Bert Roselands orkester, fyra personer med musikinstrument (Rosmarks dansorkester). Rune Eriksson, gitarr, violin. Karl-Erik Stähring, saxofon, klarinett, piano, dragspel. Lennart Thengblad, piano, gitarr. Bertil Rosmark, kapellmästare, trummor, dragspel, sång. Orkestern har turnerat i parkerna och idrottsmässor och dör förutom dansmusiken även utfört kabaretuppträdande. Själv har Bertil Rosmark från 1912 deltagit i dragspelstävlingar över hela landet, bl.a. två gånger på Nordiskt Grand Prix och dragspel i Göteborg, turnerat med Svenska Dragspelsorkestern tillsammans med Folke Malmstedt i cirkus Mijares Schreiber, Hilmer Borgerling, Hula-kvartetten samt med John Botvids revy som kapellmästare. Har i flera år varit engagerat i restaurang Centrum i Örebro, m.fl.

Från 299 kr

Text på baksidan av bilden: "1011 d. U.M. 7162. 6262. neg. Fotografi nr. 4 över kongokrokodilens montering (skinnet ligger löst pålagt) av Hilmer Skoog konservator (syns i bilden) vid Göteborgs Zool: museum i i Göteborgs museigård juli ? (aug.) 1918. Sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918) skänkte vid sin vistelse 1915 (på hösten) i Uddevalla krokodilskinnet med kranium o. en del lösa bensköldar till Uddevalla museum samt dessutom andra naturföremål för att gynna sin fosterbygd Uddevalla den 16/8 1918. Knut Adrian Andersson museets intendent. priset blir 250 kr. (Fot. Gåva av Skoog !)."

Från 299 kr

Text på baksidan av bilden: "1011a. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 1 över Kongokrokodilens montering av Hilmer Skoog, konservator vid Göteborgs Zool. museum, å museigården Juli 1918. Krokodilskinnet skänkt 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst ( ännu 1918). Färdig uppstoppad i förstklassigt skick kostar krokodilen 250 kronor. Den 8 Nov. 1919 beslöt musiestyrelsen giva herr Skoog 400 kronor för djurets uppställning i museilokalen ( inklusive 77 kr för pallen, 25 kr. för konstgjorda tänder + klor samt 30 kr. för hans resekostnader samt dessutom 18 kr. för välgjort arbete. Fot. Gåva av Skoog." jfr uppgifter UMFA53086:0896 - UMFA53086:0899

Från 299 kr

Realexamen. Realskoleelever på läroverkets trappa. Ungdomarma har blivit uppvaktade med blomsterkvastar som hängts i band kring nacken. De har studentmössor på sig. 1:a raden från vänster: Kerstin Larsson, Astrid Hjertstrand, Sonja Persson, Margot Nilsson, Inga-Lisa Stener, ?, Eva Mellqvist, Marianne Sandberg, Ingrid Ekström, Inga Andersson, Birgit Bengtsson. 2:a raden från vänster: ?, Vera Johansson ? från Långås, Gunnel Karlsson, Elsie Stener, Elinor Johansson, Birgit Johansson, Siv Johnsson. Pojkar från vänster: Hans Carnmark, ?, ?, ?, Karl Axel Norrman, Bertil Nilsson, Karl Erik Svensson, ?, ?, ?, Hilmer ?, Ture Larsson, Gösta Larsson, ?, Rune Karlsson, Bengt Pettersson, Karl Olof Johansson, ?, Adolf Rappe, ?, ?, ?.

Från 299 kr

Söndagsskola Filadelfia, Tidan. 1. Stina Mörk 2. Vega Pettersson 3. Lisa Karlsson (Rosenkvist) 4. Alice Ström 5. Ingemar Svensson 6. Lars Schönborg 7. Olle Schönborg 8. Pelle Schönborg 9. Sonja Holm (Schönborg) 10. Anna-Lisa Nyholm 11. Aina Nyholm 12. Berit Gustafsson 13. Sonia Stomberg 14. Asta Lindberg 15. Åke Stomberg 16. Sven Erik Andersson 17. Marianne Sundström 18. Greta Johansson 19. Evy Andersson 20. Karin Andersson 21. Eivor Karlsson 22. Stig Johansson 23. Erik Broberg 24. Artur Johansson predikant 25. Hilmer Andersson söndagsskollärare 26. Elsa Broberg 27. Gun Sten 28. Ulla-Britt Andersson

