Vävning på Runö, Misterhults skärgård. Vävstol med harneskutrustning. Greta Andersson, f. 1896, lärde sig väva på Gamleby folkhögskola. Vävar-Oskar Larsson lärde henne väva damast hösten 1920 hemma på Runö. Under 50 år vävde Greta Andersson åt hemslöjden i Västervik. Gretas syster Karin Holmberg, Runö, väver fortfarande damast men med dragutrustning. Greta Anderssons vävstol finns hos Ingrid Nilsson, Tuna. I Oskarshamns-Tidningen 1947 finns en initierad artikl om Greta Andersson och hennes vävkonst. Hon var även verksam som lärare för damastvävare i bl a Hallingeberg.
Från 299 kr
Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Porträtt av fröken Hilma Flodman. Tolkad som dotter till kyrkoherde Carl Fredrik Flodman (1789-1865) och dennes första hustru Anna Charlotta Ekelund (1796-1827) och därmed överensstämmande med den dokumenterade fotografen med ateljé i Oskarshamn från 1869. Född i Skönberga 1827 och död som ogift i Oskarshamn 1893. Här porträtterad omkring 1870.
Besättningsbild ombord på barken Ansgar från Fredrikstad, Norge. Befälhavaren är icke med på bilden. Bilden togs 1913 då fartyget lossade splitved från Piteå. Karl Larsson, Oskarshamn står i övre raden [som] nr 3 från vänster. Efter original tillhörande Karl Larsson, Oskarshamn.
Saga Brigg, 304 ton. Byggd 1875 vid Värnanäs av C.A. Hahn för E.L. Bohlin, Kalmar. Sedermera tillhörig O.P. Ågren, från 1885 A. R. Andersson. Såld 1894 till Oskarshamn, O. Wingren. Strandad 1895 vid Irland. Teckning av J.H. Göterström. Se "Vår gamla segelflotta" , XVII, Oskarshamn Tidning 22.2 1935.
Emil, skonertskepp, 340 br.ton . Byggd 1859 i Vegesack, förbyggt 1875. Ursprungligt barkskepp. Ex "Norma". Såld från Tyskland till Danmark 1875. År 1894 inköpt till Oskarshamn av AB Petre & Co. , Vid 1900-talets början såld till Roslagen. Förlist 1907. Teckning av J.H.Götherström. Se "Vår gamla segelflotta", XI, Oskarshamn-Tidningen 26.10.1934.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).
En tidsdoft av borglighet. Lektorsdotter Maria Lindvall fyllde 24 år den här dagen och den fotointresserade fadern förevigade stunden. Som utbildad småskolelärare skulle hon snart lämna barndomshemmet i Kalmar för en yrkesbana i Oskarshamn, Alingsås, Vara och slutligen Linköping.
Oskarshamn. Varvsarbetaren Erhard Ax (kusin till meddelaren) med en förman på varvet, "Juden" Johansson. Denne brukade pricka av nitarna, var snål mot jobbarna ansåg dessa. Foto framför fönstern i det nedbrunna Tomtebohuset, 1910-1920-talet.
Interiör från varvsarbetarhem i Oskarshamn år 1911. Plåtslagaren Per Sjöström (1880-1962) och hans fru Anna med barnen (fr.v.) Kerstin, Hillevi, Karin, Hans och Nils i "rummet" i familjens bostad i varvsarbetarbostaden i Tomtebo, Brudgatan 3.
Stationen öppnad av Nässjö- Oskarshamn Järnväg, NOJ 1874. Första stationshus var envånings i trä, det brann i en eldsvåda. 1898 byggdes nytt stationshus två våningar, putsat som tillbyggdes med en våning 1903. Godstrafiken nedlades 1990.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.