Lok nr 15 tillverkat vid Kalmar verkstads A/B. Med leverens till Kalmar Torsås Järnväg omkring 1919- 1920 Loket var i många år uppställt i Dryaden med annat nummer. Personer: I loket lokmästare.Lindsson från vänster Stinsen Franzén, Trafikchef Hansson, Ingenjör Karlsson & lokförare Alex Johansson. Kortet taget vid Kalmar västra bangård.
Från 299 kr
Som en av få bevarade fastigheter av ålder utmed Djurgårdsgatan i Linköping, förskönar ännu gatans nummer 19. Huset uppfördes år 1909 på initiativ av fabrikör Alfred Sandersson. Denne drev en framgångsrik tillverkning av linjeringsmaskiner för tryckindustrin och hade från 1904 förlagt sin verksamhet i området. Till den behövdes gatuhusets bostäder för den egna familjen och anställda. Foto 1973.
Snickaregatan i Linköping i höjd med kvarteret Braxen. Fotoåret 1965 hade många av kvarterets hus rivits för att ge plats för det nya EPA-varuhuset och fler skulle komma att jämnas med marken. För de gamla trähusen Snickaregatan 20 följt av nummer 18 fanns ingen nåd.
Från inventering av kulturhistoriskt intresssant bebyggelse i Söderköping. En diger uppgift fotoåret 1945 då staden i än högre grad bar ålderdomlig prägel. Fastigheterna Skönbergagatan 12-8 i synfältet begränsade exempelvis gatans bredd i en snart oacceptabel grad. Den magnifika Mangelgården närmast kom att få sin räddning genom att 1948 flyttas till Korskullen. För nummer 10 och 8 fann man ingen annan lösning än rivning.
VFW, Depåförråd (Vmo W6). Vy över garageplan. Förrådsbyggnader i bakgrunden, diverse väghållningsmaskiner runt omkring. I förgrunden lastbil Scania 1933, med VoV-nummer på dörren A227. Vid vägväsendets förstatligande 1944 tillhörde lastbilen Nedansiljans vägdistrikt, registreringsnummer W2137. Plogfäste i fronten. Bensinpump (drivmedelspump). Bostadshus i bakgrunden.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Östgötagatan i Linköping som vi känner den idag. En tid före bildens tillkomst 1929 hade miljön dock sett annorlunda ut. Östgötagatan blev aktuell och föreslogs först en bit in i 1900-talet. I bildens område fanns tidigare den korta Kattbrunnsgatan med den synliga husraden utmed stråkets östra sida. Närmast dåvarande Östgötagatan 3 följd av nummer 5 och så vidare.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
För denna vy utmed Storgatans östra sida hade fotografen positionerat sig i hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast Storgatan 5 som länge inrymde Östgötabankens kontor. Efterföljande nummer 7 hyser ännu och sedan än längre tid Söderköpings bokhandel. Närmast till höger en skymt av Storgatan 4, vars närmsta del rivits och ersatts med en ny byggnad i linje med den övriga husraden.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bilden visar prov på de stilideal som rådde i landsorten runt förra sekelskiftet, där en traditionell formuppfattning ännu efterfrågades. Mot väggen i fonden gör fotograf Swen Swensson reklam för sina alster.
Sommaren 1929 dokumenterade Östergötlands museum Hunnebergsgatans äldre bebyggelse. Här hade fotografen nått in på gården till gatans nummer 13 och makarna Oskar och Olga Karolina Anderssons bostad. De hade bägge haft tidigare äktenskap och tillsammans med sina gemensamma barn gav stugan plats för åtta personer. Här sannolikt deras två söner och kamrater till dessa.
Ett av tiden skamfilat motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling, där inga besked om varken tid eller plats lämnats oss. Miljön kan emellertid bestämmas till Lilla Tvärgatan i Lund, där Anderssons Bryggeri drevs från gatans nummer 2. Fototiden torde vara omkring sekelskiftet 1900.
Scen med ett talarbord sett framifrån. Det står Jesus på talarbordet. En blåsorkester står på scenen snett mot publiken. De har sina instrument i händerna. Börje Andersson står som nummer tre från vänster. Vid talarstolen, som tvåa från höger står Rolf Sjöö.
Vy över tilläggningsplatsen precis söder om Amiralitetsskyrkan inne på varvsområdet. Längs kajkanten syns ett antal träbyggnader på rad, nu rivna. Vad som ser ut som en fiskeminsvepare med beteckningen H 713 ligger förtöjd närmst kameran. Längre bort syns även minsveparen ULVÖN med nummer 58 ligga förtöjd.
Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ, lok 1. Sadeltanklok inköpt 1904. Tillverkat av Nydqvist & Holm 1904. Axelföljd C, det vill säga tre drivande axlar. Vid förstatligandet fick loket SJ nummer 1638 littera K17. SJ sålde loket vidare 1948 till Svenska Sockerbruksaktiebolaget, SSA i Hököpinge. Loket skrotades 1961.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Statens Järnvägar SJ C2b 329, på Norra Järnvägsbron på sträckan mellan Stockholm Central och Riddarholmen.
Reo-buss tillverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna för Västervik - Vimmerby - Löfsta. Under 1928-1937 ASJ ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. Buss nummer 1.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Bron som syns är Kungsgatsbron, och där bakom driftplats Norra Bantorget.
Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.