Jan Callesen och Peter Forsberg vid tavlan för stämpelkorten, 1980-tal. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Från 299 kr
En chaufför sitter i en lastbil märkt "Brännabo Åkeri AB", 1980-tal. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Kartongrullar med omslagspapper, 1980-tal. Lennart Landh ses till vänster i bakgrunden. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Interiördetalj från pappersfabriken, 1980-tal. Mannen i den rutiga skjortan t.v. är Lennart Landh. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Roger Techel och Denny Anderson har kaffepaus vid pappersfabriken, 1980-tal. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
Män i arbete med spetsdragning i Byggnad 6, KM 2, 1980-tal. Mannen till vänster är Anders Severed och mannen i skägg är Kawa Mohideen. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Stefan Roslund i arbete med rullpackning, 1980-tal. Först har rullen gått ett antal varv i grovt vattenbeständigt omslagspapper innan sidorna limmas på. Bilden ingår i en serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
I de värmeåtervinningsanläggningar, som bland annat Svenska Fläktfabriken till och med 1939 levererat till cellulosa- och pappersindustrier världen runt, vinns en värmebesparing motsvarande mer än 250 tusen ton kol per år. En typisk sådan installation är denna anläggning vid Svartviks Sulfitfabrik. (Mer information finns skrivet på bildens baksida).
Fotografi av AB Nordiska Filtfabriken i Halmstad vid Nissans östra strand. Nordiskafilt AB startades 1904 som ett familjeföretag under namnet Nordiska Maskinfilt AB av Robert Kanth och Gustaf Adolf von Reis den yngre (handelsresande vid Wallbergs Fabriks AB). Sommaren 1905 invigdes fabriken vid Gamletullsområdet i Halmstad och pappersindustrin var kunder. Numera återstår bara det gamla vattentornet och kontorshuset på platsen, där ett nytt bostadsområde uppförts. Fabriken flyttades ut till Flygstaden mellan åren 1988 och 1991 och 1993 tog man namnet Albany Nordiskafilt AB. Man tillverkar nu maskinbeklädnad för textil-, pappers- och massaindustrin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.