Framlidne professorn Adolf Bock, vår i modern tid kanske mest kände marinmålare har här förevigat starten utanför Brest i "The Tall Ships Race, Brest - Canaries 1958" I förgrunden s/v Flying Clipper, Clipperlines Sjömansskolas övningsfartyg, då tillhörande Rederi AB Clipper i Malmö. Strax för om henne skymtar italienska marinens fullriggare s/v Amerigo Vespucci och akter om henne franska marinens båda övningsskonare L´etoile och La Belle Poule.
Från 299 kr
Fartyget MS Gripsholm tillhörde Svenska Amerikalinjen och sjösattes 1925. Originalmaskineriet fanns kvar genom hela hennes användningstid. Hon var det första transatlantiska maskinfartyget. Hon gjorde den första resan i Svenska Amerikalinjens historia, från Göteborg till Medelhavet den första februari 1927. Under sin tid hos SAL bar hon totalt 321,213 transatlantiska passagerare och 23,551 kryssningspassagerare. Under andra världskriget tjänstgjorde Gripsholm som hemskickande skepp och gjorde 33 resor för att utbyta cirka 30000 krigsfångar, diplomater, kvinnor och barn mellan de krigande länderna.
Galeasen "Fortuna" av Kalmar. Gåva av konsul Karl Ek. A 4.069 Galeas, byggd på Kalma.r varv 1770. 36 svåra läster. Tillhör 1782 ett rederi i Kalmar, bestående av herr Magnus Åbrandt, Swen Réen och Joh. G. Holtz. Fördes vid denna tid av Ol. Hafström. Varvsritning, teckn. kolor. Text: Nr 4. Galeasen Fortuna. Dräktig trettiosex swåra läster.Byggd på Calmar Skepps Warf 1770. Ifrån Orig. Ritn. cap. och Illum. af P.Ekbom. Kalmar museum. Inv. 14339.
Lappland. Lycksele. Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla prevetet tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.
Drygt 850 barn undersöktes av skolläkaren i Uppsala våren 1942. Man får i god tid en preliminär uppfattning om de kan antas följa med i den vanliga undervisningen eller om de bör placeras i specialklasser. Samtidigt med undersökningen av de blivande skoleleverna pågick kontroller av tuberkulos bland skolbarnen. Om vederbörande får klart för sig vilka förutsättningar han har när det gäller hälsotillstånd och kroppskonstitution, färgsinne kan det underlätta valet av levnadsbana ansåg docent Brenning.
F6 Karlsborg 1943. Försök med kompressionsaggregat för att motverka dykblindhet. En behållare innehållande komprimerad luft. En tryckreduceringsdosa vars tryck kunde varieras upp till 350 mm Hg. Uppblåsningen tog en tid av 2-3 sekunder. Försöken utfördes antingen vid ingången i störtdykningen eller strax innan upptagningen. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Källaren vid Manken görs iordning omkring 1920. Gustav Karlsson har gjort åtskilliga av husgrunderna (stenfoten) till de hus i Älgarås och Undenäs, som uppfördes under hans tid. Omkring 200 välvda källare! Fr.v: 1. Segol Mann (son till nr 2). Skådespelare. 2. Hjalmar Mann (bror t. Thor Mann) Folkskollärare i Åkers Styckebruk. 3. Karl-Inge Mann (son till nr 2). 4. Sven Karlsson (född 1908). 5. Gustav Karlsson 6. Karl Karlsson (född 1910).
"Kidron", från början under L:a Lindåsen. Fia bodde här (död 1922). Tidigare bodde hon tillsammans med maken Gustav i Glädjen. Stugan låg närmare vägen än den nuvarande och plockades ner för att användas som sommarstuga i Stockholmstrakten. (David, son till Fia, far till Birgit Löfqvist). Sjöbron (förr Svinkärret) ligger närmast sjön av de tre ställena här. Där bodde en tid Anders Granats mor, som "brände". (gjorde hembränt) Glädjen låg längst åt öster. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Hjälstads sn. Prästgården på prosten Carlssons tid. Fotot gåva av kyrkoh. C. O. Friberg, Levene. Nylén, Anna-Maja, 1912-76, etnolog, dräkt- och textilhistoriker, docent i Uppsala 1957. N. anställdes vid Nordiska museet 1938, förestod Etnologiska undersökningen 1961-65 och var 1:e intendent vid textilavdelningen från 1965. Hon utgav bl.a. standardverket Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut (1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273252
Fru Ellen Lundmark. 41 Brahegatan 41 II, Stockholm. Käraste, jag reser härifrån i morgon tisdag kl. 12.43 med ankomst till Stockholm 9,19 på kvällen. Kan du så möt mig vid spärren. Om jag ändrar resplan - är vädret lämligt reser jag möjl. till ett par landskyrkor - så telegraferar jag i god tid på dagen. För övrigt allt väl. Många hälsn, Din ...... Skara d. 28 sept. 1925.
