Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Stilleben. Bilden visar negativ för användning i Chromoskop för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Använd av professor Helmer Bäckström (och dessförinnan) av docent John Hertzberg som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 129 Färgfotografiska metoder - en översikt (sid 965 och följande). (För användning i kromoskop liknande föremålet TM45560).
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Principen för streckfokus och för rör med roterande anod, sedd i tvärsnitt resp. påsikt- Elektroner från glödkatoden (1) träffa anoden (2 a-b) på en yta, vars verkliga storlek anges av 3 eller 4 men vars optiskt verksamma, genom perspektivisk förkortning minskade storlek angives av 5. Den tillförda effekten fördelas över den ringformiga ytan 6 a-b. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 863.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Autoradiografiupptagning? Fotografi som visar radioaktiva substansers lokalisering på ett föremål. En fotografisk film läggs på föremålet. Filmen exponeras därvid för den radioaktiva strålningen, och efter framkallning framträder svarta fläckar på de områden som legat intill de radioaktiva substanserna. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1183.
Sjuksal vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn år 1918.
Vega, porträtt, fotografi, photograph@eng
Ungdomsporträtt av den blivande arkitekten Erik Lallerstedt. Efter studier vid KTH och Konstakademien kom han från år 1890 att driva egen arkitektverksamhet från Stockholm. Sedermera även professor vid KTH. Av hans avtryck i Östergötland kan nämnas Riksbanken i Norrköping och omgestaltningar av kyrkorna i Risinge och Skärkind.
Minnesvård vid Rogberga kyrka, upprest mot väggen åt öster, över Eric Tillander, Kyrkoherde i Rogberga och Öggestorp åren 1639-1651. Stenen restes av sonen Elias Tillander, med.dr och professor i Åbo. Texten är på latin utom ordet Jahvé som är med hebreiska bokstäver.
Interiör från Rogberga kyrka. Den invigdes 1868-09-06 av biskop H.G.Hultman. Altartavlan är målad av professor M.E.Winge, skänkt 1869. Predikstolen förfärdigad 1660 av Johannes Vern, Jönköping och år 1709 utsmyckad med fem statyetter av bildhuggaren Olaus Wiström. Ljuskronan närnast på bilden med 24 armar är skänkt av militärer, hantverkare, tjänare och mindre bemedlade. Ljuskronan vid altaret, daterad 1665, är en gåva av befallningsman Per Druvfa.
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Porträtt. Talmannen i bondeståndet Nils Persson i Ringstorp, född 1798 i Hornaryd, död 1871 i Ringstorp. Talmanskedjan om halsen. Nils persson var systerson till professor Per Sjöbring i Uppsala, vilket namn hans son sedermera biskopen i kalmar, Pher Sjöbring, upptog.
Studentdagar i Växjö, 1968. Nya och gamla studenter paraderar förbi Norrtullskolan, som fungerade som läroverk 1860-1889. I andra ledet syns fr.v.: Elisabeth Dahl, Gunnar Hyltén-Cavallius och Margareta Bernstein, alla studenter 1968. Bakom dem (i 2:a raden) syns bl a professor Curt Gyllenswärd.
Professor Axel L Romdahl har beskrivit sin barndoms minnen av Linköpings griftegård med följade ord; "Mellan vita grindfästen i nyantik stil ledde en gång av mäktig bredd in under det höga lövvalvet, så långt borta öppnade sig mot rymden och fick sin avslutande accent i det stora svarta korset på den Lidmanska graven". Och visst svarar motivet från förra sekelskiftet väl mot hans ord.
Askeby prästgård (Borggård) omkring 1910. Vid tiden disponerades bostället av kyrkoherde Christian Lindblom och hustrun Anna, född Sehman, med familj. Upplysningsvis stod sonen Andreas bakom kameran, vid tiden amanuens vid Statens historiska museer och sedermera professor vid Stockholms högskola samt styresman för Nordiska museet. Till höger skymtar kyrkan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.