Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då en fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Exteriör av Biskopsgården. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Kyrkan i Kånna uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes.
Kånna kyrka uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. ´ Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredingen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Marknadsbesökare på Kungsbacka torg år 1948 där bland annat laggkärl ocholika slags korgar saluförs. Bussar står parkerade på torget, men kring denna tid flyttades bussparkeringen till järnvägsstationen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Marknad år 1948 med bland annat laggkärl, spån- och flätkorgar på Kungsbacka torg. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. I den högra gavelprydda delen av huset låg under många decennier Kristianssons Kafé, som dels hade en enklare öl- och smörgåslokal, dels en mer ombonad konditorilokal. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Vibyggerå kyrka. På 1860-talet beslöt församlingen att bygga en ny kyrka något ifrån den medeltida kyrkan. Byggmästare var P. Nordin från Trönö i Hälsingland och P.O Hillgren från Gästrikland. Kyrkan består av ett stort långhus och torn i väster där ingången finns. Väggarna är vitputsade och taket tegelklätt. Tornhuven är klädd med kopparplåt. långhuset har tunnvälvt tak. 1916 skadades kyrkan av ett blixtnedslag. Tornspiran antändes och endast murarna återstod efter branden. Kyrkan återuppbyggdes något förändrad med A Thurdin från Härnösand som arkitekt. Kyrkan återinvigdes 1919.
Kaiser Wilhelm II (Kaiser Wilhelm der grosse) byggdes i Tyskland 1897. Hon var designad att vara det största och kraftfullaste fartyget som fanns. Hon var dessutom det första att byggas med fyra skorstenar (bara 14 gjordes), de var placerade i par två och två iställlet för att sitta med jämna mellanrum. Fartyget påbörjade eran med "superskeppen". I juni1900 klarade hon sig precis från total förstörelse när en brand bröt ut ombord. Det var då den värsta branden i New Yorks hamns historia. Under första världskriget tjänstgjorde Kaiser Wilhelm som ett beväpnat handelsfartyg, men sänktes av HMS Highflyers kanoner. Det var minst 480 överlevande och ett okänt antal döda.
MT Falsterbohus Reg:8489 Byggd:1941 Varv:KMV DW:16.475 BR:10.236 Mått:156,4 x 20,1 x 8,8 Upplagd efter leverans fram till 1942 då fartyget sattes in i lejdtrafiken. Minsprängd 1948 utanför Hallands Väderö på resa Göteborg-Malmö. Fartyget sattes på grund för att inte sjunka. Flottogs och togs till KMV för reparation. Såld 1955 till O.&H. HOLTA A/S, Norge. M/T HAVLIDE. Fick 1960 brand i maskinen på resa Aden-Dakar. Efter att branden släckts togs fartyget under bogsering men råkade ut för en storm som fick bogsertrossen att brista. Fartyget strandade och såldes i havererat skick till grekiska upphuggare. Upphuggen 1961 i Pireus, 16574
Uthus - Kvarter A och B mot sydväst. "Stretereds ladugård återuppförd efter branden 1944. Till höger syns en del avâ€gödselstanâ€. Observera plåtröret, som går ut från överplanet. Detta är ett transportrör för halm och hö som med en stor fläkt blåstes över till ladugårds-rännet. Det var den stora hömängden, som på några minuter ödelade ladugården med många djur innebrända. Jag såg hela brandförloppet från Lillastretered. Tidigare på vårvintern brann Stora skolans övervåning med svåra vattenskador som följd. Också Alberts villa öster om Tulebosjön gick upp i rök. Dessa bränder såg jag också". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
Kv. Steglitsen, Eriksbergsgatan 7, Allégatan 12. Mössebergs skofabrik. A.V. Karlssons skofabrik brann 1909. Efter branden kunde A.V. Karlsson inte starta på nytt. Han hade kommit från Utvängstorp. Verkmästare Pompeius fortsatte därefter skotillverkning i en mindre byggnad på samma tomt, flyttade den snart till Nils Erikssonsgatan och därefter till Döbelnsgatan /Torstenssonsgatan 13. Från vänster Nr 1. Moberg 2. K. Meehr 3. Oskar Johansson 4. Palman 7. Nilsson 8. Lindkvist 9. Sandgren 10. David Johansson 12. Nilsson 13. Anders Andersson (Hedda) 14. Martin Rosenberg 15. Johansson 16. Martin (Nytting) 17. Pompeius (då verkmästare) 18-19. Nottlerskorna frkn. Setterberg.
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Televerkets personal, en man och en mängd kvinnor. Från vänster: Kerstin Blomberg Örnefur och Berta Pettersson sitter i var sin fåtölj. Birgit Garman i ärmlös klänning. På soffänden sitter Inga-Lisa Andersson. I soffan, efter den andra väggen, sitter Birgit Johansson, Ingrid Vessgren, Birgit Edberg, Gustav Andersson, Maj-Britt Johansson och Britt-Marie Johansson och en okänd kvinna i ärmlös klänning. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993. Alla är klädda till fest. På bordet, framför den ena soffan, står kaffekoppar, tre glas, en Amaryllis i kruka samt en askkopp föreställande en isbjörn. Det hänger två tavlor på väggen. Växeltelefonister.
Televerkets personal. Kvinnorna är festklädda. De har samlats runt en sittgrupp. På bordet står kaffekoppar, kannor och glas. Möblerna är omaka. På väggen hänger en stor spegel. Från vänster: Mary Pettersson (stående), Birgitta Andersson Thörnqvist (tittar mot de övriga), Maj-Britt Lööw (tittar på fotografen), Lilly Hedlund (längst till vänster i soffan), Sonja Bergström Johansson, Eva Gethe (telekommissarie), Inga-Britt Andersson Johansson och Barbro Hermansson Jonsson (längst till höger i soffan), Stående: Asta Larsson, Forsberg, Inger Larsson Nyberg och Ingrid Forsberg. Toni Liljeborg (randig klänning. Toni började arbeta som telefonist 1918.) och Maj-Britt Johansson. Läs om Televerket och branden 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
bilder, fotografi, påsiktsbild, Jonas Ahlströmer
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.