Söderköping 1951 med en vy norrut längs Breda gränd. Till höger i bilden gaveln till Magasinsgatan 10.
Från 299 kr
Nygatan 51, i hörnet av Nygatan och Sankt Korsgatan i Linköping, uppfördes troligen några decennier in på 1700-talet, men hade innan det flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping om- och tillbyggts i flera omgångar. Gårdens ägarelängd var komplicerad och tidvis var den splittrad på ett stort antal delägare. En av dessa ägare var en tid bryggaren Anton Edvard Wavrinsky och makan Augusta Wilhelmina Nordvall, vars äldste son Edvard Wavrinsky gått till historien som bland mycket annat Sveriges första förbundschef för det enade IOGT.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
In på gården till dåvarande Nygatan 62 i Linköping, även kallad Anderska gården. Foto 1929.
Motala ström i Norrköping med Strömsholmen i förgrunden och Saltängen i bakgrunden. På den här sidan ön kommer Norrköpings Roddklubbs båthus byggas 1932. På andra sidan strömmen syns kanontorget och kvarteren Nunnan, Munken och Jungfrun. Vykort. Vy mot nordost.
Vy över Rådhustorget i Vadstena.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
Utmed Platensgatan i Linköping. Närmast till höger Brandstodsbolagets kontor.
Stora torget i Linköping från en tid då torgets taxistation ännu erbjöd hästdragna transporter och spillning inte väckte någon större notis. Tidsmarkörer i bilden förlägger den till tiden omkring 1910.
Ögonblicksbild över Stora torget i Linköping. Dryga 100 år har passerat sedan bilden togs. Hästdragna kärror var ännu förhärskande och modet anständigt. I övrigt är miljön lätt igenkännlig för den som är förtrogen med staden. Större förändringar är tillkomsten av Carl Milles Folkungamonument och att husen rivits i kvarteret Apoteket bortom den tänkta skulpturen. Bild från omkring 1910.
Under rubriken "Linköpingsvyer" samlade amatörfotografen Fritz Lovén en serie bilder från hemstaden 1921, ur vilken denna stadsvy mot nordost är hämtad. Med utsiktstornet Belvederen som utgångspunkt frös han miljön och tiden i ett motiv där åtskilligt finns att upptäcka för den intresserade. Den dominerande byggnaden i bildens mitt är Linnéskolan, som den tog sig ut före en brand 1923.
Gårdsinteriör från kvarteret Epåletten i Linköping. I fonden skymtar Jonn O Nilsons hus med fasad mot Torggatan.
Parti av Torggatan i Linköping 1929. Närmast till vänster speceriaffären Hjalmar Pettersson & Co på adressen Torggatan 4.
Platensgatan 10 i Linköping under uppförande 1931. Den färdiga fastigheten sträcker sig även utmed Teatergatan till höger i bild.
Sommaren 1978 stod det ännu kvar på sin ursprungliga plats och skulle så göra ännu ett par år. Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Uppfört 1862 invid Magasinstorget.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
Fotograf fotar fotograf vid arkeologiska undersökningar av Hagatorget i Söderköping 1962. Den våghalsiga fotografen har lutat stegen mot fastigheten Storgatan 9.
Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. Drottninggatan 6, i hörnet av Drottninggatan och Hamngatan, har inte hög ålder men har ändå snart tjänat ut.
Sandbergska gården i Skänninge. Dokumentation av Östergötlands museum 1952.
Gårdsmiljö på sin ursprungliga plats som sedan 1950-talet kan återses i friluftsmuseet Gamla Linköping som Kopparslagaregården och Handelsboden. Dåvarande Storgatan 64 till vänster och gatans nummer 62 i blickfånget. Foto omkring 1915.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.