Vara Motiv från Vara omkr. år 1900. Huset med Hotell-skylten inrymde Vara första telefonstation, privat 1894-1895. Från och med 1:a november 1895 öppnas i Vara en rikstelefonstation tillgänlig jemväl för befordning af in och utländska telegram samt med samma tjänstgöringstid som för 2:dra klassens telegrafstationer bestämda. Telegram adresserade till Vara betraktas därefter icke såsom järnvägstelegram, utan sänds till Värnersborg för att därifrån telefonbefordras till Vara. Tfnstn. flyttades senare till hörnet Torggatan-Jernvägsgatan år 1899.
Från 299 kr
Se även post 00169. Calle Nilssons hus vid Skolgatan - Sandgatan. Nilsson var lots och hjälpreda för laxfiskarna (engelsmännen) liksom hans son Charles senare gjorde detsamma.Här hade Reinholdssons kafé och konditori många år. På somrarna var det kaffeservering i trädgården t.v. där uppträdde bl.a. Brazil Jack (Trolle Rohlius far) många gånger. T.v. härom låg den gamla bommastugan. Ernst Walerius. Fastigheten flyttades 1924 till Skogskyrkogården, den revs i nov/dec 1970.
Vykort, "Varuhuset Halland i Varberg" med en vers: "Kredit begära, på varan pruta, sig icke lönar i detta hus. Reelt och billigt på folk ej trugas, ty det kan säljas förutan krus. Välkommna alla från Halland kära, till Varuhuset som ditt namn får bära." Träbyggnaden har både hörntorn och balkong. Nedanför denna står ett hästekipage med vagnen full av lårar. Möjligen ligger huset vid Torggatan, eller så flyttades Varuhuset Halland dit senare. Se även bildnr G33417_1-4, FHN652 samt B957.
L Almqvist fick sin fotografiska utbildning i Berlin. 1922 öppnade han fotoaffär i bostaden, affären flyttades 1927 till Stationsgatan 10. 1930 övertog han Berta Johanssons fotoaffär på Stationsgatan 1, 1937 utökades rörelsen med Westgerds ateljé. Museets kommentar: Om inget annat angives kommer uppgifterna från register som är sammanställt av Lars Annerstedt. Många av bilderna som ingår i denna samling är ej tagna av Linus Almqvist, flera är före hans tid som fotograf, likaså flera bilder är tagna efter hans död.
Utmed kanten av Ekholmsvägen (nuv. Brokindsleden) i Linköping låg tidigare en rad bostäder som sedan länge bortrivits. Bildens fastighet låg nära ledens korsningen av Söderleden och uppgavs vid fototillfället 1952 burit adressen Ekholmsvägen 25. Huset var ursprungligen placerat i området av den då blivande Tannefors sluss och i ett läge som stod i vägen för kanalbygget. Det flyttades därför till bildens plats, enligt uppgift redan år 1866. Ägare var vid tiden byggmästaren Jakob Hjelm som namngivit huset Jakobsberg.
Runstenen vid huvudingången till Rogberga kyrka. Inskruptionen är översatt "Kettil reste denna minnesvård efter _ _ _ sin morbror". Då gamla kyrkan restaurerades lades runstenen ner i grunden till det på sydsidan tillbyggda vapenhuset. Där låg den till 1867, då gamla kyrkan revs. Stenen tillvaratogs och skadades då i ena kanten, så att tre runor ej med säkerhet kan bestämmas. Den restes på sydöstra hörnet av kyrkogården. 1948 flyttades den till norra sidan av uppfarten till kyrkan.
"Hallarnas Hembygdsgård". Exteriörbild. Hembygdsgården ligger vid Suseån i Boberg (som hör till Heberg) och invigdes 1943. Den ägdes då av Yngeredsfors Kraft, som fått den på köpet vid förvärvet av Bobergs kraftverk. Ryggåsstugan flyttades dit från Årstad i samband med att gården blev hembygdsgård och är sammanbygd med två ekonomibyggnader i skiftesverk till en u-form. Tidigare fanns en bostad i den östra längan. Mitt på gårdstunet står ett ungt lövträd.
