Bilder från Wijklunds järnhandels innergård. Firman startades omkring 1860 av köpman Henriksson, vilken överlät rörelsen till Nygren. 1888 övertog bröderna Wijklund rörelsen. 1915 övertog Bertil Andrén tillsammans med Månsson rörelsen, Månsson avled efter något år, därefter drev B Andrén rörelsen. ( Från boken Sveriges privata företagare). Senare kom Bertil Andréns son Daniel att driva företaget. 198x köpets företaget av X anställda. Hösten 1998 flyttades hela verksamheten till kv. Murbruket 1, Västgötavägen- Murarevägen. Följande text fr. "Förslag till bevarandeplan 2" Huset uppfördes 1876 av järnhandlare P L Henriksson, huvudsakligen som bostadshus.
Från 299 kr
Det första tecknet av bildens hus ger skuldebrevets underteckning per den 1 april år 1900, och kort därefter uppfördes byggnaden utmed Snickaregatans dåvarande bredd. Liksom många andra hus från tiden gavs Snickaregatan 19 en kort omloppstid. Idag sedan länge rivet för ökad gatubredd och vidare utrymme för parkeringshuset Druvan och den i senare tid utlagda Wavrinskys gränd. Vid sidan av det gamla huset kan inte bröderna Starcks Beviks förbigås i sammanhanget. Reservdelslagret har utvecklats och expanderat och är alltjämt i ett självklart medvetande bland motorintresserade.
Porträtt av grosshandlare Oscar Scherini. Född i Vånga socken 1824 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Oscar valde dock en mer värdslig yrkenbana och i källorna hittar vi honom i förstone som handelsbetjänt, inflyttad till Norrköping 1842. Efter några år i lära grundade han en kolonialvaruaffär i staden. Året var 1849 och med tiden kom firma Scherini & Co även att inbegripa de bägge bröderna Alfred och Josef. I början ägnade man sig åt minuthandel, men kom under 1850-talets lopp att bli grosshandlare. I sitt privata förblev Oscar Scherini ogift. Han avled efter ett långt liv den 4 februari 1905.
Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Huvudbyggnaden var uppförd på markerna till Tannefors Ödegård och Nattstuvugård med ett högt läge invid dagens skärning mellan Forshemsgatan och Slussgatan. Här en vy från trädgårdssidan med ägarfamiljen i kretsen av vänner. På bänken ser vi hemmansägaren Jonas Jonzon invid sin hustru Matilda och möjligtvis hennes svärmor, den åldriga Margareta Christina Larsdotter. Flickorna i folkdräkter är till vänster dotter Karin, till höger hennes väninna fröken Nyberg från Rogestad. I bakgrunden står enligt uppgift bröderna Mårtensson. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
Ett vardagligt ögonblick där en yngling tappar upp i ett mått på gården till ett handelshus, sannolikt i Linköping. Enligt texten på tunnan rör det sig om någon form av petroleum, möjligtvis lysolja. Samma skrift ger en fläkt av den stora världen och ett vittnesmål om en svensk industrisatsning som närmast glömts bort. Bröderna Robert och Ludwig Nobels oljeföretag med säte i Baku var länge det största och omsatte enorma summor tills ryska revolutionen förändrade förutsättningarna för privat näringsliv. Den mer bekante brodern Alfred Nobel hade en mindre roll i företaget. Hans satsning gällde som bekant en annan explosiv vara. Foto omkring förra sekelskiftet.
Småland. Kalmar län, Stranda härad, Döderhults socken, Påskallavik.Skeppare Magnus Nilsson föddes här d 18/12 1864, vilket ställe byggts av hans far och sedan tillbyggts av sonen. M.N. hade tre bröder och 4 systrar. Bröderna voro alla sjömän, nu döda. tre systrar foro till Amerika i ungdomen. En är gift i Påskallavik. N. har själv 2 pojkar och 2 flickor. en son har kaptens-, maskinist- och ing.examina och är anställd i transatlantic, en är skeppare i Påskallavik. En dotter är gift i P-vik och en är kvar i hemmet.
Gården kan vara "Storåkers" i Hå. Mannen till vänster på bron är son i gården, Anders Ryjtermark. Han reste över till Amerika i unga år. Mannen till höger är troligen en bror till Anders, Jonas och hans familj som blev kvar på gården. En syster till bröderna, Marta, blev gift med Nils Andersson och flyttade till "Kvarnåkers" i Hällbo. De fick några barn tillsammans innan Marta dog i barnsäng när hon fick dottern Elsa, född 1912. När Elsa var 16-17 år fick hon åka till Amerika och stanna hos morbror Anders och moster Lydia eftersom dom var barnlösa. Hon blev sedan kvar i Amerika. Även hon dog i barnsäng, 1937.
Farsta. Under medeltiden bestod Farsta by av två hemman vardera utgörande 5-öresland. De nämns i handlingarna 1322 och 1409. Gabriel Gustavsson Oxenstierna tillbytte sig bl.a Farsta från Kronan år 1640. Efter dennes död samma år ärvdes godset av riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna. Det är troligt att gården senare fått namnet Gustavsberg efter honom. Han började bygga stenhuset vid Farsta. Första gången namnet Gustavsberg påträffats är i Värmdö kyrkoräkenskaper år 1687. År 1821 köpte grosshandlare Johan Herman Öhman Farsta för 45 000 riksdaler banko. 1852 köpte Samuel Godenius Gustavsberg. 1869-1924 ägdes Farsta av brukspatron Wilhelm Odelberg. 1924-1937 ägde bröderna Axel och Viktor Odelberg Gustavsberg och därefter Kooperativa Förbundet. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Hos bröderna Larsson i Bötsle. Stående fr v 1?, 2?, 3 Alfred Larsson, 4 Petter Larsson i Bötsle, 5 Märta Strömqvi f.st f. Pettersson, gift i Hälledal, 6 "Tant Åström i Tuvan" f.Anna Pettersson, 7 Adolf Åström gift med "hemmanspigan" ovan, 8 Sofia Näström g. Forsberg. Sittande: 1 Vendela Vik f. Bylund, Skalbäcken, 2 Einar Vik, Skalbäcken, 3 Rickard Åström son till nr 6 och 7 ovan., övertog föräldragården i Tuvan, 4 "Tant Lova Larsson" f. Lovisa Pettersson, gift med Petter. Märta, Anna och Lovisa är systrar.
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.