Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Från 299 kr
"Kidron", från början under L:a Lindåsen. Fia bodde här (död 1922). Tidigare bodde hon tillsammans med maken Gustav i Glädjen. Stugan låg närmare vägen än den nuvarande och plockades ner för att användas som sommarstuga i Stockholmstrakten. (David, son till Fia, far till Birgit Löfqvist). Sjöbron (förr Svinkärret) ligger närmast sjön av de tre ställena här. Där bodde en tid Anders Granats mor, som "brände". (gjorde hembränt) Glädjen låg längst åt öster. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Oläslig / svårtolkad text på baksidan Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Nybroplan 1904. Arkitekt Lars Kellman var verksam i Borås 1891-1924. Under denna tid präglade han stadens miljöer. Bland mycket annat ritade han Borås Tidnings hus vid Nybroplan. Bakom syns Carolikyrkans pampiga torn och framför den ligger sockenstugan. Man kan även se en bit av Borås stads folkskola bakom BT-huset. Gatan förbi skolhuset heter Skolgatan än idag. Huset som sticker upp med sin gavelspets är Elementarskolan för gossar - föregångare till läroverket på Bäckäng (Bäckängsgymnasiet).
L. Haglund & Co. Haglunds hatt- och mössfabrik öppnade 1872 och hade sitt ursprung i Lars Hagunds detaljaffär som sålde mössor, hattar och pälsvaror. Efter en tid startade Haglund en liten hantverksmässig tillverkning som efterhand växte till en liten industri. Fabriken tillverkade märket Elhå. Verksamheten upphörde i slutet av 1960-talet. Haglunds hatt- och pälsvarufabrik. "Hatt-Haglund". 15 november 1935. (Bilden var med vid utställningen år 2000).
Fru Ellen Lundmark. 41 Brahegatan 41 II, Stockholm. Käraste, jag reser härifrån i morgon tisdag kl. 12.43 med ankomst till Stockholm 9,19 på kvällen. Kan du så möt mig vid spärren. Om jag ändrar resplan - är vädret lämligt reser jag möjl. till ett par landskyrkor - så telegraferar jag i god tid på dagen. För övrigt allt väl. Många hälsn, Din ...... Skara d. 28 sept. 1925.
Hjälstads sn. Prästgården på prosten Carlssons tid. Fotot gåva av kyrkoh. C. O. Friberg, Levene. Nylén, Anna-Maja, 1912-76, etnolog, dräkt- och textilhistoriker, docent i Uppsala 1957. N. anställdes vid Nordiska museet 1938, förestod Etnologiska undersökningen 1961-65 och var 1:e intendent vid textilavdelningen från 1965. Hon utgav bl.a. standardverket Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut (1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273252
Hilda Sjölin,1835-1915. Startar sin fotografiska ateljé i maj 1860, som Malmös första kvinnliga fotograf. Får en dominerande fotografisk roll under lång tid i Malmö. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen. Örtofta slott uppfördes som ett fast hus omkring 1460, och omdanades vid 1500-talets slut och på 1700-talet. Sitt nuvarande utseende i fransk renässans fick det 1857-61, då Ferdinand Meldahl genomförde en omfattande om- och tillbyggnad. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353140
Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Bönhamns fiskeläge. Här fanns tidigare ett femtontal yrkesfiskare och nu bara en. På 1920-talet startades en emballagefabrik i Bönhamn. Ursprungligen gjorde man träkaggar men har övergått till plåtemballage. Fabriken sysselsätter totalt omkring 15 personer. Den ägs av Docksta skofabrik. I fiskeläget har man under senare tid satsat på turismen. En del sjöbodar och kokhus har byggts om för turister. Helt nya stugor har också byggts. Jfr Fo41739AB.
Lappland. Lycksele. ”Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla ”prevetet” tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.”
Flygfoto västerifrån över stadsdelen Trädgården och Papyrus troligtvis år 1923. Kvarnbyskolan håller på att byggas 1923 eller 1924. Mitt i bild ser vi Papyrus kontor (Villa Korndal) inbäddat i grönska. I husgruppen till vänster därom ses Apoteket (Kvarnbygatan 9) och ett hus där det under en tid fanns en tvättinrättning av något slag. Sist syns huset där restaurang Godhem inrymdes. På Papyrusområdet syns en byggnad i lite diagonalt läge som kallades för Kromo. Vägkorset i vänster underkant är blivande Mölndalsbro.