Grävskopa och Linköpings domkyrkotorn. Det lägre huset med verandan till höger i bild hade adressen Nygatan 52. Byggnaden flyttades senare till Gamla Linköping, och kallas Sundströmska gården. Bild från hösten 1955. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Manbyggningens baksida är avbildad från åkern i nordost. Man ser bakbygget med två kamrar på gaveln och ett skafferi i mot manbyggnaden. Fönstren på manbyggnaden hör till salen på gaveln och en kammare mitt i huset. T h står smedjan, vilken revs och flyttades ut till åkerhörnet mot vägen 1936. I bakgrunden skymtar ladugården. I förgrunden skymtar en cementputsad (?) mur, vilken går ner i höjd med manbyggnadens gavel.
Denna överblick från öster visar både bostadshuset och den lilla ladugården. Man ser att bakbygget sannolikt innehåller kök och ett litet brygghus ute på gaveln och att vardagsingången här tom har veranda. När det nya bakbygget gjordes flyttades vardagsingången till andra sidan. Ladugården kan vara en bit av en återanvänd bulladugård som flyttats hit och panelats in. Den hade fähus till vänster och lada till höger.
1905 ersatte det här bostadshuset det gamla bulhuset, se Bild 872. Det sägs att detta hus flyttades hit från När, men egentligen kan det ha varit nybyggt då. Detta snickarglädjehus med tidsenlig veranda och låg källare var typiskt för tiden kring förra sekelskiftet. Det syns att det har ett bakbygge, vilket förstorades 1944. På veranda sitter troligen Fridolf Larsson och hans hustru Johanna född Ahlsten. Flickan i mitten är okänd, Fridolf och Johanna fick sin första dotter först 1919.
Kvarnen är färdigrestaurerad, brädklädnaden är på, liksom spåntaket och vingarna med alla luckorna isatta. En stolt bild av en väderkvarn! Datumet måste vara fel! Se ovan! Jakob står längst till vänster, ser mera trött än glad ut. Troligen är det mågen Alfred Olsson som sitter bredvid. Märkligt nog sålde Jakå kvarnen strax efteråt till Botels Hanssons och den flyttades dit, där den ännu står kvar.
Vattenåkaregården flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1979. Här ses huset på sin ursprungliga plats invid Djurgårdsgatan. Bostaden uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson och har fått sitt namn efter byggherrens arbete som vattenåkare vid sidan av sitt yrke som timmerman. Under många år var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor.
Lusthuset på tomten till villa Wauxhall i Hejdegården. Ursprungligen stod huset i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping och flyttades till området omkring förra sekelskiftet. I Hejdegården tillhörde lusthuset till en början hemmansägare Jonas Jonzons egendom Villaberg men hamnade på Wauxhalls tomt vid avstyckningen för villan. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här dokumenterat av Östergötlands museum 1952.
Vy mot Badhusgatan, dåvarande Biskopsgatan, österut. Tiden är omkring år 1890. I bildens förgrund ses delar av Grand hotells trädgård. Skylten på paviljongen visar vägen till Albert Fredrik Anderssons sadelmakeri. Byggnaden har tidigare förmodats ingått i Grands trädgård och fungerat som serveringspaviljong. Ny forskning visar att paviljongen istället uppfördes 1874 som fotoateljé för linköpingsfotografen Svante Leonard Rydholm. Upplysningsvis flyttades huset till friluftsmuseet Gamla Linköping 1958 för att där fungera som försäljningsställe. I bildens mellangrund ses trähusbebyggelsen inom kvarteret Bokbindaren.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Nygatan 51, i hörnet av Nygatan och Sankt Korsgatan i Linköping, uppfördes troligen några decennier in på 1700-talet, men hade innan det flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping om- och tillbyggts i flera omgångar. Gårdens ägarelängd var komplicerad och tidvis var den splittrad på ett stort antal delägare. En av dessa ägare var en tid bryggaren Anton Edvard Wavrinsky och makan Augusta Wilhelmina Nordvall, vars äldste son Edvard Wavrinsky gått till historien som bland mycket annat Sveriges första förbundschef för det enade IOGT.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Den så kallade Vattenåkaregården invid Djurgårdsgatan uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson. Gården har fått sitt namn av att han vid sidan av sitt arbete som timmerman var vattenåkare. Under äldre tid var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor. Huset flyttades kort efter tiden för bilden till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.