Maarten van Heemskercks altarskåp i Linköpings domkyrka mäter nära åtta meter i bredd med öppna dörrar. Prydnadens tidiga historia och vägen till Sverige är höljd i dunkel men den skänktes till kyrkan av kung Johan III i början av 1580-talet. Altarskåpet var fram till 1812 placerat i högkoret men flyttades för att erhålla ett bättre ljus i kyrkan. Notera radiatorelementet under skåpet, en rysning i bevarandesynpunkt.
Från 299 kr
Statyer av Oscar Berg och Johan Nyholm som felaktigt tillskrivits C. A. Söderman i bildtexten. Statyerna satt på fasaden på Stockholm Central. Kvinnofigurerna symboliserar södra och mellersta Sverige. Illustrationen kommer från Ny Illustrerad Tidning 1873-12-06. Illustratör okänd. Statyerna satt högst upp på fasaden på var sida om lilla riksvapnet. Då taket och mittpartiet bygges om 1910 flyttades de upp i det ombyggda krönet. Statyerna försvann troligen då fasaden förenklades 1950.
Tillberga station och Hotell. Stationen byggd 1875, påbyggd 1890 med en våning, bostad för stationsföreståndaren, Lastkaj i sten 1881. 1900 flyttades godsmagasinet från södra till norra sidan av bangården. Nytt godsmagasin 1944. 5-tons bockkran 1931. 1942 tre fristående plattformstak. Gångbro över bangården 1922. Två ställverkshus byggda 1906. Vattenstation och vändskiva 1892. Ny kolbox och elbelysning på bangården 1899. Bygget av vagnverkstaden påbörjades 1917 och av lokverkstaden 1924. Betjäningsbostad byggd 1886. Skyddsrum för 100 personer 1940. Matsalspaviljong inredd på järnvägsrestaurangen 1898
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Mekanisk växelförregling . Stationen öppnades 1.9.1877. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 15.9.1877. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där
Karnevalståg. En situationsbild från ett karnevalståg, förmodligen från början av 1910-talet med Rantens stationshus på flaket. Inskriptionen är Falköping - Ranten. Observera krutflaggan. I vagnen: Lokeldare Nils Ström. Till höger lokmästare S.R.E. Alexandersson, Ranten. Närmast till vänster Nordins smedja, där "Ballerstenen" hade sin plats, innan den flyttades till Stadsparken. I fonden Väderkvarnen innan den miste sina vingar och sedermera drevs med elektrisk kraft. Till höger om kvarnen Samskolan.
Stallet från Ågatan 40. Fotot är taget den 16 juni 1953. Bara några veckor efter att bilden togs, flyttades byggnaden till Gamla Linköping. I Gamla Linköping kallas byggnaden domprost Älfs stall. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den ekmanska gården på Ågatan 43 fotograferad sen höst 1957. Fotograferingen sker strax innan byggnaden flyttar till Gamla Linköping. Ekmanska gården är från 1700-talet och är en av byggnaderna som flyttades genom att montera ner byggnaden stock för stock. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 4 november år 1953 flyttas Handelsboden till Gamla Linköping från Storgatan. Byggnaden flyttades hel. För transporten stod Bröderna Pettersson från Blekinge. På bilden gör byggnaden halt strax väster om Vallaplan. I bildens högra hörn syns Konsum i Valla. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vykort med motiv från Bäckefors järnvägsstation. Stationshuset byggdes 1879 av Dalslands Järnvöäg (DJ) och låg ursprungligen på andra sidan av spåren, men flyttades 1895 i samband med att Uddevalla-Lelångens Järnväg, ULB, började trafikera stationen på egen linje. De tre spåren till vänster på bilden tillhörde ULB och de tre spåren närmast stationshuset var tillhörande Dalslands Järnväg. Stationhuset revs 1931, då det ersattes av ett nytt stationshus. Ångloket till vänster är troligen ULB 4.
Gustav Vasa landsteg på Stensö udde den 31 maj 1520. År 1851 restes ett minnesmärke över denna händelse, vilket på 1880-talet flyttades till stadsparken. År 1933 restes ett annat monument, bestående av ett stort klippblock vilandes på mindre stenar. Ytterligare ett minnesmärke är uppsatt vid stranden på Stensö udde, efter att greve Ludvig av Provence, den i Frankrike exilförklarade kungen, varit på besök vid denna plats år 1804 för att hedra minnet av Gustav Vasa. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Ryttarmästare Stig Aaby-Ericsson chef för K3/Und 1965-1970. Dessförinnan chef för c´ast samlade underkurser 1960-63 vid AUS i Uppsala, 1964- vid K 3 i Skövde. Med ett par veckors varsel flyttades kurserna våren 1964 från Uppsala till Skövde. K3/Und organiserade arméns underrättelsekurser för blivande underrättelseofficerare på bataljons-, brigad- och fördelningsnivå. 1974 fick verksamheten en fastare form då en underrättelseskola organiserades inom K3 (K3/UndS) med en fast befälskader.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. Väggpaneler av mahogny och annan inredning återställdes. Fönsterkarmar nytillverkades. I samband med en översyn av rummet lades parkettgolv in 2001. Rummet har också använts för möten i modern tid. Lädret i rummets stolar tålde inte längre att sittas på, och kompletterades med modernare sittmöbler som kan tas fram vid behov.
Kyrkstugor Murbergets friluftsmuseum. Kyrkstugorna kommer från kyrkstaden vid Anundsjö sockenkyrka. Den var en av Norrlands sydligaste belägna kyrkstäder. Där fanns ursprungligen 33 byggnader utefter två gator. Varje gård hade en egen stuga med stall och förråd. Anundsjö kyrkstad revs i sin helhet 1918. Året innan flyttades fyra av byggnaderna till Murberget. Tre av dessa är så kallade stallbodar med stall, förråd och sovkammare i samma hus.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Wetterbergska gården (Klostergatan 19) stod ännu 1970 på sin ursprungliga plats. Det då starkt rivningshotade huset kom lyckligtvis att få ny hemvist i Gamla Linköping, dit det flyttades nämnda år. Vid sidan av sina arkitektoniska värden bär byggnaden en intressant historia som skola, Linköpings första sådan som folkskola för flickor. Från 1908 hade även stadens första barnkrubba (daghem) sin verksamhet i byggnaden. Här en dokumentaion under det förberedande arbetet inför husets förflyttning.
Parstuga, Landsvägen. Josef Forsgren. Josef är född 1881 på Landåsen, i Mosjö socken. Han var son till Kristina Andersson, och bror till Gerard och David Landè. Detta är hans föräldrarhem, "Mor Kristinas stuga", som flyttades senare från Landsvägen till hembygdsföreningen i Mosås i samband med vägens utbyggnad. Parstugan är fullt möblerad så som den en gång var. Stugan som tillhör stiftelsen "Till Mor Kristinas minne", grundad av David Landè, var under många år hem åt "ogifta mödrar". Se även bild: OLM-Nr.1364-1
En ryttare till häst. Josef Forsgren, född 1881 på Landåsen, i Mosjö socken. Han var son till Kristina Andersson, och bror till Gerard och David Landè. Hans föräldrarhem, "Mor Kristinas stuga" låg på Landsvägen. Stugan flyttades senare från Landsvägen till hembygdsföreningen i Mosås i samband med vägens utbyggnad. Parstugan är fullt möblerad så som den en gång var. Stugan som tillhör stiftelsen "Till Mor Kristinas minne", grundad av David Landè, var under många år hem åt "ogifta mödrar". Se även bild: OLM-Nr.3008-1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.