Julita 82:1
Från 299 kr
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
Här ser vi ladugården från öster. Masse har tagit en bild från vägkanten. Även på denna sida ser ladugården ankommen ut. Den har säkert ursprungligen haft agtak, men ganska tidigt tycks man ha bytt till spån och då valmat övergången mot tröskhuset. Från vänster har den nog innehållit vagnbod med blind baksida, lammhus med hoindlucka, hönshus med hönslucka, kohus och stall med gödseldörr, ladportar och lada med vädringslucka.
Stångån med Kinda kanal från Stångebro med kameran riktad söderut. Vattendraget delade i historisk tid Linköpings stad från dess omland i öster. Det förklarar bebyggelsemönstret som avspeglas i bilden från 1906. Ännu var Tannefors-sidan mot ån i det närmaste obebyggd med undantag av industrier och mer funktionella anläggningar. I bilden ses roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Strandzonen till höger var däremot tidigt bebyggd. Närmast delar av fattigvårdens anläggning.
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Vallens slott strax norr om Våxtorps samhälle. Slottet ligger på en liten lövträdsklädd holme i Storsjön med en numera torrlagd vallgrav åt fastlandet i öster. Den trelängade stenbyggnaden hyser rester i bottenvåningen och flyglarna från den medeltidsborg som uppfördes av dansken Peder Laxmand på 1300-talet. Nuvarande utseende tillkom vid en återuppbyggnad år 1801, sedan slottet härjats av brand 1800. Fotografiet förmodas vara från 1880-talet och slottet ses från sydväst. (Se även bildnr E2686, F8727)
Arjeplog 2703:1
Med ledning av påskriften porträtt av Palne De Laval. Född 1804 på familjens gods Rävsjö säteri i Fivelstad socken öster om Vadstena. Redan i unga år lämnade han dock Östergötland för ett liv i statens tjänst och främst bosatt i Falun. Från 1840 gift med Sara Märta Christina Wigander. Foto omkring 1865.
Museiparken i Linköping i en tid av förändring. Ytan har börjat röjas för etableringen av bygget som ska uppföra stadens nya konserthus. Vy mot öster från en position utmed Konsistoriegatan nära korsningen av Östgötagatan. I bildens vänsterkant ses en skymt av Östergötlands museum och i fonden husraden längs Gråbrödragatan. December 1984.
Ett oskarpt men smått historiskt ögonblick för Valla friluftsområde i Linköping. Takstolarna är resta på områdets första ditflyttade hus, det gamla häradsskrivarebostället från Stratomta strax öster om Linghem. Här på sin första placering i skogskanten till Vallaskogen. I ett senare skede har husets flyttats inom friluftsområdet. Foto 1948.
Omgivningen vid vad Linköpingsbor minns som T 1 bar ännu lantlig prägel vid fotografiets tillkomst. Regementets kaserner stod klara 1911 för Östgöta trängkår, som i slutet av 1920-talet uppgick i Svea trängkår och som vidare kom att betecknas T 1. Här en vy från öster när regementet stod nyuppfört.
Linköping 1964 med omfattande rivningar i det blivande handelsområde som planerades runt det samtidigt tillkomna Lilla torget (Gyllentorget). Här en vy mot Repslagaregatan 25 utmed gatans östra sida och som kom att ersattas med dagens affärs- och kontorslänga med samma adress. Vy mot öster från Göran Dyks gata.
Anundsjö socken. Klocken: Den så kallade Fridéns stavargransgallring. Söder om 1904 års bränna, öster om Klocksvägen. Tagen från den lilla stigen på norra sluttningen: Delvis gallrat 1904. Cirka 95% utgallrat, troligen ej mindre. Foto: 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 23 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Utsikt från Linköpings domkyrka mot öster. Året är 1930 och stadens rådande karaktärsbyggnader är sedan länge eller nyligen uppförda. Men ännu har några kvarter kvar sina hus som inte kommer att kunna möta tidens krav. Bland andra kvarteret Baggen i kyrknockens riktning och kvarteret Apoteket bortom domkyrkoparkens grönska.
Storgatan mot öster från Borggården. Till vänster skymtar Linköpings högre allmänna läroverk, sedermera Linköpings stadshus, med välklädda läroverksgossar på rast. Till höger ligger Herman von Lingens gård, som denne ägde under åren 1784 och 1820. Gården flyttades till Gamla Linköping 1958.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.