Richard Jobson, bröstbild, iklädd frack med medaljer. Möjligen togs porträttet 1927 i samband med hans 50-årsfirande. Han var äldste son till konsul Richard Jobson och utbildade sig till ingenjör. Han arbetade bland annat som för verkställande direktör för Yngeredsfors Kraft AB i Göteborg 1905–1908, tillika elektrisk inspektör vid Stora Kopparbergs Bergslags AB i Falun 1903–1908 och chef för AEG Electrical Co. Ltd i Newcastle upon Tyne från 1908. Där blev han överstelöjtnant i engelska armén och efter första världskriget blev han chef för britternas elektriska och mekaniska anläggningar i dåvarande Mesopotamien, regionen Irak inom det Osmanska riket. Hans hustru Lisa dog där i Basrah 1921. Se även bildnr GB3_3811 och GB3_3814.
Från 299 kr
Ungdomsporträtt av Allan Uggla, rimligtvis taget under hans tid vid Infanteriets volontäraskola i Karlsborg. Född i Linköping 1878 som äldsta barn till makarna Erik Robert Uggla och Adina Mathilda Asklöf. Efter officersexamen 1899 kom han att få en varierande militär karriär och bli vida berest. I förstone i tjänst vid Västerbottens regemente och sedermera i Norra skånska infanetriregementet. Under åren 1912-14 var han instruktör i det så kallade persiska gendarmeriet, under periodens två sista år även överste för Tredje gendarmregementet. År 1915 återinträdde han i svenska armén med bland annat tjänst vid Generalstaben. Under åren 1926-33 var han militärattaché i London. Från 1913 var han gift med Ida Petersén.
Porträtt av kapten Baltzar Reuterswärd. Född 1838 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Vilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Gift 1866 med Julia Axelina Fransina Danckwardt-Lilieström. Reuterswärd inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1855 till att 1879 avancera till kapten inom armén. Erhöll avsked ur krigstjänsten 1907. Tjänstgjorde även som direktör för länscellsfängelset i Gävle såväl som i Örebro under en tid. Han avled som boende i Linköping i januari månad 1919.
Skjutning med Ksp m/39 strv i marklavett på Utö skjutfält. Skytten närmast är 105 Andersson, nästa är 810 Ekman. Ksp m/39 var konstruerad för, och fungerade bäst med, 8 mm ammunition. Nu var den am på utgående och skulle ersättas av 6,5 mm am (samma som till gevär m/96). Så vår am var nu "gratis" och vi fick skjuta hur mycket som helst. Efter att Ak 4 (automatkarbin) införts i Armén byttes piporna senare till 7,62 mm (308 Win). Efter 250 skott var pipan så varm att den måste bytas. Kommer ihåg att reservpiporna brände gräset ordentligt när vi lade dem på marken.
Minnessten över Duncker o Aerekof i Umeå. Joachim Zachris Duncker, 1774-1809. Officer i svenska armén o kom från en gammal tysk krigarsläkt, som redan under 1600-talet omtalas i Finland. Under kriget 1808-09 utmärkte sig Duncker bland annat i slaget vid Pulkkila den 2 maj och i slaget vid Virta bro den 27 oktober 1808. Han stupade i slaget vid Hörnefors och begravdes tillsammans med den ryska kavalleriöversten Aerekof vid Umeå stads kyrka av den ryske generalen Nikolaj Kamenskij. Johan Ludvig Runebergs "Fänrik Ståls sägner" är uppkommen efter Dunchans brev.
