Sällskap i trädgården till Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Närmast från bänken ser vi gårdens ägare Jonas Jonzon invid hustrun Matilda. Följande man och den stående ska enligt uppgift framställa bröderna Mårtensson, för vilka ytterligare uppgifter i övrigt inte kan lämnas. Flickan i helvit klänning är makarna Janzons dotter Karin och vid hennes sida står väninnan fröken Nyberg från Rogestad. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
Från 299 kr
Refvens grund i Norrköping 1906. Då som ännu sökte man fiskelycka i Strömmens krök mot nuvarande Saltängsbron. I övrigt har miljön förändrats i grunden, men de något till åren komna Norrköpingsbor minns ännu Tuppens fabrikskomplex i fonden. Norrköpings Bomullsväfveri var dess egentliga namn, Tuppen i själva verket ett varumärke. Kallbadhuset var i någon mån mobilt och stod vid fototillfället förtöjt vid Strömmens västra sida. Träbyggnaden vid kajkanten till höger tjänade vid tiden som stadens klapphus.
Miljö från Linköping som i förstone inte självklart låter sig orienteras. Inga hus i bilden återstår sedan bilden tillkom 1929. Ajaxssons annonsering på fasaden till vänster ger en ledtråd som tar oss till en vy från Trädgårdstorgets södra sida mot Sankt Larsgatan 33. Först ut att rivas var husen närmast till höger, som i mitten av 1930-talet lämnade plats för det så kallade Ordenshuset. Huslängan utmed S:t Larsgatan höll ut till 1950-talet.
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Grosshandlare John Brobeck har tagit plats i familjens gigg för färd mot för oss okänt mål. Vid sin sida har han sannolikt familjens tre äldsta barn, John, Jim och Jane. Vid verandan står makan Hilda Ingeborg, född Iindqvist, och med nämnda antagande har hon dottern Jerry invid sig. Likaså skymtar minstingen Jean i famnen på någon av parets tjänsteflickor. Platsen är familjens sommarvilla Björkliden i Sandvik. Året var 1902.
Detta grumliga repro visar miljön vid Hjulsbro kvarn och sluss 1906. Bilden är tagen i en brytningstid för området. År 1907 registreras Hjulsbro Tråddrageri & Spikfabriks AB och året därpå kommer en fabriksbyggnad stå färdig. Den gamla kvarnen, byggnaden med snedtak, rivs och mjölnarbostället på höjden byggs om till disponentbostad. Den vita byggnaden på bilden är den nya kvarnen som anlagts på motstående sida av ån.
Vy över Stora torget i Linköping år 1900. I bildens vänsterkant skymtar gaveln till Stora hotellet. Den orginella hörnfastigheten på motstående sida av Storgatan uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner kort efter den stora stadsbranden år 1700. Till höger Linköpings gamla rådhus. Byggnaden stod klar år 1799 och kom vidare att köpas av staden för att ge plats åt rådhusrätten och stiftets domprost. Från år 1837 fungerade botteplanet som banklokal för Östgötabanken.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Stadsvy, från vänster kv Hälsan 6/Granska huset, kv Försöket 2/Rahmska huset, Esplanaden, kv Olympen 4-3/Kihlmanska huset,Wessenska huset och från höger sida av Storgatan kv Proserpina 1/Sundsvalls handelsbank, Vängåvan, Esplanaden och i höger förgrund en del av Stora torget. På Stora torget, torghandel, fotgängare och bilar. På Storgatan fotgängare. Text på byggnad eventuellt kv Proserpina 3/"HULTMANS RENA CACAO och CHOKLAD ÄR ALLTJÄMT OCH BÄSTAT".Text till bild"Sundsvall. Storgatan. Axel Eliassons Konstförlag, Stockholm." BYT BILD!
Interiör från köket hos Maria Zielfeldt, "dukat för Mariakaffe". Ett stort bord med ljus duk i förgrunden. På bordet står det blomstvaser, 2 3-armade ljusstakar, kakfat och kaffekoppar. Bakom bordet står en ung kvinna, troligen Anna Larsson. På samma sida utmed väggen sitter bokhandlaren Maria Zielfeldt och intill henne, vid spisen, står en ung kvinna med förkläde. Han har handen på en kaffekittel som står på spisen. Hon är sannolikt hushållerskan Ester Gustafsson.