Från 299 kr

Personal i rörverket. Nedre raden från vänster: Verner Norgren, Hilmer Naenfeldt, Rickard Jacobsson, Sven Jacobsson, Bergkvist, Anders Moberg, Gunnar Boman, Erik Jacobsson, Bernhard Thornell, Arvid Forsling. Andra raden från vänster: Johan Sundberg, Thure Wickholm, Hugo Wallin, okänd, Jacobsson, Valter Leverström, Martin Wallin, Persson, C M Österlund, Bergström. Tredje raden från vänster: Konrad Naenfeldt, Alfred Lundahl, Kalle Nyblom, Edvard Tronelius, Sven Forsling, Martin Thornell, Holger Florin, Isac Persson, Einar Groth, Oscar Borg, Hugo Dahlström, Arthur Boman. Övre raden från vänster: okänd, Anton Malmkvist, okänd, Arvid Vestlund, Hjalmar Karlsson, Hasselgren, okänd, Fritz Nordström, Gunnar Larsson, August Thunell, Emil Larsson.

Från 299 kr

Bert Roselands orkester, fyra personer med musikinstrument (Rosmarks dansorkester). Rune Eriksson, gitarr, violin. Karl-Erik Stähring, saxofon, klarinett, piano, dragspel. Lennart Thengblad, piano, gitarr. Bertil Rosmark, kapellmästare, trummor, dragspel, sång. Orkestern har turnerat i parkerna och idrottsmässor och dör förutom dansmusiken även utfört kabaretuppträdande. Själv har Bertil Rosmark från 1912 deltagit i dragspelstävlingar över hela landet, bl.a. två gånger på Nordiskt Grand Prix och dragspel i Göteborg, turnerat med Svenska Dragspelsorkestern tillsammans med Folke Malmstedt i cirkus Mijares Schreiber, Hilmer Borgerling, Hula-kvartetten samt med John Botvids revy som kapellmästare. Har i flera år varit engagerat i restaurang Centrum i Örebro, m.fl.

Från 299 kr

Bert Roselands orkester, fyra personer med musikinstrument (Rosmarks dansorkester). Rune Eriksson, gitarr, violin. Karl-Erik Stähring, saxofon, klarinett, piano, dragspel. Lennart Thengblad, piano, gitarr. Bertil Rosmark, kapellmästare, trummor, dragspel, sång. Orkestern har turnerat i parkerna och idrottsmässor och dör förutom dansmusiken även utfört kabaretuppträdande. Själv har Bertil Rosmark från 1912 deltagit i dragspelstävlingar över hela landet, bl.a. två gånger på Nordiskt Grand Prix och dragspel i Göteborg, turnerat med Svenska Dragspelsorkestern tillsammans med Folke Malmstedt i cirkus Mijares Schreiber, Hilmer Borgerling, Hula-kvartetten samt med John Botvids revy som kapellmästare. Har i flera år varit engagerat i restaurang Centrum i Örebro, m.fl.

Från 299 kr

Sjunde året, ht 1939 eller vt 1940. Barnen är fotograferade mot väggen av den gamla skolbyggnaden. Övre raden: Rut Larsson, Inger Sjögren, Irma Floman, magister Sven Flodén, Gulli Andersson, Ulla Segerholm, Kate Andersén. Mellersta raden: Rune Rydén, Per Johansson, Per Olof Berntsson, Rune Andersson, Rolf Fant, Allan Hultgren, Elon Stoltz, Knut Andersson, Evert Hulterström. Främsta raden: Helge Andersson, Rune Olsson, Stig Andersson, Jean Brandin, Rune Johansson, Anna Lisa Östling, Gert Larsson, Åke Örn, Rolf Magnusson, Hilmer Karlsson, Rune Claesson. Fotot märkt 7 på baksidan.

