Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
Från 299 kr
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bland de utställare som kan uttydas ses närmast till höger montern till möbelfirma Alb. Jacobsson & Co, med fabrik i Ladugårdsbacke. Bortom denna skymtar arbeten från Sandberg & Co, en annan av stadens stora möbeltillverkare. Mot väggen i fonden gör fotograf Didrik von Essen reklam för sina alster.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
En grupp kvinnliga vänner har samlats till symöte i Österbymo omkring förra sekelskiftet. Två systrar är identifierade. Som tredje kvinna från vänster sitter fröken Gerda Johansson i Sjöhult, Norra Vi. Som nummer tre från höger ses systern Karolina Andersson. Gift med Konrad Fredrik Fabian Andersson i Herrbergshult, Norra Vi. Enligt uppgift är den sittande kvinnan med garnnystandet systrarnas kusin, Mathilda Johansson, boende i Österbymo. Gerda kom kort tid efter fototillfället att avlida i blodstörtning, ännu inte fyllda 23 år.
Området Lindhem i Linköping är snårigt att orientera sig i vid studier av äldre tider. Desto mer tillfredsställande och angeläget att kunna publicera ett av fåtaliga motiv från det lilla stadsområdet. Lindhems handelsträdgård torde motsvara Johan Oskar Karlssons trädgårdsmästeri i området. Här en vy från Blomgatan tvärs över hans tomt nummer 16. I bakgrunden Fredriksberg på dåvarande Blomgatan 7, nuvarande Örngatan 22, som i skrivande stund ännu kvarstår på platsen. Upplysningsvis var Örngatan ännu inte utlagd vid tiden. Odaterad bild från omkring 1915.
En sedan länge svunnen miljö i Linköping. Utmed Djurgårdsgatans sträckning förbi kvarteret Eddan kvarstår i skrivande stund endast föreningshuset som anas genom en gavelspets i husradens bortre ände. De gamla husen i kvarteret kom att rivas för att i förstone ge plats för stadens busstation, i ett senare skede bostadsbebyggelse. Närmast betraktaren ses Djurgårdsgatan 7 följd av nummer 5. Vid tiden för bilden drev strykerskan Ellen Leontina Andersson sin rörelse i det låga huset. Vy från söder 1929.
Statens Järnvägar, SJ gjorde stora prov med tryckluftbromsade tåg 9-13 augusti 1920 i backarna på linjen Ånge-Bräcke. Tåget står i södra infarten till Bräcke station. Loken är två vedeldade E-lok med tryckluftbromsapparater och troligen är det E 1460 och E 1461 (enligt annat foto från proven). Första vagnen är en inlånad Preußisk mätvagn med nummer 8952. Tågsättet består av 132 axlar med en vikt av 1266 ton och det är 694 meter långt.
Hesekillegatan- J F Hellmansgatan, kvarteret Vesslan foto av fabriksbyggnad Trelleborgs Velocipedfabrik från söder mot norr å tomt nummer 1 2/8 1930, i förgrunden sotaren Hansson, 89:1001, negativ 11111, fastigheten uppförd 1898 av Hullins Möbelfabrik. Genom offentlig auktion 11/2 1902 inropades den av grosshandlare J M Streiffert i Malmö för 11800:-. Fastigheten såldes 5/9 1903 till grosshandlare Österling Malmö för 16000:-. Den nye ägaren skall tillverka piskar och liknande artiklar, Vesslan 1 stg 963, Vesslan 4
Vykort till Fru Kristin Gullberg Ahlgatan Trälleborg, hus på norregatan 35, kvarteret Nordpolen hus å tomt nummer 13 (196), foto från öst mot väst omkring år 1900, i förgrunden förgårdsträdgård åt Norregatan, på bilden ägaren lantbrukare Anders Olsson, förut ägare av gården nr. 1 Villie Lilla Slågarp. Dottern Lydia gift med byggnadsingenjör Ragnar Roslund i Trelleborg. Sonen Albert Otto Weige civilingenjör hos ASEA i Stockholm,9324
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Extinktionskurvor för ett antal filter för infrarödfotografering: nr 42, 83, 84, 85, 87 och 89 avser Agfas gelatinfilter med samma nummer# RG 1, RG 5 och RG 7 avser Schotts massivglasfilter. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1059.