Två kvinnor och en flicka står uppställda för att fotografers. De bär folkdräkter. Kvinnan till vänster bär en vit särk och ett broderat livstycke med blommor. Två band med blommor hänger över hennes axlar. Särken har breda mönstrade manschetter. Flickan, som står emellan de två kvinnorna bär en blommig sjal över axlarna. Hon bär ett randigt förkläde. Kvinnan på flickans vänstra sida bär särk med puffärm, blommig överklänning och ett förkläde.
Ingången till Bataljon Sparres excercisbyggnad. Entréporten sitter en utskjutande del av fasaden. Framför porten finns två dekorativa kanoner, en på vardera sida. Porten har ett halvmåneformat överljus och profilerade pilastrar på sidorna som går upp i en båge runt fönstret. Övriga fönster har liknande omfattningar, men saknar pilastrarna. Entrépartiet har en fronton med en klocka på. På taket bakom står en flaggstång med en Sverigeflagga hissad. I bakgrunden syns gaveln på ett hyreshus i tegel.
Statyer av Oscar Berg och Johan Nyholm som felaktigt tillskrivits C. A. Söderman i bildtexten. Statyerna satt på fasaden på Stockholm Central. Kvinnofigurerna symboliserar södra och mellersta Sverige. Illustrationen kommer från Ny Illustrerad Tidning 1873-12-06. Illustratör okänd. Statyerna satt högst upp på fasaden på var sida om lilla riksvapnet. Då taket och mittpartiet bygges om 1910 flyttades de upp i det ombyggda krönet. Statyerna försvann troligen då fasaden förenklades 1950.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning av artikel från föregående sida: Dagens Nyheter, 04-06-1944: Detaljer i trädgården. Svenska Dagbladet, 01-12-1944: Otto Neumann in memoriam. (Handskriven notis: Se vidare om Neuman i Reuterswärdska familjeklippboken). Dagens Nyheter, 06-12-1944: Radiospalten. Stockholms-Tidningen, 06-12-1944: Lyssnaren: Hört i radion. Radio, 09-12-1944: Lördag. 09-12-1944: Radioprogrammen. (Handskriven notis: Se vidare den "privata" klippboken.)
Här låg tidigare kyrkbron, men den revs i samband med att Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde järnvägsbron. För att ersätta kyrkbron så byggdes då också gångbron som syns här närmast i bild. Gatan till vänster är Köpmangatan. På vänster sida av ån, i vad som borde vara kvarteret Svärdsliljan 1, syns något som troligen är ett svagdricksbryggeri. Det vita huset längst till höger i bild byggdes 1871 och användes som lasarett.
Bäckefors bruk. Bruksgatan sedd från vänster. Den vita byggnaden till höger är kontoret följd av arbetarbostäder. Gaveln uppe på kullen tillhör Engelska bynninga. På vänster sida ligger Korkebynninga skolan, magasinet och överst skymtar Herrgården. Mellan kontoret och den närmaste arbetarbostaden står numera två av skogsfolk till minst 100 år gamla bedömda lönnar. Eftersom dessa träd ej finns på bilden torde den vara tagen för minst 100 år sedan.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning av artikel på föregående sida: Lunds Dagblad, 19-11-1946: Ett praktverk om trädgårdskonst. Kalmar, 21-11-1946: Litteratur. Hallandsposten, 22-11-1946: Din trädgård. Örebro Dagblad, 23-11-1946: Artikel om Reuterswärds bok "Din trädgård". Halland, 28-11-1946: En trädgårdsbok. Göteborgs-Tidningen, 24-11-1946: Inga stora medel krävs för att skapa en vacker trädgård.
Tre pojkar läser serietidning år 1948. Platsen är trottoaren utanför Bredgränd 3, där pojken i mitten bodde - Lars O. Fältskog. Han minns att han köpte sin Kalle Anka-tidning i tobaksaffären på Östra Storgatan 98-100 på väg hem från skolan (Östra folkskolan). På var sin sida om Lars sitter bröderna Kurt och Tomas Hellberg. De bodde tvärs över gatan, i huset där restaurang Munken låg redan då. Där var deras far källarmästare.
Sockerbruket på Bryggaregatan inom kv Gröningen. Trelleborgs Sockerfabriksaktiebolag bildades den 27 juni 1887. Fabriken uppfördes vid den sk Kattebäckshejdan, strax utanför staden. Bilden visar brukets södra sida 1899. Till höger ser man pannhuset med fristående skorsten, i mitten ser man kraftcentralen, framför vattentornet, och längst till vänster två kakelugnstorn. Längst till höger syns en del av betladan och vid brukets infart två små våghus. Det för bruket nödvändiga vattnet hämtades från några större sjöar vid Åmossen, cirka 7 km väster om fabriken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.