Bjönsaberg
Från 299 kr
fotografi
Storviks idrottsplats och tävlingar i idrottskursen. 1941 Ledaren med nummer två är Erik Arwidsson Gefle IF han var från Jämtland. Han var mest hinderlöpare med två SM-guld 1941-42 och svenskt rekord från 1942. Erik slutade 1943 och återvände till Jämtland där han publicerade dikter. Erik och Sven Rohlén var de första rekryterade löpande brandmännen. Löpare nr tre sprang för IF THOR i Uppsala.
Elever i tredje och fjärde klass på Hemsjö kyrkskola fotade på skolans trappa, ca 1954. Översta raden: i mitten står Bengt Hagelin och längst till höger Lena Ohlsson. Mittenraden: Berndt Eliason näst längst till höger Främre raden: Gunvor Aronsson sitter som nummer 3 från vänster
Nolbyskolan, klass 6. Skolresa till Danmark. Elever och lärare står framför en skolbuss. Överst längst till vänster Bengt Järrebring och som nummer tre på samma rad står Morgan Alexandersson. Mannen i hatt, längst till höger i bild, är tillsynslärare John Widlund och bredvid honom står busschaufför Hilding Johansson.
Sankt Korsgatan i Linköping en dag med låg februarisol 1938. Noteras kan den timrade längan till gatans nummer 5 närmast i höger bildkant. Som en av få kvarvarande byggnader i naket timmer står den ännu i skrivande stund kvar i relativt centrala Linköping.
I de äldre delarna av stadsdelen Gottfridsberg i Linköping har åtskilligt förändrats över åren. Bland annat har ursprungliga tomter i viss utsträckning delades eller sammanslagits, vilket tilltvingat en följd av adressändringar. Fotoåret 1961 bar bildens fastighet i hörnet av Västanågatan och Kamplyckegatan den senare gatans nummer 8.
Västanågatan 9 i Linköping var tills gatuhuset revs närmast identisk med grannfastigheten nummer 11 (även det rivet). De båda fastigheterna bar egennamnen Gustafsberg 1 och 2, rimligtvis uppkallade efter fängelsekonstapeln C G Gustafsson som år 1883 köpte tomten till Västanågatan 9.
Lok nr 15 tillverkat vid Kalmar verkstads A/B. Med leverens till Kalmar Torsås Järnväg omkring 1919- 1920 Loket var i många år uppställt i Dryaden med annat nummer. Personer: I loket lokmästare.Lindsson från vänster Stinsen Franzén, Trafikchef Hansson, Ingenjör Karlsson & lokförare Alex Johansson. Kortet taget vid Kalmar västra bangård.
Som en av få bevarade fastigheter av ålder utmed Djurgårdsgatan i Linköping, förskönar ännu gatans nummer 19. Huset uppfördes år 1909 på initiativ av fabrikör Alfred Sandersson. Denne drev en framgångsrik tillverkning av linjeringsmaskiner för tryckindustrin och hade från 1904 förlagt sin verksamhet i området. Till den behövdes gatuhusets bostäder för den egna familjen och anställda. Foto 1973.
Snickaregatan i Linköping i höjd med kvarteret Braxen. Fotoåret 1965 hade många av kvarterets hus rivits för att ge plats för det nya EPA-varuhuset och fler skulle komma att jämnas med marken. För de gamla trähusen Snickaregatan 20 följt av nummer 18 fanns ingen nåd.
Från inventering av kulturhistoriskt intresssant bebyggelse i Söderköping. En diger uppgift fotoåret 1945 då staden i än högre grad bar ålderdomlig prägel. Fastigheterna Skönbergagatan 12-8 i synfältet begränsade exempelvis gatans bredd i en snart oacceptabel grad. Den magnifika Mangelgården närmast kom att få sin räddning genom att 1948 flyttas till Korskullen. För nummer 10 och 8 fann man ingen annan lösning än rivning.
VFW, Depåförråd (Vmo W6). Vy över garageplan. Förrådsbyggnader i bakgrunden, diverse väghållningsmaskiner runt omkring. I förgrunden lastbil Scania 1933, med VoV-nummer på dörren A227. Vid vägväsendets förstatligande 1944 tillhörde lastbilen Nedansiljans vägdistrikt, registreringsnummer W2137. Plogfäste i fronten. Bensinpump (drivmedelspump). Bostadshus i bakgrunden.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Östgötagatan i Linköping som vi känner den idag. En tid före bildens tillkomst 1929 hade miljön dock sett annorlunda ut. Östgötagatan blev aktuell och föreslogs först en bit in i 1900-talet. I bildens område fanns tidigare den korta Kattbrunnsgatan med den synliga husraden utmed stråkets östra sida. Närmast dåvarande Östgötagatan 3 följd av nummer 5 och så vidare.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.