Farsta. Under medeltiden bestod Farsta by av två hemman vardera utgörande 5-öresland. De nämns i handlingarna 1322 och 1409. Gabriel Gustavsson Oxenstierna tillbytte sig bl.a Farsta från Kronan år 1640. Efter dennes död samma år ärvdes godset av riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna. Det är troligt att gården senare fått namnet Gustavsberg efter honom. Han började bygga stenhuset vid Farsta. Första gången namnet Gustavsberg påträffats är i Värmdö kyrkoräkenskaper år 1687. År 1821 köpte grosshandlare Johan Herman Öhman Farsta för 45 000 riksdaler banko. 1852 köpte Samuel Godenius Gustavsberg. 1869-1924 ägdes Farsta av brukspatron Wilhelm Odelberg. 1924-1937 ägde bröderna Axel och Viktor Odelberg Gustavsberg och därefter Kooperativa Förbundet. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Från 299 kr
Hos bröderna Larsson i Bötsle. Stående fr v 1?, 2?, 3 Alfred Larsson, 4 Petter Larsson i Bötsle, 5 Märta Strömqvi f.st f. Pettersson, gift i Hälledal, 6 "Tant Åström i Tuvan" f.Anna Pettersson, 7 Adolf Åström gift med "hemmanspigan" ovan, 8 Sofia Näström g. Forsberg. Sittande: 1 Vendela Vik f. Bylund, Skalbäcken, 2 Einar Vik, Skalbäcken, 3 Rickard Åström son till nr 6 och 7 ovan., övertog föräldragården i Tuvan, 4 "Tant Lova Larsson" f. Lovisa Pettersson, gift med Petter. Märta, Anna och Lovisa är systrar.
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Vy österut på Frölundagatan 8, 6 och 4, okänt årtal. Längst till vänster skymtar kontorshuset till Fässbergs Trävarubolag. På nr 8 fanns OA Bengtssons Eftr. (speceriaffär) i Gösta Anderssons regi. Nr 6 inhyste senare doktor Sandströms mottagning. Karlssons mjölkaffär, Butik Allehanda och bostad åt bröderna Ebbe och Göte Kristoffersson med familjer. Nr 4: Betaniakyrkan med i källarplanet ett skomakeri samt Mölndals Läderhandel. Till höger skymtar huset som senare huserade H E Adamssons butik. När vi inte längre kan se den vackert stenlagda gatan, så blir det platsen för Mölndalsbro. I bakgrunden skymtar Störtfjället.
Gården kan vara "Storåkers" i Hå. Mannen till vänster på bron är son i gården, Anders Ryjtermark. Han reste över till Amerika i unga år. Mannen till höger är troligen en bror till Anders, Jonas och hans familj som blev kvar på gården. En syster till bröderna, Marta, blev gift med Nils Andersson och flyttade till "Kvarnåkers" i Hällbo. De fick några barn tillsammans innan Marta dog i barnsäng när hon fick dottern Elsa, född 1912. När Elsa var 16-17 år fick hon åka till Amerika och stanna hos morbror Anders och moster Lydia eftersom dom var barnlösa. Hon blev sedan kvar i Amerika. Även hon dog i barnsäng, 1937.
Baksidan av byggnad som tidigare inrymt Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered, fotograferad i oktober 2008. På bilden syns sammanbyggningen som utfördes i mitten av 1960-talet mycket fint. Verkstad och tillverkning flyttade huvudsakligen över till nya huset, med stora stickmaskiner som sydde mönster etc. på sängens övre del. I bakgrunden ses nybygge som sakta men säkert tar över området. Samtliga byggnader revs under sommaren 2009. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
fotografi
Masse har stått inne på lillgården och tagit en bild mot ladugårdskomplexet. I förgrunden ses det nya spjutspjälestaketet med de nya järngrindarna och dess stolpar, ett par små päronträd skymtar i nederkanten. På storgården syns ladugården, som precis har fått nytt foderloft med halmtak, bräderna är ännu inte målade och den lagade putsen under loftet har ännu inte kalkats. Fönstren till fähusen och de nya portarna där sattes troligen i redan 1906. Tröskhuset är kvar, men man har satt igen öppningen mellan stenpelarna, kanske har man här gjort en vagnbod. Man har också byggt på tröskhuset med ett foderloft med spåntak. Vid tröshusgaveln står en bodlänga med okända funktioner, gissningsvis grishus, lammhus, hönshus och dass. T h skymtar ett stort hus med många funktioner som fähus och snickarbod.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.