Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Från 299 kr
Bakside-vy mot Hunnebergsgatan i Linköping. I blickfånget gårdssidorna av dåvarande fastigheterna Hunnebergsgatan 12 och 14. Vid tiden för bilden var Brunnsgatan ännu inte utlagd. I förgrunden till höger ses en skymt av ett hus i en grupp som låg utmed Östgötagatans parti som tidigare benämndes Kattbrunnsgatan.
Pilens backe är ett välkänt stråk i Linköping som före 1950-talets omfattande rivningar inte minst bildade motiv för stadens konstnärer. Här en vy mot norr från Nygatan mot Kopparslagaregården i backens ände. Foto 1929.
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
Gårdshus från Ekmanska gården i Linköping. Då som nu med ett naturligt något undanskymt läge. Med nu menas även husets senare placering i friluftsmuseet Gamla Linköping, dit gårdens samtliga byggnader återuppfördes i början av 1960-talet. Gårdshuset inrymde från 1905 verkstad för gårdens ägare tillika plåtslagaremästare August Leonard Ekman. Här på sitt ursprungliga läge 1950.
Ett av tiden grumlat motiv från Linköping där orienteringen inte är uppenbar utan vägledning. Kameran stod uppställd på Stångebro-sidan mitt emot hamnområdet och var riktad rakt söderut. Framför husgruppen till vänster skymtar Stångebromonumentet. Fabriksbyggnaderna till höger tillhörde vid tiden Brogrens bryggeriaktiebolag, föregångare till det mer bekanta Centralbryggeriet. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Ett sällan sett panorama mot Linköping. Vy mot norr från fotografens bostad utmed Djurgårdsgatan. Året är 1903 och ännu kallar man den ringlande leden Djurgårdsvägen. Närmast till höger växer arbetarstadsdelen Stolplyckan fram med enkla bostäder för att möta tidens stora inflyttningen till staden. Stadsjorden till vänster är som synes närmast obebyggd och brukas ännu på lantmannavis. I fonden själva staden med ett antal igenkännbara byggnader.
Mellan stadens kyrkor utbreder sig förra sekelskiftets Linköping för betraktaren.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus. Utmed Klostergatan lät disponent Johan Alfred Källström uppföra Klostergatan 60. Huset till höger, Linnégatan 14, gavs ett mer jugend-inspirerat uttryck.
Kungsgatan 41 i Linköping uppfördes omkring år 1860 i en stil som troligen kan sättas i samband med den i staden så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Flickorna längs trottoaren var sannolikt på väg till eller från den näraliggande flickskolan, senare benämnd Elsa Brändströms skola. Odaterad bild som bär 1890-talets prägel.
Parti av Djurgårdsgatan i Linköping. Vy mot nordost. Till höger i bild entrén till Wallenbergska trädgården, namngiven efter landssekreterare Adolf Wallenberg som från 1867 till sin död 1895 bodde där med sin familj.
Pilens backe i Linköping sedd från Sankt Korsgatan. I den timrade gården till höger bodde familjen Pihl mellan åren 1809 och 1825. På 1950-talet flyttades byggnaderna till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vy mot norr.
Skänninge 1958 genom en utblick mot Vårfrukyrkan från öster. I mellangrunden husrad utmed Östra Kyrkogatan.
Åren runt 1930 förändrades Platensgatans karaktär mellan Ågatan och Kungsgatan i stor skala. Alla äldre hus revs fram mot Kungsgatan och där gammalt stått restes nytt och modernt. År 1931 uppfördes Platensgatan 5, som för många äldre Linköpingsbor förknippas med biografen Röda kvarn i gatuplanet.
I mitten av 1960-talet revs det mesta av den återstående träkåksbebyggelsen inom kvarteret Domaren i Linköping. Lyckligtvis skonades det så kallade Berget till vänster utanför bilden. Fotografiet visar grundläggningsarbetet för det nya affärshus som planeras.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen.
Vy utmed Järntorgsgatan i Skänninge.
År 1966 flyttade varuhuskedjan EPA in i nya lokaler i Linköping. Vid tiden för bilden har det gått några år och inom kort kommer kedjan köpas upp av Åhlénskoncernen och namnet ändras till Tempo.
Utblick mot centrala delarna av Linköping 1902. Bilden togs från höjden väster om Barnhemsgatan där fotografen hade sin ateljé vid tiden. Närmast ser vi del av Djurgårdsgatan i höjd med Wallenbergska gården, vars huvudbyggnad skymtar längst till höger. I fonden ses tak och torn på bland andra Jonn O Nilsons hus, Stora hotellet och Sankt Larskyrkan.
En vidunderlig vy över Linköping daterad 1901. Här finns så mycket att utforska, hus i sådan mängd att vi här endast tydliggör fotografens position i utsiktstornet Belvederen med sin kameran riktad rakt mot norr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.