Porträtt av Carl Arvedsson. Vid tiden för bilden kamrer i Hypoteksföreningen i Linköping. Dessförinnan hade hans examen i ekonomi givit honom anställningar som bokhållare vid Stjärnfors bruk i Västmanland samt vid bruken Storfors och Jonsbol i Värmland. År 1855 inflyttade han till Linköping och var då sedan en tid gift med Joahanna Carolina Fagergren, bördig från Knistad i Örebro län och deras äktenskap hade då givit dem två söner. Sedermera blev Arvedson kamrer vid Östergötlands enskilda bank.
Från 299 kr
Ungdomsporträtt av Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
Ett fotoalbum med bilder upprättat av givarens far under dennes tid i flottan på 1920- och 30-talen. Bilderna visar såväl örlogsfartyg som flera civila båtar (segelbåtar, passagerarångare) men även flygplan och vyer från flygplan; dessutom bilder från flottbesök, befästningar, officersmiddagar och tjänstgöring ombord. Därtill flera personliga bilder av släktingar och vänner. Albumet är ett insticksalbum av mindre format för kontaktkopior i format 4,5 x 6 cm, gjort av grå papp utan grafisk utformning.
Minnesmonument över prästen Jacob Wallenberg. Wallenberg är mest känd för boken "Min son på galejan", utkommen 1781. Boken skildrar den resa till Kina 1769-1771 på vilken Wallenberg var skeppspräst. Ordet "galej" är ett äldre ord för "galär" och betyder inte "ut och roa sig" som idag, Wallenberg var född 5 mars 1746 och dog 25 aug. 1778. En kortare tid var han komminister i Mönsterås och bodde i Lilla Forsa där hans bostad ännu finns bevarad. Wallenberg dog i Mönsterås.
Sommargrav. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar, uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Vy över Motala ström i centrala Norrköping. I fonden ses stadens centrala industriområde med bland annat Norrköpings bomullsväveri och bryggeriaktiebolag. Bortom dessa skymtar taket på Strykjärnet. Spången över strömen är vid denna tid hela 93 meter lång men kommer 1926 kortas med 70 meter. På östra sidan strömmen, vid Refvens grund, ses de fyllandsmassor som ger grund till Strömsparken. I förgrunden till höger ses Ringborgska huset invid Carl Johans park.
Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Bönhamns fiskeläge. Här fanns tidigare ett femtontal yrkesfiskare och nu bara en. På 1920-talet startades en emballagefabrik i Bönhamn. Ursprungligen gjorde man träkaggar men har övergått till plåtemballage. Fabriken sysselsätter totalt omkring 15 personer. Den ägs av Docksta skofabrik. I fiskeläget har man under senare tid satsat på turismen. En del sjöbodar och kokhus har byggts om för turister. Helt nya stugor har också byggts. Jfr Fo41739AB.
L. Haglund & Co. Haglunds hatt- och mössfabrik öppnade 1872 och hade sitt ursprung i Lars Hagunds detaljaffär som sålde mössor, hattar och pälsvaror. Efter en tid startade Haglund en liten hantverksmässig tillverkning som efterhand växte till en liten industri. Fabriken tillverkade märket Elhå. Verksamheten upphörde i slutet av 1960-talet. Haglunds hatt- och pälsvarufabrik. "Hatt-Haglund". 15 november 1935. (Bilden var med vid utställningen år 2000).
Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget". Lenhovda är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping, som senare 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget". Lenhovda är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping som senare, 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
Odensjö är kyrkby i Odensjö socken i Ljungby kommun. Odensjö ligger vid västra stranden av sjön Bolmen och är en gammal bosättningsort från förkristen tid, som man kan se av både ortens namn och flera fornlämningar i trakten. Byn bestod på 1950-talet av 7-8 jordbruk, prästgård, skola, ålderdomshem, affärer, post- och telegrafstation samt några andra hus och ett litet sågverk. På 1960-talet försvann alla funktioner utom en affär.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.