Från 299 kr

Konfirmation 1914. Rad 1 fr. v. Elin Lager, Elin Persson, Elin Johansson, Hanna Andersson, Astrid Andersson, Raghild Valinder, Elin Johansson, Agda Gustavsson, Elin Andersson, Märta Dahl, Svea Larsson. Rad 2 fr. v. Annie Hjelm, Augusta Andersson, Elsa Gustavsson, Märta Olsson, Gerda Ahlin, Ingrid Gustavsson, Hildur Karlsson, Alma Johansson, Julia Gustavsson, Ellen Gustavsson, Agda Karlsson. Rad 3 Paul Boman (Lund), Arvid Frisk, Adolf Svensson, Herbert Hansson, pastor K.T. Strandell (senare kh i N. Åsarp) Nils Larsson, Arvid Johansson, Hilding Billman, Karl Gustavsson. Rad 4. Karl Svensson, Hilmer Johansson, Gunnar Setterberg, Ragnar Svensson, Artur Jonsson, Ejnar Johansson (Ljus), Valdemar Lundgren, Pontus Alm, Karl Svärd, Erik Hellström och Hugo Lindgren.

Från 299 kr

Lysaren vid Nabbu fiskeläge Jakob Petter Andersson Lyberg född 1818 på När bodde i en stuga ungefär vid infarten till den norra av de två sammanliggande Kauparveparterna. Han var gift 1851 med Maria Catarina Olofsdotter född 1820 från Hemmor. Deras dotter Maria Elisabet född 1853 gifte sig 1881 med båtsmannen Karl Albrekt Karlsson Sjöpilt född 1853 från Dalbo på När. De fick 5 barn, vilka alla flyttade till andra platser. När Maria Elisabet dog 1903 gifte Karl om sig med änkan Josefina Jakobsson som bodde i stugan på bilden och flyttade dit. De fick dottern Astrid 1906, vilken gifte sig till När. Josefina omkom i en eldsvåda. Denna boplats finns inte längre kvar. Den låg nära Närkån, vilken syns i förgrunden. Stugan är ett inpanelat bulhus, kanske från 1700-talet, vilket man sannolikt fått köpa från någon gård när man byggde ett nytt större hus där. Ladugården är byggd av resvirke med spåntak vid 1900-talets början, kanske av Karl Sjöpilt. Inte heller den gamla boplatsen uppe vid Kauparve finns kvar.

Från 299 kr

Det här måste ha varit Gotlands mest originella kvarn! Den stod på ancyllusvallens krön ca 100 m nordost om nuvarande Tjernelds ladugård på Bjärges. Om bröderna Södergren byggt den och använt den tillsammans är inte känt. I Lauboken står det att Arvid Södergren var fiskare och båtbyggare. Hur som helst har man tänkt helt i egna banor när man byggt kvarnen. Ett lågt fyrkantigt kvarnhus med ett ett högt strutlikanande torn är inte känt från övriga Gotland. Inte 6 vingar heller. Luckorna på vingarna fästes från den lilla balkongen som löpte runt tornet, balkongen nåddes via en dörr i tornet. Den korta kvarnaxeln måste ha växlat över till en lodstående axel som stod i ett nav i golvet och därifrån måste kraften ha växlat övertvå gängertill en eller två stenar och/eller sikt. Sådana konstruktioner är kända från några kvarnar på ön. Nils Södergren rev kvarnen 1920. Han hade köpt en stor 8-kantig holländare i 3 våningar + lökkupolhätta byggd 1889 från Kärne i Burs, vilken han monterade upp 1921. Det var en av socknens största kvarnar och Nils Södergren malde åt både sockenbor och åt bönder från Garde, Alskog och När.

Från 299 kr

En månne umbärlig information i sammanhanget är att amatörfotografen Fritz Lovén tidigt gjorde sina försök med plastnegativ. Det äldre och beprövade materialet som bas för negativ var annars glas, och man kan förstå att lockelsen till ett mer lätthanterligt fotograferande var stor. En baksida med de tidiga plastnegativen är att de inte sällan bleknat och att återgivningen blivit oklar. Här är ett exempel, daterat 1905, som trots sina brister visar en unik vy mot ett sällan återgivet hus i Linköping. Idag skulle huset burit adressen Kungsgatan 24 men låg en stycke in i kvarteret, trots sitt präktiga yttre närmast som ett gårdshus. Även byggnadens sneda orientering mot Kungsgatan kan tyckas märklig, men förklaras av ett äldre gatunät där dagens Klostergata här vek för en mer västlig sträckning. Huset uppfördes vid 1800-talets mitt av rådman Adolf Fredrik Nordwall. Om denne handlare och i Linköping beklädd med en mängd förtroendeposter kan skrivas mycket. Här begränsar vi hans levnadsteckning med sin vinnande kamp att genomdriva avveckling av den otidsenliga avlöningen i jord för stadens styrande och borgarskap. Att sköta ett lantbruk tog både krafter och tid från de huvudsakliga uppgifterna. Sällan var man heller som handlare eller i annan yrkesutövning särskilt väl skickad för jordens bearbetning. Processen kom dock att ta sin tid. Först vid respektives frånfälle tillfördes jorden stadskassan.

