En kvinna, födelsedag. Fru Clara Sjöberg Fru Clara Gustafva Sjöberg, född Ersdotter, firar sin 71 årsdag (?). Clara är född den 4 september 1847 i Ekeby fs, Örebro län. Hennes man var skomakaren Karl Sjöberg. Hon bodde fram till sin död i september 1924 i torpet Helleboda i Brickebacken, Almby socken. Clara födde 12 barn varav 9 överlevde till vuxen ålder. Kompletterande uppgifter inlämnade av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge. (Fotot i privat ägo, fotot finns i släkten).
Från 299 kr
Götalundaolycka 29 maj 1967 I förgrunden syns en bil som varit med om en svår krock. Den är helt hoptryckt och står vid sidan av vägen. En polis står mitt i gatan längre fram. I bakgrunden står en man ett ett kikarliknande instrument på ett stativ. En lastbil står längre bort halvvägs ner i diket på andra sidan vägen. Flera bilar som kommer körande på vägen syns även i bakgrunden.
Mekanförbundet, 31 maj 1968 En grupp män sitter vid bord och skriver på Mekanförbundet. De sitter med ritningar och skriver på papper och gör olika matematiska beräkningar. De går en mekanikerutbildning. Tre män som sitter längst fram på bilden är klädda i kostymer, skjortor och slipsar. Framför dem står en lärare i mekanik och ler in i kameran. Han är klädd i vit skjorta, ljus slips samt ljusa byxor och håller ett papper i händerna.
Kvar i stan 26 juli 1967 En kvinna i en kort ärmlös klänning sitter ned nära några lådor på ett torg i centrala Örebro. En kaffetermos står framför henne. En man står invid henne och böjer sig fram och talar med henne. Han är klädd i långärmad mörk tröja, mörka byxor, mörka strumpor och svarta skor. I bakgrunden står en bil parkerad. En kvinna paserar kllädd i vit tröja, vit kjol och vita skor. Hon bär på en handväska.
Mr Idla, 16 februari 1966 I förgrunden syns två gymnaster, en man och en kvinna, som håller i varandra och dansar runt på golvet i gymnastiksalen. Runt dem dansar ytterligare tio gymnaster två och två. I bakgrunden till höger på väggen syns ribbstolar, en långbänk samt en stege. En klocka hänger på väggen rakt fram och under denna finns en dörr. I bakgrunden till vänster upptill på väggen syns en basketkorg. Spellinjer finns utritade på gymnastiksalens golv.
Lucia, Trafikolycka, Sörbyvägen Lillån 13 december 1966 Ett Luciatåg bestående av barn i tioåårsåldern går igenom ett klassrum i en skola. En Lucia går längst fram klädd i vitt linne, rött skärp om livet och ljuskrona med glitter på huvudet. Tärnorna som går efter Lucian bär också vita linnen med glitter runt liven. En publik i form av mellanstadieelever sitter i skolbänkarna och tittar på.
Hjälstads sn. Prästgården på prosten Carlssons tid. Fotot gåva av kyrkoh. C. O. Friberg, Levene. Nylén, Anna-Maja, 1912-76, etnolog, dräkt- och textilhistoriker, docent i Uppsala 1957. N. anställdes vid Nordiska museet 1938, förestod Etnologiska undersökningen 1961-65 och var 1:e intendent vid textilavdelningen från 1965. Hon utgav bl.a. standardverket Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut (1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273252
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 03 rum 0351, rör och kabelutrymme. Trapphus 0651 till höger och Åke bergman rakt fram. Installationer: P204, P206, P208, P209, P212, P220, P222, P250 och P326 . Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. Väggpaneler av mahogny och annan inredning återställdes. Fönsterkarmar nytillverkades. I samband med en översyn av rummet lades parkettgolv in 2001. Rummet har också använts för möten i modern tid. Lädret i rummets stolar tålde inte längre att sittas på, och kompletterades med modernare sittmöbler som kan tas fram vid behov.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet med Transformatorbyggnaden. Bakom betongbalkarna satt fram till denna fotografering transforatorer. Dessa plockades bort för skrotning.Dörren bortom är ingången till turbinhus och reaktordel. De två skortsenar i bakgrunden är för reservkraften. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Modigs varuhus i Härnösand grundades 1869 av skräddarmästare Carl Modig. Verksamheten omfattade från början skrädderi, som under 1880-talet utvecklades till parti- och minuthandel. 1937 ombildades minutaffären och fick namnet AB Modigs Varuhus. Redan 1872 köptes en fastighet på Köpmangatan 12 och företaget var verksamt i samma kvarter fram till nedläggningen omkring 1980- nästan 110 år senare! Minnesbok från 75-års jubileet 1944 finns i arkivet och den innehåller även en del av Carl Modigs släkthistoria. Arkivet finns givetvis hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta. En all, leder från landsvägen fram till herrgården.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
'Bildtext: ''Hällar. Skog på sluttning mot sedimentplan. Riktning 96.'' :: Vy över berghällar med ljung och enbuskar och stort område med barrträdsskog. Fram skymtar öppet område, sedimentplanet, i närheten av detta ligger spridda hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Spricka i vilken vägen går fram. Riktning 300.'' Vy med hus på sidor om en grusväg. Mindre klunga hus till vänster, intill ytterligare en grusväg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Strandäng. Riktning 290.'' Vy över strandäng ner mot havet. Grusväg med skylt ''Privat område'', rakt fram hus och i bakgrunden berghällar. Taggtrådsstaket längs grusväg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Magnus Leyer tillsammans med dottern Rhoda vid åsnan ''Billy'', i hage. Byggnad i bakgrunden. :: Enligt text till fotot: ''M.L. and Rhoda, with Billy''. (M.L. och Rhoda med Billy.) :: :: Ingår i en serie med fotonr. 5237:1-16. Se även fotonr. 5238:1-18, 5239:1-18 och 5240:1-17, 5241:1-18. :: :: Rhoda dotter till Magnus Leyer, Rhoda född 1907 i Rhodesia där familjen bodde fram till 1914 då de återvände till Sverige och de återvände inte till Rhodesia på grund av världskriget.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.