Byggnad 25 och 26 med omgivande byggnader på Forsåkersområdet i Mölndal. Fasader mot öster och mot norr. Byggnaderna tillhörde tidigare bland annat pappersbruket Papyrus. Fotografi taget i juni 2018. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Från 299 kr
Byggnad 26 och 25 med omgivande byggnader på Forsåkersområdet i Mölndal. Fasader mot söder. Byggnaderna tillhörde tidigare bland annat pappersbruket Papyrus. Fotografi taget i juni 2018. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Byggnad 26 med omgivande byggnader på Forsåkersområdet i Mölndal. Fasader mot väster och mot söder. Byggnaden tillhörde tidigare bland annat pappersbruket Papyrus. Fotografi taget i juni 2018. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Byggnad 25 och 26 med omgivande byggnader på Forsåkersområdet i Mölndal. Fasader mot norr och mot väster. Byggnaderna tillhörde tidigare bland annat pappersbruket Papyrus. Fotografi taget i juni 2018. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Fasader mot norr och väster till huset Gamla Riksvägen 48 A i Kållereds centrum den 6 oktober 2016. I byggnaden finns en servicebutik i gatuplanet. Till höger ses även huset Gamla Riksvägen 48 B.
Åbybadet (ursprungligt namn är Åby Simhall) med adress Idrottsvägen 9 i Åbyområdet i Mölndal. Fasader mot söder. Fotografiet är taget den 12 februari 2020. Byggnadsdokumentation inför rivning. Åby Simhall invigdes den 17 januari 1977 och stängdes 2 februari 2020.
Åbybadet (ursprungligt namn är Åby Simhall) med adress Idrottsvägen 9 i Åbyområdet i Mölndal. Fasader mot öster. Fotografiet är taget den 12 februari 2020. Byggnadsdokumentation inför rivning. Åby Simhall invigdes den 17 januari 1977 och stängdes 2 februari 2020.
fotografi
En härlig miljö- och familjebild av Masse. Den stora manbyggnaden är 36 år gammal. Det är ett modernt hus med källare under bostadsvåningen och inredda gavelkammare på loftet. De små trekantsfönstren är typiska för tiden, liksom att fönstren sitter i små nischer. Tegeltaket är utdraget lite över gaveln, vilket blev brukligt på 1860-talet. Märkligt nog har manbyggnaden två likadana ingångar på båda långsidorna. Förr var ingången alltid vänd mot ladugården, men från 1860-70 började man göra en finingång mot vägen och en vardagsingång mot ladugården. Flygeln under faltak är lite ålderdomligare med fönster med foder sittande i liv med fasaden. Gårdspartens folk står mot lillgårdens slantun vid infartsvägen. Masse har stått en liten bit ut på åkern, vars åkergrind han öppnat för att placera människorna i öppningen. Från vänster står Gustava och Petter Bodin, dottersönerna troligen Sigfrid och Henry, mågen Jakob Larsson, dotterdottern Hilda Klara, dottern Hilma och dotterdottern Elin Jenny. Dottersonen Ragnar saknas. Hilma var höggravid och födde 12 dagar senare dottern Elsa.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster. Fotograf/bildskapare är troligen Wilhelm Heinemann.
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Byggherre var den förmögne ingenjör Hugo Gerlach. Nilsson anställdes som förman till bygget, snart efter att han kommit till Varberg. Arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile, dvs den övre vånings fasad har ett mer nobelt utseende än bottenvåningen. Tidstypiskt är fönstrens t-indelning och att även andra arkitekturstilar blandas in, såsom barock och klassicism. Nedanför den stora trädgården ligger Gerlachs stallar. På vänster sida ligger kyrkoherdebostället, kv Prästgården, och nedanför det skymtar Gerlachs elverk. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot stallarna för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp hemmet. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv.
Vykort, "Bäckgatan - Warberg". Gerlachska elektricitetshuset på Bäckgatan 2 i dåvarande kvarteret Prästgården, numera Kyrkoherden. Bakom syns Missionshuset som uppfördes 1906 efter ritningar av Gottfrid Ljunggren, och mellan kvarteren gick Slottsgatan. Där gavs 1920 järnvägen söderut en ny sträckning. Bilden är tagen mot väster. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot sina stallar för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp sitt pampiga hem i korsningen Bäckgatan-Västra Vallgatan. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad av C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv. Han hade åtagit sig att anlägga planeteringar vid byggnaden och till vänster ses granar innanför gjurjärnsstaketet. Byggnaden var av tegel i två våningar, med apparaturen sannolikt i den låga bottenvåningen och på övervåningen ser en bostadsvåning ut att vara inredd. Fasaden har en ovanlig vågrät randning med en tidstypisk blandning av dekorationer från olika äldre arkitekturepoker, exempelvis renässans och barock.
Fönstret i Mosaiska kapellet, Svingeln, Göteborg.
Blyspröjsade fönster på Mosaiska kapellet vid Svingeln, Göteborg
Interiör från Biskopsgården; salong med gustavianska möbler. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; rum med kakelugn, bord med böcker på och en lampa i taket. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Exteriör av Biskopsgården. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.