Bockerud. Kapten Ulric Hulting står som ägare till Bockerud vid sin död 1830. Sedan förekommer "brukare" med växlande namn, dock ingen Sjöberg, fram till 1836 då gruvfogden Anders Dahlgren tillträder. Bockerud upptages i jordeboken i Hova från år 1611. Överflyttat till Älgarås jordebok 1807. F.ö. Se Hova-Älgaråsboken. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr