Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. De 19 gyllentalen.
Från 299 kr
En lastbil passerar Rahms kappaffär på Östra Storgatan i Jönköping. På flaket sitter några kvinnor och sjunger. Där står en låda med texten: "Till USA. Först ska jag mjölka svensk film. Snoddas" och ovanpå lådan står en man med redskap. På flakets sida står texten: "Haderian går över alla gränser".
På Hoppets torg i Jönköping står tre ungdomar, från vänster: Roger Johnsson (1), Christer Ohlsson (2) och Tom Andersson (3). Bredvid dem finns statyn "Hoppets vision" i brons, gjord av Rune Karlzon, en svensk skulptör. Han var född 1930 i Bottnaryd och död 2001. Bakom dem är ingången till Smålands Bank.
Teresia Amalia Karolina Josefina Antoinetta (Thérèse) av Sachsen-Altenburg, född 21 december 1836 på slottet Triesdorf, Bayern, Tyskland - död klockan 13.15[1] den 9 november 1914 på Haga slott, Solna, var prinsessa av Sachsen-Altenburg, en gren av furstehuset Wettin, och från 1864 svensk och norsk prinsessa och hertiginna av Dalarna Foto: W A Eurenius & P Quist Regeringsgatan 18 Stockholm.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Skära med kors uppåt och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniörskonst. Skära med kors uppåt är det kemiska tecken för bly som alkemister och kemister använde.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallningsrum i Svensk Filmindustris filmlaboratorium. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1337-1345.
Elektriska maskiner. Den fyrkantiga staven på bilden består av volframpulver, som sammanpressats under högt tryck. Volframpulvret har utvunnits i Lumafabrikens volframsverk, ur svensk malm. Pulvret skall efter sintring, upphettning till 3 000 grader C och efter hamring, dragning och spiralisering användas till lystråd i glödlampor.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1938. Motiv av Emanuel Swedenborg 1688-1772. Svensk naturforskare. Författat böcker om järn och koppar. Redaktör för vår första tekniska tidskrift "Daedalus Hyperboraeus" 1716-1718. Förordade decimalsystemet för mynt. Gjorde utkast till flygmaskin med fasta bärplan. 250-årsminne av hans födelse. 1688-1938.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Cirkel med kors nedåt och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniörskonst. Cirkel med kors nedåt är det kemiska tecken för koppar, som alkemister och kemister använde.
Elektriska maskiner. Den fyrkantiga staven på bilden består av volframpulver, som sammanpressats under högt tryck. Volframpulvret har utvunnits i Lumafabrikens volframsverk, ur svensk malm. Pulvret skall efter sintring, upphettning till 3 000 grader C och efter hamring, dragning och spiralisering användas till lystråd i glödlampor. Staven räcker till 15 mil tråd, om den dras ned till 0,013 mm:s diameter.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kopieringsrum i Svensk Filmindustris laboratorium. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1337-1345.
Export av AGAs AutoChemist till UML, United Medical Laboratory i Portland Oregon som är USA:s största privatägda laboratorium för leverans av kemiska analysresultat till privatläkare och sjukhus över hela USA. En ny unik exportmarknad har öppnats för svensk elektromedicinsk industri riktad mot det snabbast expanderande marknadsområdet inom USA.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1926. Motiv av John Ericsson: 1803-1889 Svensk ingeniör. Lokomotivstävling, England, 1829. Ångbrandspruten. Varmluftsmaskinen, 1833. Propellertyp, 1836. "Monitor" segraren vid Hampton Roads: 9.3.1862. -Till minne av invigningen av John Ericsson monumentet i Washington, 1926-
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Cirkel med punkt och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniörskonst. Cirkel med punkt är det kemiska tecken för guld, som alkemister och kemister använde.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1938. Motiv av Svenskar och finländare landstiger i Delaware: 1638. - Första svensk-finska koloni i USA. I bakgrunden emigrantskeppet samt urfolksamerikaner. (Efter tavla av Stanley M. Arthur) -300-årsminne av "Nya Sverige" 1638-1938.
Konteramiral Ehrensvärd står framför en mikrofon på stortorget och håller ett tak. Intill honom står en kostymklädd man som håller upp ett papper. I bakgrunden syns en folkmassa bestående av både civila och militärer. Bakom folkmassan vajar även en svensk flagga och några byggnadstak syns. Till höger i bild syns kanten på Karlskronas rådhuset.
En uniformsklädd militär står på verandan till en äldre villa tillhörande Skönstavik fritidsläger. Villan har ett sadeltak täckt av tegelpannor och en fasad klädd med locklistpanel. Verandan smyckas av snickarglädje. Villan omges av en gräsmatta, träd och buskar. Framför villan står en flaggstång med en svensk flagga hissad.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 9/8-10-9.
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.