Drottninggatan 2 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Bryggare Jacob Wilhelm Svensson lät uppföra huset omkring 1875. Efter att Drottningbron anlagts i slutet av 1940-talet fick byggnadskroppen som synes ett inklämt läge. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Vy mot sydost.
Från 299 kr
Gulnad men unik dokumentation av Maria Teschs fotoateljé i Eksjö. Hon föddes i ett välbärgat hem i staden 1850 som dotter till handlaren Johan Wilhelm Tesch och dennes maka Emelie Mathilda Justelius. Tidigt faderslös ändrades hennes förutsättningar och redan på sitt tjugoförsta levnadsår öppnade hon den avbildade ateljén och skapade sig egen inkomst. År 1873 öppnade hon även en filial i Linköping men flyttade inte själv till staden förrän 1898. Hon tycks i sambandet avvecklat verksamheten i Eksjö.
Linköping 1934 och det har börjat rivas i hörnet Nygatan-Sankt Larsgatan. På platsen ska Åhléns uppföra ett Tempo-varuhus, stadens första av slaget. I hörnhuset, dåvarande Nygatan 28, hade Brita Johnson drivit sin modeaffär från några år in på 1900-talet.
Del av Platensgatan i Linköping och miljön utmed kvarteret Absalon i en skepnad som näppeligen ingen nu levande kan minnas. Fotoåret 1925 stod husen inför rivning för att ge plats för arkitekt Björn Hedvalls eleganta bostadshus, inflyttningsklart 1928.
Ett brevkort med en sällan sedd vy mot Linnégatan 6 i Linköping. Bevarat genom en hälsning till pigan Hulda Hallberg, som kort efter hälsningen lämnade Åtvidaberg för att ta tjänst hos apotekare Lundgren bosatt i huset mittemot. Man kan tänka sig att avsändaren var en tipsande väninna, som för sin del tjänstgjorde hos lantmätaren Axel Teodor Calén, som då nyligen låtit uppföra Linnégatan 6. Adressen kom vidare att ändras till Linnégatan 4.
Utsnitt av Linköping några år in på förra seklet. Sannolikt stod fotografen i Litografens fastighet utmed Sankt Larsgatan, invigt 1905. Kameran riktades mot domkyrkan och frös miljön däremellan. Närmast betraktaren Ljungstedtska skolan med sin utbredda trädgård varpå Frimurarehotellet kom att uppföras.
Nyöppnade Källbergs Foto på Sankt Larsgatan 15 i Linköping. Här dokumenterad av självaste ägaren 1945.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Ladugårdsbacke mot centrala Linköping omkring 1915. Stråket kom senare namnges som del av Gamla Tanneforsvägen. En annan förändring sedan bildens tillkomst är husraden till höger som helt utraderades åren omkring 1970.
Vy mot Snickaregatan 9 i Linköping, den så kallade Metanderska gården. Året är 1929 och den satta trähuslängan kommer inom kort att rivas för att ge plats för ett modernt affärs- och bostadshus. På andra sidan Ågatan mot norr skymtar grosshandlare C. O. Johanssons nyuppförda villa.
Hospitalstorget 2 i Linköping, uppförd av byggmästaren Anders Ohlsson med 1914 som annonserat slutdatum. För husets ritningar stod den för Linköping så betydelsefulle Axel Brunskog. Bilden är odaterad men bär tydlig prägel av att ha tillkommit kort efter färdigställandet. Tomten för det imposanta huset hyste tidigare stadens hospital inklusive Hospitalskyrkan, som revs redan 1897. I samband med saneringen av det gamla sjukhusområdet lades upplysningsvis Hospitalsgränd ut vid sidan av Ohlssons hus och förbinder sedan dess Hospitalstorget med Drottninggatan. En uppgift direkt knuten till huset är att fasaden kom att förenklas efter en eldsvåda 1960 med en nödtvungen renovering som följd. Märk väl att glasnegativ i realitet är itusprucket, och att digital bearbetning utförts för den presenterade bilden. Detta sagt som förklaring för de skevheter som kan uppfattas i fotografiet.
Detta bostadshus i kvarteret Vävstolen låg vid Grytstorget där statyn av Moa Martinsson idag står. Omgivningen finns kvar idag som västra delen av Industrilandskapet och inrymmer bland annat LiU - Campus Norrköping. Bevarade planritningar visar att byggnaden inrymde åtta enrumslägenheter med kök i två identiska våningar. Bilderna togs i samband med rivningsbeslut 1951.
Repslagaregatan 11 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar med två fönster bred frontespis mot gatan. God representant för stadsdelens putsarkitektur från 1800-talets senare hälft. Vid tiden för bilden huserade bageriet Bills Bagarbod i gatuplanet. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Miljön vid Stora torgets sydöstra hörn 1968. De lågskaliga husen utmed Tanneforsgatan skulle komma att rivas kort efter fototillfället.
Klostergatan 64 i Linköping. Villan uppfördes av lektor Karl Beckman för sin familj omkring förra sekelskiftet. Här som den tog sig ut 1974.
Parti av Vasavägen i Linköping. Vy österut från vägens skärning med Klostergatan. Till vänster det så kallade Miljonpalatset. Uppförd 1897-98 och var den byggnad som först anlades invid vägen. Till höger, bortom Sankt Larsgatan, ses Linköpings Litografiska och i fonden det så kallade Överstehuset invid sitt tvillinghus utmed Repslagaregatan. Året är 1907.
Parti av Sankt Larsgatan i Linköping. Närmast till vänster ligger A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär på gatans nummer 30. Den bortre uthuslängan tillhörde Tornbergska gården vid Storgatan 38. Vy från sydsydost.
Ett perspektiv från Linköping som kort efter bildens tillkomst inte längre var möjlig. År 1898 var ytan som vidare blev kvarteret Ekoxen ännu obebyggd, men inom kort skulle området exploateras. I det under decenniet uppförda flerfamiljshuset utmed Linnégatan bodde vid tidpunkten bland andra lasarettsläkaren Wilhelm Hallin. Sundbergska stiftelsens hus till höger om nämnda hade stått klart 1891, en märkbart påkostad satsning för att tjäna som stadens barnhem för pojkar.
Fotoåret 1974 planerades det för omfattande nybebyggelse i kvarteret Däckeln i centrala Linköping. Ännu vid tiden stod där hus som i ålder sökte sitt ursprung i det tidiga 1800-talet, möjligtvis ännu tidigare. Här gårdsinteriör från Nygatan 27.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.