Livkompaniet 1963 IS 1 1963-64 Alla elever och lärare på Instruktörsskolan, eller furirskolan som den hette förr. OBS! två bilder. Nummer hänvisar till märkning på bild 2. 1. Bo Klingberg 2. Överfurir S O Ericsson 3. Jonny Axelsson 4. Alf Görsjö 5. Björn Stenman fd. Pettersson 6. Fritz Johansson 7. Anders Eklöf 8. Åke Jansson 9. Leif Åhlstad 10. Bengt Åke Gelin. Senare överste i Armén. 11. Rune Lanzén fd. Larsson 12. Hans Eric Karlsson 13. Fanjunkare Erik Wäng 14. Ronnald Anundsson 15. Löjtnant Bengt Einerth 16. Kaj Flink
Den siste regementschefen, Öv 1 Gunnar Ridderstad, talar inför avtäckandet av minnesstenen över regementet. Minnessten över Livgrenadjärregementet och dess förläggning i Linköping med texten Kungl. Livgrenadjärregementet. På denna plats utbildades livgrenadjärer 1922 till 1997. Stenen är rest intill regementets kanslihus. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Minnessten. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Nedläggningsdagen, andra avdelningen: Konsert i Crusellhallen med gamla militärmusikkåren, numera Östgöta Blåsarsymfoniker under Per Engströms ledning och med Staffan Mårtensson som klarinettsolist. I bakgrunden paraderar Livgrenadjärer iklädda diverse uniformer genom tiderna Marcia Carolus Rex med trumpetvirtuoserna Hans Englund och Jan-Åke Hermansson. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Avslutningskonsert. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Den siste regementschefen, Öv 1 Gunnar Ridderstad, talar inför avtäckandet av minnesstenen över regementet En stor skara deltagare, de flesta med anknytning till regementet, samt representanter från massmedia hade samlats till högtidligheten utanför gamla Läsestugan. Nedläggningsdagen av I4 på garnisonsområdet den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Arméns Trumkår spelar vis nedläggningen av I4. Trumkåren tackas av överste Ridderstad efter väl genomfört spel i snöglopen. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Den siste regementschefen, Öv 1 Gunnar Ridderstad, talar inför avtäckandet av minnesstenen över regementet. En stor skara deltagare, de flesta med anknytning till regementet, samt representanter från massmedia hade samlats till högtidligheten utanför gamla Läsestugan. Nedläggningsdagen den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Fanvakten med officerare ur regementet och Magnus Runqvist som fanförare. Arméns Trumkår bidrog med musiken. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Richard Jobson, bröstbild, iklädd frack med medaljer. Möjligen togs porträttet 1927 i samband med hans 50-årsfirande. Han var äldste son till Richard och Emily Jobson och utbildade sig till ingenjör. Han arbetade bland annat som för verkställande direktör för Yngeredsfors Kraft AB i Göteborg 1905–1908, tillika elektrisk inspektör vid Stora Kopparbergs Bergslags AB i Falun 1903–1908 och chef för AEG Electrical Co. Ltd i Newcastle upon Tyne från 1908. Där blev han överstelöjtnant i engelska armén och efter första världskriget blev han chef för britternas elektriska och mekaniska anläggningar i dåvarande Mesopotamien, regionen Irak (Persien före 1935) inom det Osmanska riket. Hans hustru Lisa dog där i Basrah 1921. Se även bildnr GB3_3811 och GB3_3814.
Holländare, kvarnen riven omkring 1930-tal. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Mangården från parken. Del av trädgårdsmuren. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Porträtt av överste Wilhelm Reuterswärd. Född 1837 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Wilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Från 1869 gift med Carolina Adelaide Brändström, efter hennes död 1875 ingick han äktenskap med Carolina af Robson 1878. Reuterswärd inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1854. Avancerade i rang genom åren till att år 1890 bli överste och chef för Västgötadals regemente och Första livgrenadjärregementet i Linköping samma år. Erhöll avsked med tillstånd att kvarstå som överste i armén 1898. Har var även verkställande direktör för Hjälmare kanal- och slussverksaktiebolag samt vice ordförande i Örebro läns landsting under en tid. Död i maj månad 1899 i Stockholm.
Edvard Wavrinsky har gått till historien som en betydelsefull kraft inom freds- och nykterhetsrörelsen. Som övertygad pacifist grundade han Göteborgs fredsförening 1884 och var vidare ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, likväl ledamot i Interparlamentariska unionen och medlem av kommissionen för Internationella fredsbyrån i Bern. Inom nykterhetsrörelsen är han till dags dato en självklar gestalt, betonat av sin roll som Sveriges första förbundschef för det enade IOGT. Under 30 år var Wavrinsky dessutom riksdagsledamot, i förstone som liberal, sedermera representant för Socialdemokraterna. Även löjtnant vid armén, direktör i försäkringsbolaget Tre kronor, nivellör vid Statens järnvägsbyggen och ordförande i Skådebanan för att nämna några av hans förehavanden. För att yttermera belysa hans bredd och energi adderas hans initiativ till Göteborgs likbränningsförening. Allmänt var han född och uppvuxen i Linköping men kom att ha Göteborg och Stockholm som sina svenska vistelseorter. Gift en första gång 1873 med Amelia Bark. Äktenskapet upplöstes 1886. Han ingick ett andra gifte året därpå i Trollhättan med Selma Maria Traneus.
Manbyggnaden från parken. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.