Häfte med 10 fotografier från Halmstad i ett ark vikt likt "dragspel" och utgivet av Victor Ahlbergs Bokhandel. 1. Omslaget med präglade guldiga bokstäver 2. "Halmstad. Norreport." En vagn rullar ut ur valvet och en pojke hänger vid valvet och kikar på fotografen. Till vänster om valvet har stadens Matigstrat anslagit en varningsskylt för beteenden i valvet som ger böter på 2-50 kr, såsom att färdas med velociped, dvs cykel. 3. "Kyrkan i Halmstad." Ena långsidan med träd kring angränsande torg. 4. "Halmstad, Storgatan." Gatumiljö med Norreport i fonden, fotgängare och många butiksskyltar. Till vänster görs reklam för t ex ett svarveri och på högra sidan ligger ett bundtmakeri, Levenbergs skomagasin, Aug. Schiecks hattaffär och en butik med färger och tapeter. 5. "Halmstad: Österbron." Järnbro där hästekipage och fotgängare färdas. Ett par sjömän, gossar och andra betraktar fotografen. Till vänster görs reklam för Van Houtens Cacao och Skandinaviska Kreditaktiebolaget. 6. "Halmstad. Nissaån vid Tivoli." Folk flanerar längs promenadstråket medan andra tar en roddtur på ån, som kantas av lövträd. 7. "Halmstad. Slottet." Vy över slottets fasad mot Nissan. 8. "Halmstad, Köpmansgatan." Gatuvy mot kyrkan med hästekipage och fotgängare. På gatans högra sida ses reklamskyltar för Eric Hedins Beklädnadsaffär, B M Sjö Vin- & Speceriaffär, J A Brand Toffelmakare och en kemikalieaffär och till vänster ligger ett Nykterhetscafé. 9. "Halmstad. I Tivoli". Tivoli som park och nöjesplats anlades redan 1843 av gästgivaren A J Sjögren med dans- och kägelbanor, restaurang och lusthus. 1858 köpte Göran Hammar m fl området och därför hedrades han i parken med bysten på bilden år 1909, skapad av skulptören Sven Andersson från Gnosjö. Då hade parken utökats både till ytan och med fler attraktioner och skickliga trädgårdsmästare hade utformat området till en mönsteranläggning. 10. "Halmstad, Hamnparti." Små och stora segelskutor ligger längs kajen, där några godsvagnar står frånkopplade. 11. "Halmstad. Vid Nissaån". Roddbåtar ligger förtöjda utmed åkanten, som följs av en smal stig. I bakgrunden en bro.

Från 299 kr

Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon

Från 299 kr

Denna gårdspart kom till omkring 1720 då Catarina Bertelsdotters och Per Olofssons båda döttrar Kerstin och Carin delade den då ännu odelade gården mellan sig. Kerstin Olofsdotter gift 1712 med Christen Jacobsson från Hummelbos i Burs blev ägare av denna part. Deras äldste son Per Christensson född 1716 gift med Annica Persdotter tog över gårdsparten och de byggde 1773 ett stenhus som de fick 20 års skattebefrielse för. Per och Annica fick 6 barn, varav äldste sonen Per Persson född 1746 ärvde parten, men han dog tidigt och hans änka gifte om sig till Botels. Då delade bröderna Olof Persson född 1756 och Christen Persson född 1760 gårdsparten mellan sig och Olof flyttade ut och byggde upp sin part ner mot stranden söder om Smiss. Christen gifte sig 1785 med sin syssling Christina Mattsdotter född 1764 från Hallsarve och de fick två barn. Christen dog tidigt och Christina gifte om sig 1795 med Daniel Jakobsson från Gumbalde. Dottern Anna Cajsa Christensdotter född 1787 från första äktenskapet ärvde parten. Hon gifte sig 1821 med den 9 år yngre Gustav Jakobsson född 1796 från Bönde och de fick 5 barn och av dessa tog äldste sonen Jakob Petter Gustavsson född 1825 över. Jakob Petter blev gift med Dorotea Birgitta Larsdotter född 1824 från Bönde och de fick 5 barn. Jakob Petter dog 40 år gammal när alla barnen var små och Dorotea Birgitta brukade gården själv tills äldste sonen Gustav Petter Jakobsson född 1848 tog över. Gustav gifte sig 1876 med sin svägerska Johanna Catarina Engström född 1846 från Glammunds i Akebäck och de fick dottern Augusta 1877, gift 1897 med Arvid Olsson till Bjärges. Gustav dog redan 1884 och Augusta och Arvid tog över gården och införlivade den med Bjärges varvid denna part upphörde. Huset på bilden var troligen rätt nytt, byggt omkring 1870. Änkan Johanna Catarina bodde troligen kvar en tid, men huset skadades av brand och revs 1905, året efter denna bild togs. Stenen återanvändes troligen i det nya hus Theodor Thomssom byggde samma år på tomten, se Bild 840. Grannparten varifrån Theodor kom skymtar svagt till höger. Till vänster kan man ana Smiss och i bakgrunden ligger Lausviken. Bilden är tagen uppifrån backanten.

Från 299 kr