'Bildtext: ''Sysslomansgatan.'' :: Gatuvy med promenerande människor på vägen, några drar en kälke. Längs gatan hus med skyltar, affärer bl.a. ''Bosättningsaffär''. Domkyrkans tre torn synliga samt rakt fram :: :: Ingår i serie med fotonr. 5253:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Från 299 kr
Tegnérfesten 7 september 1926, i samband med avtäckandet av Tegnérstoden vid dåv. stifts- och landsbiblioteket (numera Karolinerhuset). Landshövding August Beskow i talarstolen. Till vänster syns en del av stadens honoratiores, i dörröppningen syns arkitekten m.m. Paul Boberg. Till höger skymtar en fanborg med studenter, tillsammans med några nyfikna skolpojkar.
Tegnérfesten 7 september 1926, i samband med avtäckandet av Tegnérstoden vid dåv. stifts- och landsbiblioteket (numera Karolinerhuset). En okänd man i talarstolen. Till höger skymtar en fanborg med studenter, tillsammans med några nyfikna skolpojkar.
Tegnérfesten 7 september 1926, i samband med avtäckandet av Tegnérstoden vid dåv. stifts- och landsbiblioteket (numera Karolinerhuset). Publikbild, med bl a biskop Ludvig Lindberg och fru Ingegerd Beskow i första raden, trol. tillsammans med några av Esaias Tegnérs släktingar.
Tegnérfesten 7 september 1926, i samband med avtäckandet av Tegnérstoden vid dåv. stifts- och landsbiblioteket (numera Karolinerhuset). Professor Ewert Wrangel, Lund, talar. Till höger skymtar en fanborg med studenter, tillsammans med några nyfikna skolpojkar.
Tegnérfesten 7 september 1926, i samband med avtäckandet av Tegnérstoden vid dåv. stifts- och landsbiblioteket (numera Karolinerhuset). Biskop Ludvig Lindberg i talarstolen. Till vänster syns en del av stadens honoratiores, till höger skymtar en fanborg med studenter.
Gamla gymnasiet (Karolinerhuset), Växjö, 1930-tal. Till vänster ser man några av Smålandspostens byggnader.
Karolinerhuset (vid fototiden stifts- och landsbibliotek) med statyn av Esaias Tegnér, ca 1940.
Begravning av två soldater, fallna i Finland under andra världskriget.
Portal mot söder. Portalen under restaureringen 1959.
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Ränneslättsolyckan lördagen den 6 mars 1943.
Predikstolen i barock med baldakin överförd från den tidigare kyrkan, är troligen ett krigsbyte, som antas vara skulpterad i mitten av 1600-talet.
Stortorget i Kalmar omkring 1935-39
En ensam torgvagn på Stortorget i Kalmar.
Deponerad i Västergötlands Museums samlingar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.