Från 299 kr

'Monterat näbbdjur. :: :: Text till bilden: ''Näbbdjuret, från Nya Holand, förekommer uteslutande i denna verldsdel och i synnerhet vid Port Jackson. Försedd med näbb, som en anka och koppsform hvilken påminner både om fogel och däggdjur, har detta alnslånga djur ådragit sig stor och välförtjent uppmärksamhet, i synnerhet som man velat veta, att djuret lägger ägg men å andra sidan bestämdt uppföder ungarna med di. Djuret vistas i floder och kärr och gräfver sig gångar i stränderna. Med korta mellanrum uppkommer djuret ofta till vattenytan och simmar der ledigt omkring fastän det ligger så djupt, att man blott ser hufvudet och sjelfa ryggen men minsta buller, ja minsta rörelse, skall vara nog för att skrämma det till sitt gömställe. Nyholländaren, som snart sagdt äter allt, hvad han får tag uti, försmår naturligtvis ej heller detta djur. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Månterad blåråka, sedd från ryggsidan med vingarna utbredda. :: :: Text till bilden: ''Blåråkan är en af vårt lands vackraste foglar. Hon träffas i löfskogar i det södra och mellersta Sverige och finnes, ehuru sparsamt, äfven i Göteborgs grannskap, t.ex. vid Lerje. Hon är ock en av våra skyggaste, så att blotta åsynen af menniskan, jagar henne högt öfver skogen, hvarvid man får höra ett simpelt rack rack. Om hösten far hon till södern, men då sipporna nyfiket titta på majsols gång, hela dagen lång, då ha vi henne åter. Hon bygger sen sitt bo i ett ihåligt träd och lägger deri 4-6 hvita, glänsande ägg. Blåråkan lefver mest af insekter, maskar och sniglar, men blir sjelv ej sällan uppäten, då hennes kött är ganska välsmakande. Ty icke sker det för hennes fagra yttre, som är en prydnad för skogen, ej heller derföre att hon bidrar till att rensa den från skadedjur.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

En typisk massebild, där man direkt lägger märke till hans pedagogiska förmåga: han ställer upp 6 redskap på jämna avstånd på en bräda mot en vägg, så de tydligt framträder. Han vill så tydligt som möjligt visa hur redskapen ser ut. Spaden är av uråldrig typ, vilken ännu användes in på 1900-talet, innan fabriksgjorda med hela metallblad slog igenom. Denna spade är järnskodd genom att ensmidd "hylsa" med skarpa kanter är trädd på skaftet. Upptill avslutas järnskoningen med en utstickande ögla på var sida. Genom öglans hål är en spik slagen in iträet, vilket håller järnskoningen på plats. Att kunna smida sådana järnskoningar i gårdens smedja tillhörde den tidens allmänbildning. Skaftet är breddat upptill och försett med en greppvänlig valk baktill och inte genombrutet som på moderna spadar. Skaftet är rakt och dess enkla formgivning elegant. Greparna användes främst vid arbete med gödsel och släke. Den vänstra är av modernare slag med smidda horn, möjligen kluvna ur ett och samma järnstycke. Fästet sitter baktill längst nere på träskaftet, där en genomgående nit och en järnring längst ner håller hornen på plats. Skaftet är rätt långt och något böjt och dess avslutning upptill är likt en gaffels, inte en spades. Greparna 2, 3 och 4 är alla gjorda av trä med järnskodda horn fästade med nitar. Greparna är välarbetade med tappade och pluggade slåar. Själva skaftets nedre del utgör det mellersta hornet. Skaften och hornen är kraftigt böjda, vilket innebär att man varit tvungna att leta efter självvuxna ämnen att tillverka dem av. Grepe nr 5 är något annorlunda genom att hornen är platt avsmalnade utan järnskoning. Den är heller inte lika böjd som de övriga. Den är också den största av greparna.