En samling män uppställda för fotografering vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), tvåa från vänster, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
En samling män uppställda för fotografering utomhus vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), tvåa från höger, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
En samling män uppställda för fotografering vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), trea ståendes från höger, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
Fyra män i arbete vid ramverkstaden på Papyrus. Arbetet sker med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson (1909-2004) arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
Centrumhuset under byggnation vid Frölundagatan i Mölndals centrum på 1970-talet. I bakgrunden till vänster ses även bebyggelse vid Storgatan. Byggnationen i bildens högra sida: närmast kanten: långa huset med gatunummer 20 och 22. Därefter Lyckan, nr 24. Stora fyrkantiga gaveln: "Biljarden" kallades huset och borterst syns Joel Jacobsons Järn. I horisonten skymtar Idrottshuset. Det röda huset till vänster, innehöll under sin tid Dolemans Bageri, Berghedes Blommor och Kiosk, senare även efterföljaren till Joels Järn.
Ett par välkända personer som på sin tid 1930-40 och 1950-talet höll kanske tusentals lösöreauktioner runt hela Falbygden. De är till höger häradsdommaren Hilmer Gustafsson, Stallmästaregården, Gökhem, med sin på speciellt sätt stukade hatt och till vänster roparen nämndemannen Adolf Stångberg, Ringsåsen Ullene, i typisk roparposé. Denna auktion hölls i Skattegården, Gökhem, hos Hilmer Lövenstein, som på bilden sitter snett bakom Stångberg. På bilden också Allan Ljunggren och Gunnar Alfvén båda från Gökhem.
Fastigheten Storgatan 20 förvärvades 1900 av firma N. Ekman. Otto & Helga Warenbergs hem, Storgatan 20. Tyska tomten. Foto taget 1902 före auktionen. Kameran har stått framför tamburdörren. Man ser genom "salen" in i förmaket. Drottningtavlan hänger på ytterväggen mot Ekmans gränd. Fönstren är mot Storgatan. Det breda vita broderiet vid gungstolen hör till en stor duk, som täcker taffelpianot, som på sin tid forslades på landsväg till Höryda, Härlunda, Helgas hem. Gardinerna var hemvävda.
Enligt text som medföljde bilden: "Bundsens uppvaktning. Den 4 Februari 1883- Uppvaktande Lysekils medborgare. Tullinspektören E.G Bundsen, för att bringa honom sin hyllning och tack för det han under en tid av 25 år, på ett förtjänstfullt sätt varit Lysekils köpings ordningsman samt ordförande i kommunalstämman m.m. Och som ett minne härav, togs ovanstående fotografi. Vilket i förstorad form, samt inramad, sedan överlämnades till Jubilaren. Fotografiet är taget av M. Jacobson. Lysekil".
Mathilda Zander fotograferad i Linköping under något av 1880-talets år. Hon var född i Varv 1852 men uppvuxen i Hogstad, Vinnerstad och Västra Stenby, där föräldrarna arrenderade gårdar. I sistnämnda församling dog fadern 1873 och en tid därefter utflyttade Mathilda till Stora Åby och en tjänst som lärare i kyrkskolan. Efter några år öppnade sig möjlighet för Mathilda att få undervisa i Linköping, vid stadens flickskolor. I förstone var hon i tjänst vid det då nyligen uppförda skolhuset på tomten nr 75 i S:t Kors kvarter, invid Trädgårdsföreningen. Från läsåret 1886 var hon stationerad vid stadens egentliga flickskola, som låg vid korsningen S:t Larsgatan-Drottninggatan. Efter tio lyckosamma år vid skolkatetern ville ödet något annat för Mathilda. Hon hade en tid haft problem med njursvikt och den 22 januari 1896 nådde hennes tid på jorden sitt slut. Enligt Östgöta-Posten, som noterade hennes begravning, bevistades den av "en till tusental uppgående menniskomassa". Vid sidan av anhöriga och vänner var skolrådets ledamöter inklusive folkskoleinspektören närvarande, jämte stadens samtliga folkskollärare och lärarinnor samt en mångfald skolbarn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.