Tossene 335:1
Från 299 kr
Här ser vi den lilla ladugården med fähus i mitten och hoimd, hörum, till höger och med lada till vänster. I dörren sitter en sommargrind. T v är en bod, kanske en vagnbod med ett tak som känns ganska provisoriskt, det kunde knappas hålla särskilt tätt. Ytterligare t v skymtar en bod, som nog bestod av två delar, dass och vedbod. Ladugården finns kvar tämligen intakt, men bodarna är borta.
Ladugårdens baksida ses här från beteshagen på andra sidan vägen. Ladugårdens gavel har troligen staplats om helt och getts en öppen vinkel för att passa ihop med den stora längan invid vägen, den är ännu inte kalkad, liksom putsskadorna under det nya foderloftet. Ladugården innehöll kohus och stall, längst bort lada och därintill ett nybyggt halmhus i resvike. Foderloftet är ännu inte målat. Se Bild 577. Hela detta vackra ladugårdskomplex brann upp i en våldsam brand i augusti 2008.
Masse har gått ut i åkern för att få en bra bild av gårdsparten med grannen skymtande bakom. Vi ser både manbyggnaden med bakbygge och flygel, samt den nya ladugården. Den hitre delen innehöll en stor lada, ändå tycktes halmen inte få plats under tak. Den bortre delen innehöll tre sektioner med fähus, man ser gödselhögarna utanför. Petterssons på grannparten hade ju byggt en ny imponerande ladugård något tidigare, vilket säkert tilltalat Larssons tävlingsinstinkt, vilket gjorde att man byggde en ännu större ladugård!
Här ser vi ladugården från öster. Masse har tagit en bild från vägkanten. Även på denna sida ser ladugården ankommen ut. Den har säkert ursprungligen haft agtak, men ganska tidigt tycks man ha bytt till spån och då valmat övergången mot tröskhuset. Från vänster har den nog innehållit vagnbod med blind baksida, lammhus med hoindlucka, hönshus med hönslucka, kohus och stall med gödseldörr, ladportar och lada med vädringslucka.
Det var en riktigt fin bulladugård Söderbergs hade. Den kan nog ha tillkommit 1835, men spåntaket är givetvis nyare, från början hade den säkert ag. T v var det troligen vagnbod. Sedan följde ett fähus med hoimd t h och därefter lada. Det ser inte ut som det var någon verksamhet på stället när Masse var där, inga saker framme nånstans. Ändå flyttade inte Söderbergs förrän 1920.
Här ser vi den nya ladugården. Den gamla ladugården var nog så lång som stendelen är, eller så var det en laddel i bulteknik där nu ladan i resvirke står. Dubbla ladportar intill varandra var populärt på 1910-talet. Hela den nya ladugårdsdelen med lada är byggd på en enda gång, det finns ingen skarv i halmtaket. T v skymtar den rätt nybyggda lilla ladugården på grannparten, se Bild 814-819!
Denna överblick från öster visar både bostadshuset och den lilla ladugården. Man ser att bakbygget sannolikt innehåller kök och ett litet brygghus ute på gaveln och att vardagsingången här tom har veranda. När det nya bakbygget gjordes flyttades vardagsingången till andra sidan. Ladugården kan vara en bit av en återanvänd bulladugård som flyttats hit och panelats in. Den hade fähus till vänster och lada till höger.
Ladugården som Nilssons byggde i två etapper, den långa delen längs vägen 1888 och delen i vinkel 1912 är ett mäktigt bygge. Här är just den nya delen färdig och en dryg tredjedel av del äldre delen har fått nytt spåntak. Den äldre ladugården innehöll två kohus, stall och grishus (?) till vänster och en mycket stor lada till höger. Den nya delen innehöll ytterligare fähus.
Masse passade på och tog denna bild av Lars Per Hallanders ladugård innan den revs, se Bild 830. Om den är i bul eller knut går inte att se på bilden, men den är täckt med ag. Den kan härstamma från partens tillkomst omkring 1785. Den innehöll troligen fähus i vänstra halvan och lada i den högra. Oluffs och Catarinas manbyggnad från 1810 bör ha stått kvar till denna tid, men kanske hann Masse inte avbilda den innan den revs?
Den för tiden stora och moderna ladugården är här bara några år gammal. Man håller ännu på att bygga tröskhuset, vilket är förvånande. ångkraften med lokomobil och flyttbart tröskverk borde ha slagit igenom vid det här laget. Ladugården är mycket välbyggd med fint putsade stenväggar till fähusdelen och ett högt foderloft i resvirke under ett absolut jämnt spåntak. De många finspröjsade fönstren tillhör denna tidsepok. Till vänster är det nog grishus, sedan fähus med hönshus, lada i mitten och ytterst ytterligare ett fähus.
Här ser man att gårdstomten ligger lågt, höstregnen har mättat marken så vattnet flyter ovanpå. Den gamla gårdsplatsen öster om vägen låg lite högre. Man ser att ladugården troligen hade två fähusdelar med en genomkörning emellan. Längst bort var det lada. Taket är täckt med halm och har vindskivor med vingliknande avslutningar. Boden är nog en vedbod, mot vars bakvägg det står en väldigt hop med stör till bandtunar.
'Bildtext: ''Hällandskap med kärr. Riktning 18.'' :: Berghällar bevuxna med barrträd, gran, furu och lövträd. Liten lada synlig. Öppnare partier med kärr. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Meandrande bäck. Riktning 18.'' Vy över gräsmark, betesmark, med meandrande vattendrag och staket. Lada till vänster. På avstånd gårdsbyggnader, hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Kvillens mynning i Nordre älv. Riktning 260.'' I förgrunden öppen grsämark, stenmur och gårdsbyggnad, lada. Vy ut mot öppna fält och i fonden spridda hus i bergssluttningen med trädvegetation. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 80.'' I förgrunden öppet fält ev med trädgårdsland. Till höger del av lada. Vy ut över öppna fält, åkrar, stenmurar, betande boskap och elledning. I fonden hus. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Trots att gården var liten, hade man omfattande ekonomibyggnader. Denna ladugård har troligen två kohus och ett stall, samt lada och tröskhus med tillbyggd vedbod. Ladugården kan vara uppförd 1897. Från ungefär 1880 var det brukligt med ett foderloft, vars väggar var i sten likt fähusdelarna under. De korsspröjsade fönstren är typiska för tiden, liksom spåntaken som slog igenom då. Här har man täckt spåntaket med papp i lodstående vådor, vilket var vanligt i början på 1900-talet. Oskar Jakobsson, 45 år detta år, var måg på gården, gift med dottern Maria Lorentina, 46 år och ägare till gården mellan 1899 och 1943.
Vi ser Jakob Hanssons ladugårds baksida ut mot norr. Här ser man tydligt att vänstra halvan bestod av ett dubbelt fähus, den fanns säkert behov av mera utrymme, så därför byggdes det en fähusdel utanför tröskhuset, se Bild 1101. Högra delen var lada. 1936 byggdes ladugården om med foderloft av trä täckt av spåntak, senare plåt. Byggnaden finns kvar. Till vänster om ladugården är en port, den var nog både ämnad att hålla djuren på rätt sida och att skydda gården från hårda nodliga vindar och snödrivor. Längst till vänster står en bulbod med en liten lucka, troligen en gödsellucka. Kanske var den grishus?
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.