Från 299 kr

Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.

Från 299 kr

Arbetsstyrkan vid Haglunds 1912 eller 1913. Det är idel Falköpingsbor på bilden, alla anställda vid Haglunds. Bilden är tagen vid fabrikens baksida och den måste vara tagen efter 1911, eftersom det var detta år som den stora skorstenen byggdes. Namnen på personer i rad 2, på de utlagda lådorna sittande fr.höger.1 bokförare Harry Kronvall, 2 kassör Hilmer Widqvist, bosatt i Örebro sedan 1918. 3 representant Rudolf Melin, 4 representant Olle Haglund, 5 fabrikör Svante Haglund, 6 disponent Josef Haglund, 7 kontorist Arvid Jakobson, 8 kontorist Ragnar Karlsson, 9 kontorist Erik Lundin, 10 kontorist Mårten Haglund, 11 reparatör Carl ? Göthberg. Nummer fem från höger i andra raden är chefen själv, fabrikör Svante Haglund och i denna rad finns också hattprydda sönerna Sven, Josef och Mårten. Längst till höger i denna rad sitter kontoristen Kronvall. Mannen med mustach i bildens mitt kallades Ost-Olle.

Från 299 kr

Medlemmar ur Jönköpings Litografiska förening. Nedre raden: Hilmer Sandberg (1), Hjalmar Bousset( 2), Johan Skoglund (3), John Bäck (4), Henry Larsson (5), Ivar Lindblom (6), Sven Svensson (7). Rad 2: Karl Grann (2), Lind (3), Märta Thorberg-Gustavsson (4), Sven "Ankan" Lindholm (7), Elvira Linderholm (8), Gustav Jansson (9), Gustav Lindblom (10), Lizzie Jansson (11), Asta Gran-Starby (12), Hans Starby (13), Erik Lind (14). Rad 3: Käll (2), Lindblom (3), Hjalmar Agelin (4), Olof Berglund (5), Berglund (7), Magnus Roman (8), "Bokbindare-Pelle" (11), Arvid Arvidsson (12), Gustav Adolf Collin (16). Rad 4: Gustav Johansson (1), Magnusson (3), Hansson (4), Engman (5), Elis Stål (7), Evert Larsson (8), Folke Karlsson (10), August Andersson (12), Bengt Andreasson (13), Sigrid Hedén (15). Rad 5: Alvar Larsson (1), Anna Karlsson (7), Torsten Pettersson (8), Bengt Abrahamsson (11), Gustav Andersson (14), Sten Starby (17), Bertil Lundström (21).

Från 299 kr

'Däggdjurssalen sedd från syd mot nord, från trappan mot vestibulen. Monterade djur, skelett stående fritt samt i skåpmontrar. Horn uppsatta på väggarna. :: :: Montering av bl.a. :: - Giraff: Hona, Ma.ex. 996, fynddatum: 1930-02-26. Fyndlokal: Kenya. Monterad av David Sjölander. Utställd i däggdjurssalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2007-11-01) :: :: - björn (på stort stenblock): Ma.ex. 611, fynddatum: 1906-01-00. Ursprung: Född i Ryssland, Petersburgs Zool. Trädgård, död i fångenskap i Göteborg Lorensberg. Utställd i monterskåp nr. 24 i däggdjurssalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2007-11-01). :: :: - Indisk elefant, skelett av: Coll.an. 3199. Fynddatum: 1913-00-00. Fyndlokal: Vietnamn. Står utställd i vestibulen utanför däggdjurssalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2007-11-01). :: :: - Myskoxe: Ma.ex. 537. Fynddatum: 1899-00-00. Fyndlokal: Grönland. Monterad av konservator Hilmer Skoog. Finns utställd i monterskåp nr. 44 i däggdjurssalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2007-11-01). :: :: Skelett av valross och giraff (främre till vänster), säl och zebra synliga. I förgrunden är trappan ner synlig. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2735-2769.'

Från 299 kr