Blekinge. Östra hd. Lösen sn. Lösen. ""Kinka" och hennes stuga. Lösen i Lösens socken, Blekinge län. Hennes rätta namn är Karin, "Mor Kinka" är känd i trakten för sin originella klädsel och sitt humör". Foto d. 10 Aug. 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T. F. Fot. Stipendium 1904.
Från 299 kr
Ljusdals kyrka. Äldsta delarna är från 1100-talet. Natten mellan den 15 och 16 augusti 1753 började en brand i klockstapeln som spred sig till kyrkans yttertak. År 1757 återuppbyggdes kyrkan och fick sitt nuvarande utseende. Klockstapeln hade 2 stycken klockor innan branden 1753, men dessa smälte, malmen återanvändes dock till att gjuta de två nya klockorna.
Växbo: Smeden Lars Ahlin, änkeman vorden, uppförde åt sig på sin ålders dar en bostad, väl den egendomligaste som funnits i Växbo. Den byggdes delvis ute i ån, strax nedanför Schönningssågen, av bakar från sågen. Den hade bara ett rum, på en gång smedja och bostad. Då man kom in i stugan-smedjan hade man smideshärden med sitt smidesstäd strax till vänster om dörren.
Skogs missionshus. Predikant Bäcklund med fru sitter i första raden som nummer 5 och 6. Nummer 4 och 7 är "Lill-Marta" och "Lill-Anna" Stålberg. De förblev små hela sitt liv. Stående i andra raden från vänster, postmästare Jonas Kregatz och hans fru Ingeborg (dotter till skollärare Engberg).
Högre Allmänna Läroverket (Vasaskolan), byggt 1873 och ombyggt 1912-1914, den breddades och fick ytterligare två våningar. Vasaskolan räknar sina anor tillbaka till 1557, då en prästskola inrättades i samband med att en ordinarius placerades i Gävle på order av Gustav Vasa. Vasaskolan är därmed Norrlands äldsta skola och fick sitt nuvarande namn 1966.
I Linköping kliver fem man till ombord i 209:an. Fyra områdessorterar och spridningssorterar på Malmö och Ystad. Den femte är kupémästare Ferm,t h,som i Nässjö börjar sitt jobb, och här vinkar han på återseende till kollegan Welinder och tre av hans mannar som nu är färdiga med sina pass. Närmast t v står Torbjörn Björnstedt och i fonden Sven Stolzenberg.
Västra distriktets sektion av PKC hade till sitt möte i Göteborg söndagen den 8 december fogat såväl Lucia som tärnor, bagare och tomte. Det bjöds kaffe med lussedopp, allsång och till sist kulminerade den trevliga eftermiddagstimman i tomtens entré. Mats Gedda och Monica Mårtensson undrar vad tomten - kontorist Karin Larsson VD - har i säcken.
En av de 15 damer som skötte korrespondensen. Facit skrivmaskin och Nobö specialbord med vinkel samt höj- och sänkbart, det första i sitt slag. Bildmaterial till diaserien "En dag på Postgirokontoret", att visas för besökare i anslutning till studiebesök och i den interna undervisningen. Se även Postens Kundtidn 1/1965
Till vänster Stuspjons Anders Andersson från Hjulbäcks by i Siljansnäs, född 1886-01-28. Till höger före detta soldaten lantbrevbärare Per Wipp i byn Alvik i Siljansnäs. Han hette Per Andersson innan han fick sitt soldatnamn. Det fanns två lantbrevbärarlinjer i området. Siljansnäs - Alvik och Siljansnäs - Hjulbäck. Troligtvis så var Anders Andersson lantbrevbärare på linjen Siljansnäs - Hjulbäck och Per Wipp lantbrevbärare på linjen Siljansnäs - Alvik.
"Hitta på Liseberg" rätt och fort som brevbärare skulle fjorton 12-åriga pojkar göra. De representerade sju ungdomsgårdar i Göteborg, belägna inom var sitt postutdelningsområde. Med sina resp. postutdelningsområdens beteckningar på magen gällde det för dem att dela ut tio brev med adresser inom Liseberg. Här är samtliga deltagare.
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798 Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
2002-01-18,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Fångvårdsdirektör Kumla 13 juli 1967 En fångvårdsdirektör i Kumla sitter inne på sitt kontor vid ett skrivbord. Han är klädd i mörk kostym, vit skjorta och mörk slips. han håller en cigarett i höger hand. Två telefoner, en anropstelefon samt en askkopp står på bordet bl. a. Ett anteckningsblock, en penna och en kalender ligger också på skrivbordet framför fångvårdsdirektören.
Tillägg 2018-07-23 av Frank Berghänel: På 1930-talet fanns Hotell Royal i huset och senare en möbelaffär. Huset stod kvar till 1990 då det förstördes i en brand. Lagerbergsgatan 3, den korsande vägen längre bort är Västerlånggatan. III Arméfördelningens fältövningar 1907. Major Palmstierna utanför sitt kvarter i Uddevalla 13-17 juni.
Karlsborg, gamla Rödesund. Färjekarlen Liljas änka byggde huset troligen 1847. Inköptes senare av Fallander som här startade sitt bageri. Ida och Karl Andersson blev nästa ägare och huset gick sedan under benämningen "Sko-Idas" eller "Kanal-Idas" stuga. Huset revs omkr 1948. Kortet finns ej på museet.
Ett litet barn. Valdemar Vallin 1912-08-29 - 1995-06-16, född i Stora Mellösa. Alma Johansson (beställare av bilden). Valdemar är son till Erik Vallin och Alma Johansson. Alma föddes i Stora Mellösa 1889-02-01 och bodde där hela sitt liv till 1977-07-12. Valdemar var hennes första barn, sedan födde hon ytterligare elva barn.
2002-01-24,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götanlands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnadsminne 1980. Artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.