Ännu på 1870-talet fanns ett enda boningshus å Brobacka, ett stenhus kallat "Skrämbo" (även kallat Gamla Brobacka), sannolikt uppfört vid mitten av 1700-talet eller åtminstone renoverat vid denna tid ( enl andra källor var huset uppfört redan på 1300-talet). I denna byggnad, som revs 1903, sägs den berömde klockgjutaren Nils Billsten haft sin verkstad. Å Brobacka hade även hans företrädare klockgjutaren Erik Näsman haft sin verksamhet. På gårdsplanen står en gammal lind, som lär vara flera hundra år gammal.
Hilda Sjölin,1835-1915. Startar sin fotografiska ateljé i maj 1860, som Malmös första kvinnliga fotograf. Får en dominerande fotografisk roll under lång tid i Malmö. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen. Örtofta slott uppfördes som ett fast hus omkring 1460, och omdanades vid 1500-talets slut och på 1700-talet. Sitt nuvarande utseende i fransk renässans fick det 1857-61, då Ferdinand Meldahl genomförde en omfattande om- och tillbyggnad. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353140
Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. Väggpaneler av mahogny och annan inredning återställdes. Fönsterkarmar nytillverkades. I samband med en översyn av rummet lades parkettgolv in 2001. Rummet har också använts för möten i modern tid. Lädret i rummets stolar tålde inte längre att sittas på, och kompletterades med modernare sittmöbler som kan tas fram vid behov.
Nätra. Fjärrfiskeläge med kapell och lämningar efter tomtningar. Tätt bestånd av sjöbodar och kokhus samlade kring den gamla hamnkanalen. Kapellet som ligger högre upp är från 1771. Läget är anlagt av Gävleborgare och därefter använt av fiskare från Ullånger. Söder om fiskeläget en koncentration av tomtningar lämningar efter enkla byggnader som använts i samband med säljakt under förhistorisk tid. I området ingår även spår av malmtäkt från 1700-tal till 1900-tal i berget ovanför hamnen.
Njurunda. Ruin efter en stenkyrka från 1200 talet. Den äldsta kyrkan bestod av långhus med smalare rakslutet kor, ett torn i väster har tillkommit något senare eller samtidigt. Kyrkan utvidgas och tornet försvann. På 1400 talet förlängdes kyrkan och får en rektangulär plan. Vid samma tid slogs tre stjärnvalv som fick målningar. Klockstapeln är riven. Kyrkan blev ruin efter en eldsvåda på 1870 talet. Den nya kyrkan uppfördes 1862. År 1928 utgrävdes kyrkoruinen.
Porträtt av Charodotes Meurling. Efter prästvigning 1871 blev hans första arbete inom ämbetet en kort tid som pastorsadjunkt i Vallerstad socken. Under åren 1871-74 var han vice pastor i Kullerstad för att sistnämnda år åter bli pastorsadjunkt, nu i Linköping. Sin huvudsakliga gärning kom han att utföra i sin födelsebygd Kristdala, där han var kyrkoherde i närmare femtio år. Från 1878 gift med Ellen Gertrud Hedvig Grönlund.
Porträtt av fotografibiträde Anna Göransson från hennes tid i lära i Östersund 1915. Född i Linköping 1881 lämnade hon som vuxen hemstaden för ta tjänst som fotografbiträde i Helsingfors följt av Östersund och Sundsvall. År 1917 återflyttade hon till Linköping för att ta tjänst eller eventuellt ta över Maria Teschs ateljé vid Nygatan. Från 1926 drev hon under alla omständigheter egen fotoateljé i Kanikegården i Mjölby. Bilden har präglats till vykort med hälsning till Annas yngre syster Gerda.
Porträtt av Esther Hellström 1881. Gift 1889 med Ernst Frithiof Lönegren (1862-1937). Mellan åren 1889-1894 var paret bosatta i Kärna prästgård, med anledning av att Lönegren tjänstgjorde som socknens pastor. I Kärna föddes även parets barn Ruth, Gustaf Alvar och Anna. Ytterligare tre barn skulle komma. Efter en tid i Öved flyttade familjen till Stockholm 1899. Enligt notering avled Esther samma år. Maken blev sedermera biskop i Härnösands stift.
Christian Sjögréen porträtterad i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Född, uppvuxen och verksam i Jönköpings län, där han från 1860-talet fungerade som brukspatron i Mariannelund. Tillsammans med hustrun Ulla Maximiliana hade han åtminstone 12 barn, varav dottern Ottilia kom att gifta sig Johan Adolf Stånggren och bosätta sig i Linköping. Enligt notering ska även Christian en tid disponerat bostad utmed Drottninggatan i Linköping, dock oklart var.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.