Fyra armbandsur. Fotografens ant: Nilsson & Axell. Firman grundades 1910 av direktörerna J.P Nilsson och A. Axell genom övertagande av AB. Skandinaviska Urfabrikens minutaffär vid Östra Torggatan 11. De började snart med en omfattande avbetalningsförsäljning och rörelsen utvecklades. 1922 ingick dom avtal med Sveriges Urmakareförbund och avvecklade minutaffären och avbetalningsförsäljningen för att övergå till uteslutande grosshandel med ur och optiska artiklar. Kontor och lager flyttades till Östra Torggatan 7. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
Väggur med pendel. Fotografens ant: Nilsson & Axell. Firman grundades 1910 av direktörerna J.P Nilsson och A. Axell genom övertagande av AB. Skandinaviska Urfabrikens minutaffär vid Östra Torggatan 11. De började snart med en omfattande avbetalningsförsäljning och rörelsen utvecklades. 1922 ingick dom avtal med Sveriges Urmakareförbund och avvecklade minutaffären och avbetalningsförsäljningen för att övergå till uteslutande grosshandel med ur och optiska artiklar. Kontor och lager flyttades till Östra Torggatan 7. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Passande då det var han och hans hustru som lät bygga huset som stod klart 1862. Då i Linköpings östra utkant invid Magasinstorget. Byggnaden är ett gott exempel på de mer stadsmässiga flerfamiljshus som började uppföras under 1800-talets andra hälft. År 1980 hade det tjänat ut och i oktober månad flyttades huset i sin helhet till sin nuvarande placering. Bildserien visar dokumentationer kort före transporten.
Sommargrav. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar, uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Stenstorps lilla stationshus flyttades 1873 och ändrades till betjäningshus på platsen. I stället byggdes ett nytt större envånings stationshus av sten, som sedemera tillbyggts .Stationen öppnades för trafik den 1/9 1859. Det första stationshuset byggdes 1858. Ny station, som ännu användes, uppfördes 1873 i samband med att HSJ öppnade för trafik. Gamla stationshuset revs 1995-04-25 för att ge plats åt de nya plattformarna. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Stationen öppnades 1877-09-01. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 1877-09-15. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den så kallade Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där . Landeryd hus 1
Sävsjöström. Sävsjöström är ett samhälle (småort) i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Sävsjöström har historiskt varit bruksort och järnvägsknut. Efter att järnhanteringen helt nedlagts i början av 1900-talet dominerades ortens näringsliv av massaindustrin. Denna avvecklades 1955. Sågverket i samhället flyttades från Kolviken vid Alstersjön ner till det så kallade Skahus längs med Alsterån under senare hälften av femtiotalet. Tågtrafiken genom Sävsjöström upphörde helt 1985 då sträckan Nybro - Åseda lades ner.
Konga dåv. snickerifabrik. I bakgrunden (t. vänster) skymtar man Södra Sandsjö kyrka. Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer.[3] Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Herrgården, Kronobergs kungsgård. Under 1720-talet fick landshövdingebostället Kronoberg en ståndsmässig bebyggelse som passade för en storgård. Sedan residenset i Växjö stod klart år 1848 användes kungsgården endast som sommarställe av landshövdingarna. År 1942 förvärvade Växjö stift en del av tomtmarken till Kronobergs kungsgård och anlade en folkhögskola. Skolbyggnader och elevhem byggdes, ett äldre sädesmagasin flyttades och byggdes om till kapell. År 1959 brann det äldre boningshuset - herrgården - ner.
Vy över Agunnaryds kyrka med omgivningar. Den 11 oktober 1874 invigdes Agunnaryds kyrka av biskop H.G. Hultman, Växjö. Den ersatte den gamla kyrkan som stått öde och förfallen några år. Kyrkan har renoverats flera gånger. År 1936 byggdes det till två sidorum i koret och nya fönster sattes in. År 1958 gjordes två rum bak i kyrkan under läktaren och 2001 gjordes nytt golv i koret, kyrktaket målades om och altaret flyttades fram.
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor som präglar kyrkan, tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan.
Gustav Vasa landsteg på Stensö udde den 31 maj 1520. År 1851 restes ett minnesmärke över denna händelse, vilket på 1880-talet flyttades till stadsparken. År 1933 restes ett annat monument, bestående av ett stort klippblock vilandes på mindre stenar. Ytterligare ett minnesmärke är uppsatt vid stranden på Stensö udde, efter att greve Ludvig av Provence, den i Frankrike exilförklarade kungen, varit på besök vid denna plats år 1804 för att hedra minnet av Gustav Vasa. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Kyrkstugor Murbergets friluftsmuseum. Kyrkstugorna kommer från kyrkstaden vid Anundsjö sockenkyrka. Den var en av Norrlands sydligaste belägna kyrkstäder. Där fanns ursprungligen 33 byggnader utefter två gator. Varje gård hade en egen stuga med stall och förråd. Anundsjö kyrkstad revs i sin helhet 1918. Året innan flyttades fyra av byggnaderna till Murberget. Tre av dessa är så kallade stallbodar med stall, förråd och sovkammare i samma hus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.