Ett utav grosshandlare Johan Julius och Emma Jeanssons 13 barn. Theodor Jeansson, född 24/9 1875, död 1939. Gift med Ellen Jeansson, född Linder. Hon var född 1881, hon dog 1932. Han var barn nummer 12. Här ses han med sin hustru och sinna barn. Övre raden från vänster: Första hustrun - Ellen Jeansson, född Linder, Margit Jeansson, Theodor Jeansson. Undre raden från vänster: Birgit Müller - Aspegren, Eivor Jeansson, Gunnel Jeansson.
Åsmundshyttan nummer 6 "Matsas". Stående från vänster Anna Lindqvist f. 10 augusti 1895, Signe Lindqvist f. 21 juni 1894, Berta Lindqvist f. 29 augusti 1898, okänd kvinna. Sittandes från vänster Astrid Lindqvist f. 2 november 1907, Gustav Lindqvist f. 31 januari 1911, husmor Brita Stina (Briten) Nilsson-Lindqvist f. 19 juli 1869, d. 18 juli 1939, Elsa Lindqvist f. 17 juni 1905 och svärmor Brita Stina Ersdotter f. 7 januari 1849, d. 23 juli 1924 (född på gården).
Barnbespisning 1 april 1966 Fyra pojkar står i matbespisningskö. Pojke nummer två i kön håller en matbricka i sin vänstra hand. Tre kvinnor i vita arbetsrockar och hattar serverar barnen mat. Två av kvinnorna bär glasögon. De står bakom en serveringsdisk. På disken står bestick i runda behållare samt servetter i en fyrkantig behållare. Serveringsbrickor finns i ett fack vid sidan om på disken. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Svenska sjöofficerare. Den mörke mannen i nedre h bildfält gör det troligt att bilden tagits då Berger deltog i pansarkryssaren FYLGIAs långresa 1925-1926 och 1927. Den första av dessa gick till bl a Alexandria och Tunis och den andra till Alger, vid vilken av resorna (om någon av dessa) bilden tagits har inte kunnat fastslås. Person nummer fyra från v förefaller vara fänrik Karl Gustaf Bertil Norman (jfr Fo229405A och Fo229407A).
Fettisdagstävlingarna, skolungdomens skidtävlingar. 13 februari 1951. Från Arbetarbladet 5 februari 2005. Solborg Norin, 67 år Gävle, det var hon som på ärvda skidor stakade sig fram i spåret med nummer 15 på. Hon var 14 år och gick på Stora Islandet och hade Gustaf Åberg som lärare. De fick fettisdagsbulle med varm mjölk efter loppet. Det var inte så vanligt med semlor på den tiden.
Göteborg - Borås Järnväg, GBJ, Hållplats anlagd 1900. Nytt stationshus, envånings i trä, uppfört 1944. Hållplats öppnad 1894, med ett då uppfört mindre 'plankhus' och träplattform. 1927 uppsattes hållplatssignal. 1944 byggdes en ny större hållplatsstuga, en våning i trä, utbyggt för att ge större utrymme för godhantering 1946. Posten flyttade från stationshuset 1.7.1966 och då blev stationen obemannad. Tåguppehållen drogs in fr o m 25 maj 1978. Stationshuset revs i januari 1981. (Nummer skylt bil G29275.)
Paret som 1895 sålde sin gård, Oktorpsgården i Slöinge socken, till Artur Hazelius och Skansen: Åke och Kristina Lundqvist. Gårdens alla byggnader och föremål fraktades på över dussinet tågvagnar till Stockholm den 23 maj 1896. I augusti samma år var gården uppbygd på Skansen av medföljande lokala hantverkare. Den halländska gården uppfördes som nummer tre på Skansen, endast de från Dalarna respektive Blekinge var före Oktorpsgården, vilken var den första att uppföras i sin helhet med samtliga byggnader.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.